Hur skäl som försämrar en examinands prestation i ett prov beaktas i studentexamen

Om examinanden har behov av specialarrangemang efter att det tidigare beslutet inte längre är i kraft, måste hen på nytt ansöka om specialarrangemang. Ansökan görs via gymnasiet. Till ansökan kan tidigare utlåtanden bifogas i det fall att situationen inte ändrat. I det fall att tidigare utlåtanden inte finns, inte är tillgängliga eller om situationen ändrat, bör ett nytt utlåtande bifogas till ansökan. Gymnasierna har ingen skyldighet att skriva ett nytt utlåtande till andra än sina egna studeranden. Vid behov kan examinanden skaffa ett nytt utlåtande av en privat tjänsteproducent. 

Då specialarrangemang ansöks på grundval av bristfälliga färdigheter i undervisningsspråket hos en examinand med främmande språk som modersmål, behövs alltid nya utlåtanden.

Om en akut och oförutsedd situation kan inverka på genomförandet av studentexamen ska examinanden eller hens vårdnadshavare omedelbart kontakta gymnasiets rektor. Om examinanden har examenstillfällen kvar av sin examen eller har tillfällen kvar att göra om ifrågavarande prov bör det övervägas ifall det ligger i examinandens intresse att ansöka om annullering av anmälan med stöd av läkarintyg eller att utföra provet med hjälp av specialarrangemang.

Om en akut och oförutsedd situation uppkommer under provet utreder övervakaren situationen med examinanden. I akuta nödfall kontaktas nödcentralen. I övriga sjukdomsfall kan hälsovården vid behov konsulteras

Nämnden erbjuder under provdagarna gymnasierna ett servicenummer genom vilket rektor och övervakare omedelbart kan kontakta nämnden för att klarlägga akuta och oförutsedda situationer. Detta säkerställer att gymnasierna får tillräcklig rådgivning gällande brådskande specialarrangemang.

Nämnden har möjlighet att fatta beslut om specialarrangemang även under provdagens gång. Rektor besluter om specialarrangemang endast i sådana akuta och oförutsedda situationer där man inte hinner lämna in en ansökan om specialarrangemang till Studentexamensnämnden. I sådana fall beviljas specialarrangemang endast för en provdag åt gången. Om rektor fattar beslut om specialarrangemang bör hen skicka in beslutet till nämnden för kännedom.

Rektor kan i en akut och oförutsedd situation besluta att examinanden utför provet i avskilt smågruppsrum eller i avskilt individuellt rum, eller får tillgång till ett utrymme för vila. Rektor bedömer om arrangemanget kan genomföras rimligt och om det är nödvändigt i ifrågavarande akuta och oförutsedda fall. Detta antecknas i provprotokollet

Tilläggstid samt andra specialarrangemang än de som berör placeringen av examinanden kräver noggrant övervägande för att kunna bedöma hur allvarlig examinandens situation är, att arrangemangen är skäliga och möjliga för gymnasiet att utföra och att beslutet inte äventyrar den likvärdiga behandlingen av alla examinander som deltar i examen. Utifrån en helhetsbedömning av situationen gjord tillsammans med nämndens telefontjänst kan alternativen till exempel vara att rektor fattar ett beslut som gäller ifrågavarande provdag, att nämnden fattar ett beslut som gäller de återstående dagarna i examenstillfället eller någon annan lösning. Beslut om specialarrangemang fattas villkorligt ifall det krävs ett läkarutlåtande eller andra utredningar av den akuta och oförutsedda situationen efter provet. 

Om examinanden har ett av nämnden fattat beslut gällande ett villkorligt specialarrangemang till exempel ifall en sjukdomsattack skulle inträffa bedömer rektor eller övervakaren som ansvarar för provlokalen behovet av specialarrangemanget i provsituationen. Ifall specialarrangemanget verkställs antecknas detta i provprotokollet. 

Akuta och oförutsedda situationer kan på ansökan beaktas i bedömningen enligt vad som föreskrivs i kapitel 6. Hur skäl som försämrar provprestation beaktas i bedömningen. Ansökan gällande sjukdomsfall som inträffat under provdagen eller andra akuta och oförutsedda situationer som man önskar ska beaktas vid bedömningen ska inlämnas till Studentexamensnämnden genast då detta är möjligt, dock senast inom två veckor efter den sista provdagen vid examenstillfället

Proven i studentexamen görs upp så att det allmänt sett är möjligt att utföra dem inom den tid som ges. Proven i studentexamen är mognadsprov och av examinanden krävs sålunda också förmåga att disponera sin tid. I bedömningskriterierna (beskrivningarna av goda svar) beaktas också aspekter gällande tidsanvändningen på ett allmänt plan.

