Allmänna föreskrifter och anvisningar

Examen som påbörjats hösten 2021 eller tidigare 

Studentexamen omfattar minst fyra prov, av vilka provet i modersmål och litteratur är obligatoriskt för alla. De tre andra obligatoriska proven i sin examen väljer examinanden ut bland följande fyra prov: provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i realämnena. Utöver dessa prov kan examinanderna delta i ett eller flera extra prov. (L 672/2005, 1b §)

Minst ett av de obligatoriska proven i examen skall vara ett krävande prov eller provet i modersmålet och litteratur när det avlagts som provet i det andra inhemska språket. I studentexamen får ingå endast ett prov i samma ämne. (L 672/2005, 6 §) 

Examen som påbörjats våren 2022 eller senare 

En examinand som avlägger studentexamen ska avlägga minst fem prov i olika examensämnen. Provet i modersmål och litteratur ska avläggas som ett av de prov som krävs för examen. Förutom detta ska examinanden utföra minst fyra prov ur minst tre av följande grupper: 

• provet i matematik
• provet i det andra inhemska språket
• provet i ett främmande språk
• provet i realämnen

Minst ett av proven i examen är ett prov med högre svårighetsgrad (se 1.2 Proven). (L 502/2019, 10 § 1 mom.)

I den kombination av fem prov som krävs av en examinand som avlägger studentexamen kan endast ingå ett prov i ett och samma läroämne. Examinanden kan dessutom avlägga ett eller flera andra prov. (L 502/2019, 10 § 2 mom.)

Avläggandet av examen påbörjas då examinanden anmäler sig för första gången som avläggare av examen (se 1.3. Rätten att delta i examen och 1.4. Anmälan). 

En examinand som påbörjat sin examen hösten 2021 eller tidigare och som har deltagit i ett examenstillfälle och på grund av heltidsstudier utomlands eller av därmed jämförbar orsak har gått miste om två examenstillfällen, kan ansöka om att med bevarande av rätten att ta om ett underkänt prov få fortsätta genomförandet av examen under de två nästa på varandra följande examenstillfällena så, att de missade examenstillfällena inte räknas in i antalet examenstillfällen (A 915/2005, 5 §).

En examinand som påbörjat sin examen våren 2022 eller senare och som har deltagit i minst ett examenstillfälle och på grund av sjukdom, heltidsstudier utomlands eller något annat jämförbart vägande skäl är förhindrad att delta i proven under ett eller två på varandra följande examenstillfällen, kan ansöka om att få fortsätta att avlägga examen under ett eller två examenstillfällen, beroende på antalet missade examenstillfällen, från och med examenstillfället som omedelbart följer efter att den maximala tiden har löpt ut. En examinand behåller sin rätt att ta om ett underkänt prov så att de missade examenstillfällena inte räknas in i antalet examenstillfällen. (L 502/2019, 13 § 3 mom.)

När examinandens avläggande av examen avbryts av här nämnd orsak ska examinan­den lämna in en ansökan angående detta till gymnasiets rektor. Rektor bifogar sitt utlåtande om examinandens situation till ansökan och skickar den till nämnden. En ansökan på grund av sjukdom eller dylik orsak ska åtföljas av ett läkarintyg eller utlåtande av annan sakkunnig varav framgår sjukdom och tid för arbetsoförmåga. Ur en ansökan på grund av studier utomlands eller dylik orsak eller dess bilagor ska framgå tidpunkten för inledningen och avslutning av studierna eller motsvarande.

Studentexamensnämnden kan på ansökan och av synnerligen vägande skäl besluta att en examinand som har avlagt endast en del av studentexamen får börja avlägga examen från början. (L 502/2019, 13 § 5 mom., L 672/2005, 7 §). Examinanden lämnar sin ansökan om detta till gymnasiets rektor, som bifogar sitt utlåtande i saken och skickar ansökan till nämnden.

Examinanden kan inte innefatta prov från examen som blivit på hälft i den nya examen.

En examen som inte kan avläggas under de examenstillfällen som kvarstår medräknat tiden för omtagning av underkända prov, betraktas som underkänd. En examen kan i detta fall börjas från början utan separat ansökan. 

