Yllesockor, ung kärlek och omöjliga uppgifter – nostalgisk Suomi-pop hör till nämndens kanslianställdas minnen från examenstiden
Den skriftliga studentexamens 170-åriga väg fick nämndens anställda på nostalgiskt humör. Minnena från de egna skrivningarna speglar delvis sin tid, men även de nuvarande examinanderna kan säkert känna igen åtminstone den spirande spänningen innan proven och offentliggörandet av resultaten. Liksom känslorna som de "omöjliga" uppgifterna skapat och även en vidskeplig inställning till just den rätta matsäcken.
Förberedelser
”Jag förberedde mig ambitiöst och grundligt för studentskrivningarna. Jag hade utarbetat en läsordning för läslovet och följde den samvetsgrant. Varje morgon förde jag ut hunden i vår familj och senast kl. 9 var jag vid köksbordet med näsan fast i boken. Ett par timmar matematik, därefter lunch; ett par timmar engelska, svenska eller franska, mellanmål; därefter ett par timmar fysik eller kemi. En promenad till med hunden på kvällen och sedan läste jag valda delar av kursen i biologi om korsning, om antikens historia och samhällslära.”
”Lärarna hade gjort sitt bästa för att skapa en 'tävlingsstämning'. Vi hade till exempel varnats för att ta sömnmedel dagen före provet. Jag åkte buss till skolan den första morgonen. På bussen oroade jag mig för om jag tar examen tillräckligt allvarligt när jag inte alls var nervös. Det fick mig verkligen nervös.”
”När jag läste lyssnade jag flitigt på musik. Jag hade ofta på åtminstone Queen, Pink Floyd, Phil Collins, J. Karjalainen, Miljoonasade och Kolmas Nainen.”
”Jag hade tagit mig genom gymnasiet med förhållandevis lite möda och litat på att plöja genom materialet sedan kvällen innan. För studentskrivningarna grävde jag fram ambitioner någonstans ifrån och kanske de fina prestationer mina syskon gjort också spelade in – jag ville inte vara sämre än de andra. Jag gjorde en exakt läsordning som omfattade hela läslovet och följde den noggrant. Till realprovet läste jag särskilt mycket, såvitt jag kommer ihåg kanske till och med hälften av den tid jag satte på läsningen. Lärdomen var att jag fick det sämsta betyget i hela min examen i realprovet. Skrivningarna som helhet gick nog bra.”
Proven
”Min egen mattelärare följde mig till toaletten under provet i matematik. Hen frågade hur det går med provet. Jag beklagade mig och sade att en viss uppgift medförde svårigheter och att jag inte riktigt kom vidare med den. Då försade sig magistern: 'Jag har funderat på hur man kan lösa det med de instrument som ni förfogar över.’ På så vis alltså, tänkte jag. Jag behövde alltså inte ödsla mer tid på den uppgiften utan se till att få fulla poäng från de andra.”
”Jag åkte till skolan med tåg, om det inte var bra cykelväder. När jag åkte till det första provet var jag uppenbarligen nervös eller så var tankarna redan vid den kommande provprestationen – jag hoppade på ett tåg i motsatt riktning. Lyckligtvis var nästa station bara några minuter bort och jag hann i tid med nästa tåg. Min mors lärdom om att det lönar sig att hellre vara lite i tid och inte sen fungerade även i den situationen.”
”I realprovet hade jag satsat särskilt på fysik och kemi, men uppgifterna var mycket svåra vid det examenstillfället. Jag vill minnas att jag fick göra tre av båda och var tvungen att utöver dem och de förhandstippade frågorna i biologi, historia och samhällslära också utveckla ett svar på en uppgift inom religion eller psykologi. På kvällen lyssnade jag allvarligt på radion på det dåvarande "Abitreenit-programmet", det vill säga sensorernas svar på abiturienternas frågor. Mamma misstog sig att fråga om provet ens blir godkänt och fick en ursinnig fräsning till svar.”
”Salen var lite dragig och jag hade yllesockor med mig för säkerhets skull. När vi kom in i salen tittade rektorn och någon av lärarna på yllesockorna, sedan på varandra och skrattade. Det harmade mig alldeles enormt.”
”Jag gick till provet i modersmål för att hämta hem ett garanterat L. Då bestod provet i modersmålet av två olika ämnesskrivningar och jag skrev bägge om enkla ämnen på mindre än en timme. Efter att jag skrivit rent använde jag resten av tiden till att äta min matsäck, vissla och rulla tummar. Jag fick faktiskt L, kanske med lite darr på ribban, vilket jag förtjänade med den kaxiga inställningen. Jag lämnade också språkproven exakt kl. 12. Jag minnas att jag till provet i franska fick inprackat i skrivuppgiften någon speciell böjningsform av ett verb, kanske var det passé composé formen ”créées” av verbet créer (skapa). Ämnet för uppsatsen minns jag inte, men denna viktiga detalj nog!”
”Jag fann de övervakade besöken till toaletten på spikraka led roande på något sätt när jag var van vid att jag kunde gå på toaletten i egen takt utan att be om tillstånd. Även den upplevelsen var till nytta när jag efter gymnasiet gick i armén.”
Matsäck
”Jag tågade in till studentskrivningarna väl förberedd med smörgåsar min mamma hade gjort och en termos med te som matsäck. Choklad och kanske någon frukt fanns också med som matsäck – det var viktigt att undvika trilskas av hunger redan då!”
”Varje provdag hade jag en platta Fazers Hushållschoklad som matsäck. Chokladen skulle vara just Hushållschoklad, ingen annan dög. En liten vidskepelse till det här föddes då redan.”
”Jag hade förberett mig väl för proven, så vägen till framgång kunde endast äventyras av en felaktigt vald matsäck. Jag idrottade mycket som ung så jag var tvungen att förbereda mig noggrant för denna prestation på många timmar. Redan på morgonen åt jag förstås en rejäl frukost, men min mamma gjorde alltid ordentligt fyllda rågbröd till den egentliga matsäcksbrickan. Dessutom fanns det ett äpple eller någon annan frukt som var lätt att äta utan klott. Det fanns väl nog choklad också vid något av proven, men naturligtvis inte varje gång. Som ung kunde man hålla sig till det som är rimligt även i det avseendet.”
Uppror
”På något sätt har jag alltid blivit irriterad av studentmössans militära karaktär. Den har glansig skärm, kokard och annat. Under den vilda ungdomen gjorde jag uppror genom att vända kokarden upp och ner. När jag började arbetet på SEN funderade jag på om jag borde vända tillbaka den. Den förblev oomvänd. Sådant är medelklassens uppror: osynligt och ologiskt.”
Romantik
"Under läslovet gick jag alltid på lunchrasten och kikade i brevlådan och nästan alltid väntade en bunt brev från de tiotals brevvänner jag hade då på olika håll i världen. Men mest väntade jag på breven från en trevlig pojke. Vi hade nyligen träffats och han var i armén, brevväxlingen var alltså intensiv och läsandet till skrivningarna förlöpte under en härligt pirrande stämning. Sällskapandet pågick långt in på hösten, men så småningom fick studentlivets lockelser teknologgulnäbbens cirklar i gungning. Vi skildes dock som vänner och hälsades när vi stötte på varandra på stigarna i Otnäs.”