En examinand kan som specialarrangemang få extra tid för att avlägga ett prov. Syftet med extra tid är att säkerställa en skälig svarstid åt examinander för vilka det på grund av ur ansökan framgående skäl som försämrar prestationen i ett prov går betydligt långsammare än normalt att avlägga provet eller som behöver betydande pauser för att kunna avlägga provet. Pauserna som examinanden behöver kan vara vilopauser eller tilläggstid för att utföra åtgärder för vård av sjukdom under provet. Skälet som försämrar prestationen i ett prov samt grunderna för behovet av tilläggstid ska framkomma i den ansökan om specialarrangemang som inlämnats till nämnden.

Det kan beviljas två timmar extra tid. Beviljande av kortare, olika långa tilläggstider skulle oskäligt försvåra övervakningen av proven och orsaka störningar vid provtillfället. Tilläggstider längre än detta är som utgångspunkt problematiska när det gäller hur examinanden orkar utföra provet och är inte heller möjliga att på ett skäligt sätt genomföra i alla gymnasier. Tilläggstiden som beviljas är alltid lika lång också om examinanden skulle ha fler än ett skäl som försämrar prestationen i ett prov för vilket det är möjligt att anhålla om tilläggstid. 

Extra tid kan också beviljas villkorligt. I dessa fall har examinanden oftast någon sjukdom som i normala fall inte ger upphov till ett behov av tilläggstid, men som ökar risken för sjukdomsanfall. Om ett sjukdomsfall inträffar (oförutsedd situation vid behandling av sjukdom) får examinanden överskrida provtiden med högst två timmar. 

Rektor eller övervakaren bedömer behovet av specialarrangemang i provsituationen. Om specialarrangemanget tas i bruk antecknas detta i provprotokollet

Examinanden kan som specialarrangemang få rätt att avlägga examensproven i ett avskilt smågruppsrum, där provet avläggs av högst åtta examinander. Rektor kan placera även andra examinander än sådana som har beslut om specialarrangemang gällande avskilt smågruppsrum i rummet. Det är möjligt att avvika från antalet examinander med medgivande av de examinander som har beslut om specialarrangemang gällande avskilt smågruppsrum. Ett avskilt smågruppsrum ordnas på ett sätt som är skäligt för gymnasiet och examinanderna och möjligt att genomföra. Ett avskilt smågruppsrum kan ordnas också i den egentliga provlokalen till exempel med hjälp av skärmar. Gymnasiet ska ordna övervakning i det avskilda rummet. 

Specialarrangemang i ett avskilt rum för en examinand med hörselskada förutsätter att rummet är så tyst som möjligt för att lyssningsförhållandena ska vara lämpliga för examinanden. 

I undantagsfall kan examinanden få rätt att avlägga provet ensam i ett eget individuellt avskilt rum. En sådan undantagssituation uppkommer om ett avskilt smågruppsrum inte är tillräckligt och examinanden har särskilt vägande hälsoskäl eller om examinandens avläggande av provet kan störa övriga examinanders avläggande av provet.

En examinand kan som specialarrangemang få rätt att använda ett avskilt utrymme för vila. En examinand får inte besvara provuppgifter eller göra anteckningar i detta utrymme. Specialarrangemanget är ämnat för examinander som kan utföra provet i den egentliga provlokalen. Ett avskilt utrymme för vila kan ordnas också i den egentliga provlokalen till exempel med hjälp av skärmar. Gymnasiet ska ordna övervakning i utrymmet och säkerställa att inte examinanderna kan kommunicera sinsemellan i utrymmet. Personen som övervakar utrymmet för vila behöver inte uppfylla de krav på kännedom om provsystemet som ställs i nämndens Allmänna föreskrifter och anvisningar.

En examinand kan som specialarrangemang beviljas rätt att

• öka teckenstorleken, om vanlig ökning av teckenstorleken inte är tillräcklig
• rätt att använda en bildskärm som är större än den maximala skärmstorleken enligt Anvisningarna om examinandens dator (Se nämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, bilaga 2)
• båda de ovan nämnda

Ur ansökan bör det framgå varför vanlig ökning av teckenstorleken inte är tillräckligt. 