En examinand kan i en ny examen som påbörjats våren 2022 eller senare innefatta godkända prov som har ingått i en underkänd examen från de sex närmast föregående examenstillfällena (L 502/2019, 13 §). Prov som är äldre än detta kan inte innefattas i examen. De innefattade proven avlägsnas från examen ett och då sex examenstillfällen har förflutit sedan provet utförts om inte de prov som krävs för examen är avlagda i sin helhet. Innefattande av tidigare utförda prov i examen tillkännages nämnden genom gymnasiet. Tillkännagivandet kan göras i vilket skede av examen som helst efter att examinanden anmält sig till det första examenstillfället i den nya examen och gymnasiet förmedlat anmälningsuppgifterna till nämnden. Tillkännagivandet ska dock senast göras enligt den tidtabell som anges i 1.1.8 (När studierna slutförs efter att proven avlagts). (Omtagning av innefattat prov, se 1.3.4.)

Den som inte har avlagt studentexamen får avlägga proven i studentexamen som enskilda prov. Enskilda prov utgör inte en studentexamen. Enskilda prov får dock inte avläggas av den som antagits för att genomgå gymnasieutbildningens lärokurs och den finländska studentexamen eller antagits för att avlägga yrkesinriktad grundexamen (L502/2019, 6 §).

En examinand kan i en ny examen som påbörjats våren 2022 eller senare innefatta godkända enskilda prov från de sex närmast föregående examenstillfällena (L 502/2019, 13 §). Prov som är äldre än detta kan inte innefattas i examen. De innefattade proven avlägsnas från examen ett och då sex examenstillfällen har förflutit sedan provet utförts om inte de prov som krävs för examen är avlagda i sin helhet. Innefattande av tidigare utförda prov i examen tillkännages nämnden genom gymnasiet. Tillkännagivandet kan göras i vilket skede av examen som helst, dock senast enligt den tidtabell som anges i 1.1.8 (När studierna slutförs efter att proven avlagts). (Omtagning av innefattat prov, se 1.3.4.)

Studentexamen har avlagts även när vitsordet i ett prov som krävs för examen är underkänt, om vitsorden i de övriga prov som examinanden avlagt visar sådana kunskaper och färdigheter som avses i läroplanen för gymnasieutbildningen samt tillräcklig mognad och examinanden inte skriftligen har förbjudit att ett underkänt vitsord antecknas på betyget (L 502/2019, 12 §). Förfarandet kallas kompensation.

Endast ett underkänt prov kan kompenseras. Endast ett sådant prov som krävs för examen kan kompenseras. Underkända extra prov kompenseras inte. 

Examen kan dock inte godkännas om provet har underkänts på grund av brott mot ordning eller svikligt förfarande eller om examinanden uteblivit från provtillfället eller inte lämnat in en provprestation för bedömning (L502/2019 12 § 2 mom.). 

En examinand som inte vill ha kompensation ska skriftligt meddela gymnasiet om detta. Gymnasiet skickar meddelandet vidare till nämnden. Meddelandet ska vara framme hos nämnden senast den 5 maj under vårens och senast den 4 november under höstens examen.

Examen som påbörjats hösten 2021 eller tidigare

De underkända prestationerna i olika prov delas in i fyra nivåklasser, som betecknas i+, i, i- och i=. Vitsorden för de prov examinanden fått godkänt på ger kompensations­poäng enligt följande: laudatur 7, eximia cum laude approbatur 6, magna cum laude approbatur 5, cum laude approbatur 4, lubenter approbatur 3 och approbatur 2. Kompensationspoängen räknas ihop, och 12 poäng kompenserar då ett underkänt vitsord om detta är i+, 14 poäng kompenserar i, 16 poäng i- och 18 poäng i= (se tabell 1).

Tabell 1. Exempel på kompensation i examen som påbörjats hösten 2021 eller tidigare.

Examen som påbörjats våren 2022 eller senare

Om examinanden har avlagt ett av de fem proven som krävs för examen med underkänt vitsord och de övriga fyra med godkänt vitsord ges examinanden kompensationspoäng utifrån vitsorden för dessa fyra prov enligt följande: laudatur 7, eximia cum laude approbatur 6, magna cum laude approbatur 5, cum laude approbatur 4, lubenter approbatur 3 och approbatur 2. Examinandens kompensationspoäng räknas ihop, och 10 kompensationspoäng kompenserar det underkända vitsordet. Om examinanden har avlagt mera än fem prov beaktas vid beräkningen av kompensationspoängen den kombination av fyra prov som krävs för examen som ger den högsta kompensations­poäng­summan (se tabell 2). För extra prov ges inga kompensationspoäng.

