Studentexamensnämndens verksamhet
Studentexamensnämnden svarar som oberoende sakkunnigorgan för att leda, ordna och verkställa studentexamen. Oberoende innebär i synnerhet frihet från påverkan av tredje part såsom andra myndigheter inom statsförvaltningen, anordnare av gymnasieutbildning, högskolor eller andra parter vid utarbetandet och bedömningen av prov.
Studentexamensnämnden sköter även de förvaltningsuppgifter som består i att ordna studentexamen på Åland.
Nämndens medlemmar och sakkunnigmedlemmar
Undervisnings- och kulturministeriet utser nämndens ordförande och en nödvändig mängd övriga medlemmar efter att ha hört högskolorna, Utbildningsstyrelsen och andra nödvändiga intressentgrupper. Nämndens mandatperiod är tre år. Dess medlemmar bör ha en god kännedom om gymnasieutbildningen och ämnena i studentexamen. Medlemmarna förväntas arbeta aktivt för utvecklingen av examen, utarbetandet av proven och bedömningen av provprestationerna. Medlemmarna är oberoende sakkunniga som inte representerar sin egen bakgrundsorganisation då de är medlemmar av nämnden.
Nämnden beslutar vid plenum om vilka sakkunnigmedlemmar som väljs för utarbetandet och bedömningen av proven. För att väljas till sakkunnigmedlem förutsätts goda kunskaper i läroämnet samt god kännedom om gymnasieutbildningen och bedömningen. Vanligtvis arbetar sakkunnigmedlemmarna på heltid som lärare eller forskare vid ett gymnasium eller ett universitet.
Att vara medlem eller sakkunnigmedlem är ett förtroendeuppdrag för vilket det betalas ett arvode. Nämnden har cirka 450 medlemmar och sakkunnigmedlemmar. Arbetet omfattas av förvaltningslagens bestämmelser om jäv. Nämnden väljer nya sakkunnigmedlemmar till exempel då sektionen behöver bredda sin kompetens inom examensämnet eller då det behövs fler bedömare för en stor mängd provprestationer. Intresse för att bli sakkunnigmedlem kan meddelas genom att kontakta nämnden.
Organ
Nämndens högsta beslutande organ är plenum. Plenum utvecklar studentexamen och ansvarar för kvaliteten på studentexamensprovens uppgifter och bedömningen av dem. Plenum fastställer också, på förslag från utskotten, vitsordsgränserna för studentexamensproven.
Till nämnden hör tre utskott som godkänner studentexamensprovens uppgift på förslag från ämnessektionerna.
Utskotten är:
- A1-utskottet: filosofi, samhällslära, religion, livsåskådningskunskap, historia, modersmål och litteratur (svenska, finska och de samiska språken)
- A2-utskottet: geografi, psykologi, hälsokunskap, biologi, fysik, kemi, matematik
- Språkutskottet: andra inhemska språket, främmande språk, svenska eller finska som andraspråk och litteratur.
Ämnessektionerna ansvarar för utvecklingen av examensämnet samt utarbetandet och bedömningen av proven. Ämnessektionerna består av ungefär 5–100 medlemmar eller sakkunnigmedlemmar. Variationen beror på att antalet examinander som avlägger proven i de olika ämnena, varierar från några enstaka examinander till över 20 000.
Utvecklingen av studentexamen och nämndens samarbete med intressentgrupper
Studentexamensnämnden har ett kansli som sköter och utvecklar verkställigheten av examen och nämndens förvaltning. Chef för kansliet är en generalsekreterare, som utnämns av undervisnings- och kulturministeriet sedan nämnden hörts. Kansliets tjänstemän arbetar i tjänsteförhållande till staten.
Vart fjärde år utarbetar Studentexamensnämnden en plan för utveckling och verkställande av studentexamen. Uppföljningsgruppen för utveckling av studentexamen stöder förberedningen och genomförande av planen. Studentexamensnämndens intressentgrupper såsom intressebevakare för ämneslärare, gymnasiestuderande och utbildningsanordnare, har en bred representation i uppföljningsgruppen för utvecklingen av studentexamen. Som gruppens ordförande fungerar nämndens ordförande.
Ett nära samarbete mellan Studentexamensnämnden och utbildningsanordnarna är en förutsättning för verkställandet och utvecklingen av examen. Gymnasierna och gymnasiernas rektorer svarar för de praktiska examensarrangemangen och samarbetet med gymnasierna är kontinuerligt. Nämnden samlar också regelbundet in respons och utvecklingsönskemål från andra intressentgrupper.
Jäv
Jäv i den mening som avses i förvaltningslagen (434/2003) berör även nämndens medlemmar och sakkunnigmedlemmar. Studentexamensnämndens medlemmar, sakkunnigmedlemmar, kansliets tjänstemän eller en annan person vid Studentexamensnämnden eller dess kansli som deltar i verkställandet av examen måste avstå från arbetsuppgifter som hen är jävig att sköta.
En person är jävig till exempel om hen själv eller en närstående till hen är part eller om avgörandet i ärendet kan väntas medföra nytta. Till exempel kan nämndens medlem eller sakkunnigmedlem inte delta i utarbetandet av prov, om en närstående till hen inom en snar framtid kommer att delta i studentexamen. En gymnasielärare får inte heller bedöma provprestationer från ett gymnasium där hen själv undervisar.