Avsnittet om examinandens dator och tilläggsutrustning i nämndens allmänna föreskrifter och anvisningar berör också bildskärmar. 

En övervakare kan inte beordra en examinand att minska teckenstorleken eller storleken på figurer eller andra markeringar i fönster som innehåller provsvar om examinanden har beviljats rätt att öka teckenstorleken. Gymnasiet bör placera de examinander som utnyttjar dessa specialarrangemang så att de andra examinanderna inte kan se de svar de ger, exempelvis genom att placera dem i sista raden i provutrymmet.

En examinand med hörselskada kan som specialarrangemang beviljas rätt att avlägga prov med begränsat ljudmaterial. Provet kan i fråga om uppbyggnad, antal uppgifter och poängsättning avvika från det som anges i nämndens provspecifika föreskrifter, men maximiantalet poäng för provet och poänggränserna för vitsorden är desamma som i de egentliga proven. Detta kan till exempel göras genom att avlägsna uppgifterna som mäter hörförståelse, i vilket fall poängen räknas enligt följande formel:

det vanliga provets maximala poängtal x (antalet poäng examinanden fått i de andra delarna av provet / det maximala poängtalet i provets andra delar)

Provet uppgörs så att det är möjligt att besvara provet och uppnå det högsta vitsordet också för en examinand med grav hörselskada. 

Då en examinand som fått beslut om specialarrangemang anmäler sig till examen anmäler hen sig till prov med begränsat ljudmaterial. Anmälan till prov med begränsat ljudmaterial är bindande. Gymnasiet bör i sin beställning av provmaterial anmäla antalet examinander som avlägger provet enligt beslut om specialarrangemang.

Studentexamensnämnden kan som specialarrangemang bevilja en examinand rätt att anlita en assistent i studentexamensproven. Förutsättningen för att anlita en assistent är att examinanden inte utan assistent kan utföra proven i examen. 

Det finns två typer av assistenter:

1. Assistenten stöder examinanden under provsituationen, exempelvis hjälper med användningen av andra hjälpmedel än de som används för avläggande av provet eller tar examinanden på toaletten, men hjälper inte med själva utförandet av provprestationen.
2. Assistenten hjälper examinanden att utföra provprestationen enligt vad examinanden ber om. Assistenten kan i provsystemet skriva in svaren som examinanden ger, men examinanden är dock själv ansvarig för innehållet i svaren. Assistenten får inte på eget initiativ främja uppkomsten av svaren. Assistenten kan läsa provuppgifterna och beskriva nödvändiga detaljer. Assistenten kan använda de hjälpmedel som används för avläggandet av provet. De provtillfällen, där en assistent av detta slag anlitas, ordnas i ett avskilt individuellt utrymme och spelas in på ljudband eller video. Dessa ljud- eller bildupptagningar sänds efter examen till nämnden.

I ansökan ska specificeras vilken av dessa typer av assistent examinanden ansöker om. 

Assistenten får inte fungera som övervakare.

I en provsituation ska den person som är assistent vara ojävig i enlighet med grunderna för jäv i 28 § i förvaltningslagen (434/2003). En person är jävig om hen är examinandens make, barn, barnbarn, syskon, förälder, mor- eller farförälder eller annars en person som på något annat sätt står examinanden särskilt nära, liksom även dessa personers makar; föräldrars syskon samt deras makar, syskonbarn och tidigare make samt motsvarande halvsläktingar. Med make avses make eller maka samt personer som lever i äktenskapsliknande förhållanden. En person är också jävig om han bor i samma hushåll. 

Det är rektors skyldighet att kontrollera att assistenten eller tolken inte är jävig.

Det är möjligt för examinanden att på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning få rätt att använda ett justerbart bord och en justerbar stol. Syftet med detta arrangemang är att trygga examinandens möjlighet att avlägga provet. Gymnasiet beslutar dock om provlokalens möbler. Arrangemanget bör beaktas vid uppgörandet av sittordningen. 

Ur ansökan bör det framgå vilka specialarrangemang som har använts och varför andra specialarrangemang inte är tillräckliga.