Tabell 2. Exempel på kompensation i examen som påbörjats våren 2022 eller senare.

Om det bland de prov som examinanden deltagit i finns flera alternativa underkända prov som genom att kompenseras leder till att examinanden får sin examen klar antecknas i betyget det prov som examinanden senast avlagt, räknat enligt examenstillfälle. Om flera än ett prov enligt detta kan antecknas, besluter nämnden vilket prov som antecknas på betyget. 

Nämnden använder uppgifter ur Koski-informationsresursen, som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen, gällande avlagd lärokurs för gymnasiet eller yrkesinriktad grundexamen samt om möjligt uppgifter om andra examina som examinanden avlagt för att avgöra om examinanden har avlagt de studier som krävs för avläggande av studentexamen (se 1.1 Avläggande av examen). Utbildningsanordnaren är skyldig att hålla uppgifterna i Koski uppdaterade. Utbildningsstyrelsen bestämmer närmare hur uppgifterna i Koski hålls aktuella (L 884/2017, 6 §).

Om uppgifterna inte kan förmedlas via Koski meddelar rektor om att studierna är avlagda genom examenstjänsten. Rektor bör kort ange skälet till att uppgifterna inte kan förmedlas via Koski samt ange typen av studier som utförts och studieinrättningen där de utförts.

Uppgifterna ska vara införda i Koski eller i examenstjänsten den 5.5 för vårens examen och den 4.11 för höstens examen.

Om examinanden utför dubbelexamen, d.v.s. yrkesinriktad grundexamen och studentexamen, ska yrkesläroinrättningen där examinanden studerar föra in uppgiften om avlagd examen i Koski senast den 5.5 för vårens examen och den 4.11 för höstens examen.

En examinand anses ha avlagt studentexamen på följande av nämnden fastställt examensdatum (se tabell 3) om hen har avlagt de prov som krävs för examen och nämnden erhållit anmälan om att de studier som krävs för examen är avlagda.  

Studierna som krävs för examen ska vara avlagda senast på examensdatumet. För att examinanden ska kunna få sin examen avlagd på ifrågavarande datum ska anmälan om att examinanden avlagt studierna vara gjord enligt vad som föreskrivs i avsnitt 1.1.8 senast vid den tidpunkt som meddelats av nämnden (se tabell 3).

Tabell 3. Examensdatum för studentexamen.

Om datumet då avlagda studier senast ska vara anmälda infaller på en helgdag eller helgfri lördag kan meddelandet göras följande vardag. Examensdatumet är dock detsamma. 

Om examensdatumet enligt tabellen infaller på en helgdag eller en helgfri lördag ändras examensdatumet till närmast föregående vardag, undantaget lördagen vecka 22.

Om examinanden får sin examen klar till följd av begäran om omprövning gällande bedömningen av prov är examendatumet detsamma som det skulle varit ifall den ursprungliga bedömningen motsvarat den korrigerade.

De vitsord som ges för proven är laudatur, eximia cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, cum laude approbatur, lubenter approbatur, approbatur och improbatur (F 612/2019, 6 §). För vitsorden används följande bokstavsförkortningar: L, E, M, C, B, A och I. Poängen som motsvarar vitsorden är 7 (L), 6 (E), 5 (M), 4 (C), 3 (B), 2 (A) och 0 (I) (se 1.1.7 Avläggande av examen med ett underkänt prov (kompensation)).

Provet i modersmål och litteratur ordnas på finska, svenska och samiska (L 502/2019, 3 §).

Provet i modersmål och litteratur i finska och svenska har två delar: ett prov i läskompetens och ett prov i skrivkompetens som avläggs på skilda provdagar. Provdagarna är gemensamma för proven i modersmål och litteratur i svenska och finska. 

I ett finskspråkigt gymnasium avläggs provet i modersmål och litteratur i finska. I ett svenskspråkigt gymnasium avläggs provet i modersmål och litteratur i svenska.

Provet i modersmål och litteratur i samiska anordnas i enaresamiska, nordsamiska och skoltsamiska. Provet i modersmål och litteratur i samiska består av enbart provet i skrivkompetens. Provet hålls en annan dag än proven i skrivkompetens i svenska och finska. Provdagen är gemensam för alla prov i modersmål och litteratur i samiska.

En examen som påbörjats hösten 2021 eller tidigare kan innehålla provet i samiska som modersmål och litteratur endast som obligatoriskt prov och i endast ett samiskt språk. En examen som påbörjats våren 2022 eller senare kan innehålla provet i samiska som modersmål och litteratur i flera samiska språk, men examinanden kan under samma examenstillfälle delta i endast ett prov i modersmål och litteratur i samiska. En examen som påbörjats våren 2022 eller senare kan innehålla provet i samiska som modersmål och litteratur i stället för provet i främmande språk (L502/2019, 11 §).

Provet i modersmål och litteratur kan vara ett prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur, om examinandens eget modersmål inte är finska, svenska eller samiska och hen har läst de obligatoriska studierna i gymnasiets lärokurs i svenska eller finska som andraspråk och litteratur, vilket är ett villkor för att delta i provet för den som avlägger lärokursen för gymnasieutbildningen, eller om examinanden har teckenspråk som modersmål eller första språk (L 502/2019, 11 §). 

Man kan avlägga provet i finska som andra språk och litteratur i ett finskspråkigt gymnasium. Man kan avlägga provet i svenska som andra språk och litteratur i ett svenskspråkigt gymnasium. Provet i svenska eller finska som andraspråk och litteratur avläggs samma dag som provet i modersmål och litteratur enligt en tidtabell som ges separat.

Provet i det andra inhemska språket är i ett finskspråkigt gymnasium ett prov i svenska och i svenskspråkigt gymnasium ett prov i finska. I det andra inhemska språket ordnas prov med två olika svårighetsgrader (L 502/2019, 3 §). Det ena provet bygger på lång och det andra på medellång lärokurs. Med det prov som bygger på lång lärokurs avses det prov som bygger på A-lärokursen enligt grunderna för gymnasiets läroplan (2015 och 2019).  Med det prov som bygger på medellång lärokurs avses det prov som bygger på B1-lärokursen enligt grunderna för gymnasiets läroplan (2015 och 2019). En examinand får oberoende av studierna i gymnasiet välja nivå på det prov hen deltar i. 

Som prov i det andra inhemska språket kan examinanden i ett finskspråkigt gymnasium i sin examen innefatta provet i modersmål och litteratur i svenska. Som prov i det andra inhemska språket kan examinanden i ett svenskspråkigt gymnasium i sin examen innefatta provet i modersmål och litteratur i finska. Ifall provet i modersmål och litteratur som avlagts i stället för provet i det andra inhemska språket utgör ett prov som krävs för examen anses det motsvara ett prov med högre svårighetsgrad (L 502/2019 10 §).

En examinand som avlägger provet i modersmål och litteratur i samiska kan som prov i det andra inhemska språket välja även provet i modersmål och litteratur i finska i ett finskspråkigt gymnasium och i provet i modersmål och litteratur i svenska i ett svenskspråkigt gymnasium. Dessutom kan examinanden avlägga provet i det andra inhemska språket enligt gymnasiets undervisningsspråk.

Prov i främmande språk ordnas i engelska, spanska, italienska, franska, tyska, ryska, enaresamiska, skoltsamiska, nordsamiska, latin och portugisiska (A 612/2019 4 § 3 mom.). Prov som bygger på lång lärokurs ordnas i engelska, spanska, franska, tyska och ryska. I alla ovannämnda språk ordnas prov som bygger på kort lärokurs.

Med det prov som bygger på lång lärokurs avses det prov som bygger på A-lärokursen enligt grunderna för gymnasiets läroplan (2015 och 2019).  

Med det prov som bygger på kort lärokurs avses det prov som bygger på B3-lärokursen enligt grunderna för gymnasiets läroplan (2015 och 2019). 

I latin anordnas prov på två nivåer enligt kort lärokurs, ett som motsvarar den utvidgade korta lärokursen och ett den korta lärokursen. Eftersom provet i latin för den utvidgade korta lärokursen bygger på B2-lärokursen enligt grunderna för gymnasiets läroplan (2015 och 2019), är det inte ett prov med högre svårighetsgrad som utgår från lärokursen för A-språk. Provet i latin för den utvidgade korta lärokursen äger rum samma dag som provet i främmande språk, kort lärokurs. Provet i latin för den utvidgade korta lärokursen ordnas sista gången vid studentexamen våren 2025. Från och med hösten 2025 ordnas i latin endast ett prov, som bygger på den korta lärokursen.