För att sjukdomen eller funktionshindret ska kunna beaktas i studentexamen bör examinanden eller vårdnadshavaren skaffa ett utlåtande av en läkare, psykolog, sjukskötare eller hälsovårdare över sjukdomen eller funktionshindret samt andra bilagor som behövs för att utreda situationen. Istället för utlåtandet kan uppgifter som finns i MittKanta användas. Det är också möjligt att komplettera examinandens situation med till exempel ett utlåtande av rektorn eller specialläraren. Ur utlåtandena bör framgå skälet som försämrar prestationen och skälets inverkan på utförandet av proven. 

På grundval av sjukdom eller funktionshinder kan examinanden beviljas specialarrangemang vid avläggandet av proven i studentexamen. Specialarrangemang kan även beviljas på grundval av behov som uppkommer på grund av graviditet. 

Specialarrangemang kan även beviljas villkorligt till exempel ifall examinanden har en sjukdom som normalt inte föranleder specialarrangemang men som ökar risken för sjukdomsanfall. 

Studentexamensnämnden klassificerar funktionshindrets eller sjukdomens inverkan på examinandens provprestation på en skala i fyra steg: ingen inverkan, inverkar i någon mån, inverkar påtagligt och inverkar mycket kraftigt. Klassificeringen inverkar på hur sjukdomen eller funktionshindret beaktas i bedömningen (se kapitel 6. Hur skäl som försämrar provprestation beaktas i bedömningen).

För att läs- och skrivsvårigheter ska kunna beaktas i studentexamen ska examinanden skaffa ett utlåtande i saken. Utlåtandet om läs- och skrivsvårigheterna och graden av dem ges av en speciallärare, en psykolog eller en talterapeut. Med speciallärare avses här en lärare som uppfyller behörighetsvillkoren för en speciallärartjänst enligt 11 a § i statsrådets förordning om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) eller en person som förordnats att sköta ifrågavarande uppgifter vid ifrågavarande gymnasium med stöd av 12 sådan dispens som avses i 57 § i gymnasielagen (714/2018). Med psykolog avses här en sådan psykolog som avses i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013). 

För utlåtandet behövs också minst två lärares, som representerar olika ämnesgrupper, observationer över hur examinanden presterar. Nämnden rekommenderar att observationerna ges utom av läraren i modersmål och litteratur också av en lärare som undervisar antingen i språk, i ett realämne eller i matematik, beroende på vilka ämnen som berörs av de specialarrangemang som ansöks. 

För bedömningen av läs- och skrivsvårigheter i studentexamen ska följande test utföras:

• Maj-Gun Johansson: Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet (1992, 2004 Psykologiförlaget AB)
  • avläsning av ord och avläsning av nonsensord
  • diktamen II (50 ord)
• Järpsten: DLS för skolår 1–9 och år i gymnasiet (2002, Psykologiförlaget AB) eller Järpsten & Taube: DLS för skolår 7–9 och år 1 i gymnasiet (2018 Hogrefe Psykologiförlaget AB)
  • Läshastighet B
  • Läsförståelse B

För utredningen av läs- och skrivsvårigheterna kan utom dessa test vid behov också användas andra test. För examinandens rättssäkerhet ska sådana dyslexitest användas som har utvecklats för testning på nationell nivå av studerande på årskurs 7–9 och gymnasister. Testerna ska vara normerade på ett tillförlitligt sätt. 

Om test för finskspråkiga examinander redogörs i de finska föreskrifterna. Om examinanden har främmande språk som modersmål tillämpas testerna för examensspråket och en helhetsöversikt av examinandens situation ges i utlåtandet om läs- och skrivsvårigheter.

Förutom testerna ska även examinandens provsvar under gymnasietiden och andra prestationer i realämnen eller i modersmålet samt i främmande språk utnyttjas då utlåtandet görs upp. Den person som gör upp utlåtandet ska basera konsekvensbedömningen på en helhetsöversikt av testresultaten, lärarnas utlåtanden och övriga observationer. Läs- och skrivsvårigheternas inverkan på studentexamen graderas enligt en skala i fyra steg: ingen störning, inverkar i någon mån, inverkar påtagligt och inverkar mycket kraftigt. Klassificeringen inverkar på vilka specialarrangemang som beviljas och på hur läs- och skrivsvårigheterna inverkar på bedömningen (se kapitel 6 Hur skäl som försämrar provprestation beaktas i bedömningen). 

På grundval av läs- och skrivsvårigheter kan en examinand beviljas specialarrangemang för avläggandet av studentexamen. Om läs- och skrivsvårigheterna inverkar

• i någon mån på avläggandet av provet kan examinanden beviljas rätt att öka teckenstorleken och rätt till en större bildskärm;
• påtagligt på avläggandet av provet kan examinanden förutom ovanstående beviljas extra tid för att avlägga provet
• mycket kraftigt på avläggandet av provet kan examinanden förutom ovanstående beviljas rätt till avskilt smågruppsrum.

För att en synnerligen svår livssituation ska kunna beaktas i studentexamen bör examinanden skaffa ett utlåtande om saken. En synnerligen svår livssituation kan bero till exempel på att en närstående insjuknat allvarligt eller avlidit, en svår situation inom familjen eller en tung rättslig process. 

Utlåtandet kan ges av till exempel en kurator, en psykolog, en hälsovårdare eller en läkare. För att en examinand ska få specialarrangemang krävs inte en medicinsk diagnos, men ett sådant utlåtande kan användas för att bedöma behovet av specialarrangemang.

Det är också möjligt att komplettera ovan nämnda utlåtanden med ett utlåtande av rektorn eller specialläraren. 

En examinand som är i en synnerligen svår livssituation kan beviljas specialarrangemang för avläggandet av studentexamensproven. 

Studentexamensnämnden klassificerar hur en svår livssituation inverkar på examinandens provprestation på en skala i fyra steg: ingen inverkan, inverkar i någon mån, inverkar påtagligt och inverkar mycket kraftigt. Klassificeringen inverkar på hur den svåra livssituationen beaktas i bedömningen (se kapitel 6 Hur skäl som försämrar provprestation beaktas i bedömningen).

Examinander med främmande språk som modersmål kan på grundval av bristfälliga färdigheter i undervisningsspråket kan på ansökan beviljas två timmar extra tid i andra prov än i prov i främmande språk. Ett främmande språk som modersmål kan då särskilda skäl föreligger anses vara jämförbart med att en examinand har bristfälliga färdigheter i det språk på vilket studentexamen anordnas, till exempel om en finskspråkig examinand avlägger studentexamen på svenska (eller tvärtom). Sådana särskilda skäl kan föreligga till exempel examinandens boningsort eller att gymnasiet ifråga har särskilda utbildningsuppgifter. 

Det är ändamålsenligt att göra ansökan innan examen inleds, men först i det skede då examinanden har erfarenhet av att avlägga gymnasiestudier och personen som gör upp utlåtandet, har tillräckligt med information om examinandens språkkunskaper. 

Ur ansökan bör framgå det modersmål som införts i befolkningsregistret, de språk som examinanden använder i hemmet samt skolgång, studier och arbete på svenska eller finska fram till den tidpunkt då examen uppskattas inledas. Om examinanden har gått i en skola som har ett främmande språk som undervisningsspråk, betraktas den tid som examinanden deltagit i undervisningen i svenska och litteratur eller svenska som andraspråk och litteratur som studier på svenska och som studier på finska den tid som examinanden deltagit i undervisningen i finska och litteratur eller finska som andraspråk och litteratur. Skolloven räknas inte bort från skolgången på svenska eller finska, även om den studerande har tillbringat dem någon annanstans än i Finland. Nämnden poängsätter examinandens språkliga bakgrund enligt kriterierna 1–2 i tabellen nedan.

Tabell: Poängsättning av examinandens språkliga bakgrund.

Till ansökan bifogas som utlåtande två lärares bedömning av hur examinandens bristfälliga kunskaper i undervisningsspråket påverkar studieframgången. Om undervisningsspråken är fler än ett, riktar sig bedömningen mot det språk som används i studentexamen. Lärarna bedömer var för sig i sina utlåtanden påverkan på studieframgången enligt kriterierna 3.1–3.4 i tabellen nedan. Den ena läraren bör vara lärare i modersmålet och litteratur eller svenska eller finska som andraspråk och litteratur, den andra bör vara lärare i ett realämne. Om det av grundad anledning inte är möjligt att erhålla utlåtanden av två lärare, kan undantagsvis endast ett utlåtande bifogas till ansökan. Nämnden tar detta i beaktande vid poängsättningen av ansökan.

Tabell: Poängsättning av lärares bedömning

Poängen som examinanden får för sin språkliga bakgrund och poängen som hen får för de båda lärarnas bedömningar räknas ihop. Nämnden kan bevilja examinanden rätt till tilläggstid om hen får minst 20/36 poäng på grundval av kriterierna i tabellerna och det i ansökan framgår behov av tilläggstid.