En examinand får oberoende av studierna i gymnasiet välja nivå på det prov hen deltar i.

En examinand som påbörjat sin examen våren 2022 eller senare kan som prov i främmande språk i sin examen innefatta provet i modersmål och litteratur i samiska. (L502/2019, 11 §). Ifall provet i modersmål och litteratur i samiska som avlagts i stället för provet i främmande språk utgör ett prov som krävs för examen anses det motsvara ett prov med högre svårighetsgrad (L 502/2019 10 §). 

En examinand får avlägga provet för lång eller kort lärokurs i matematik, oberoende av vilken lärokurs i matematik examinanden har läst i gymnasiet.

Realämnesprov ordnas i religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap. Proven i religion ordnas i evangelisk-luthersk och ortodox religion (A 612/2019, 4 §). 

En examinand kan utföra både provet i evangelisk-luthersk religion och provet i ortodox religion om hen uppfyller kraven på att få delta (se 1.3 Rätten att delta i examen). I en examen som påbörjats våren 2022 eller senare räknas dock endast ett prov i religion med bland de fem prov som krävs för examen. 

Den som genomgår lärokursen för gymnasieutbildningen får delta i ett prov i studentexamen efter att ha slutfört de obligatoriska studier som föreskrivs i statsrådets förordning om timfördelningen i det läroämne som provet gäller (L 714/2018). Den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs får delta i ett prov i ett realämne som inte innehåller obligatoriska studier efter att ha avlagt två kurser (fyra studiepoäng) i läroämnets studier. Om provet i ett främmande språk bygger på en lärokurs som inte innehåller obligatoriska studier, får den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs delta i provet efter att ha avlagt tre kurser (sex studiepoäng) i läroämnets studier. 

En examinand kan anmäla sig till ett prov innan hen har uppnått rätt att delta om det kan förväntas att hen uppnår rätten att delta innan provet. Gymnasiet meddelar examinanden den tidpunkt då de studier som saknas för att uppnå rätt att delta ska vara utförda. Examinanden ska uppnå rätt att delta senast före provdagen. För provet i modersmål och litteratur gäller att examinanden ska ha uppnått rätt att delta innan hen avlägger det första provet i modersmål och litteratur. (L 502/2019, 7 §, L 672/2005, 4 §.)

Den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs, men inte har slutfört de nödvändiga studierna, men som annars kan anses ha tillräckliga förutsättningar att klara ett prov kan av särskilda skäl genom beslut av rektorn ges rätt att delta i provet (L 502/2019, 7 §). Detta kan komma i fråga till exempel i sådana fall där en person har lärt sig något språk utomlands, eller där en person har lidit av en långvarig sjukdom som har hindrat hen från att läsa de kurser som krävs.

En person som har slutfört den finländska gymnasieutbildningens lärokurs

En person som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs får delta i studentexamen och i de prov som ingår i denna (L 502/2019, 5 §). En person som utför gymnasiets lärokurs som i gymnasielagen (714/2018) 36 § avsedd särskild examen kan anmäla sig för att avlägga studentexamen först då hen slutfört hela gymnasiets lärokurs.

En person som har slutfört utländsk lärokurs för gymnasieutbildning

En person som har avlagt gymnasiets lärokurs vid ett utländskt gymnasium får delta i studentexamen och studentexamensprov, om den lärokurs personen genomfört kan anses motsvara den finländska gymnasiekursen (L 502/2019, 5 §), det vill säga utbildningstiden är sammanlagt 12 år.

En person som delvis har slutfört den finländska gymnasieutbildningens lärokurs som ämnesstuderande

En person som antagits som ämnesstuderande för att avlägga studier i ett eller flera läroämnen som ingår i gymnasiets lärokurs kan avlägga prov som hör till studentexamen som enskilda prov (se 1.1.6 Avläggande av enskilda prov). 

En person som har avlagt eller avlägger en yrkesexamen

En person har rätt att delta i studentexamen och i de prov som ingår i examen utan kompletterande studier om hen har en yrkesinriktad grundexamen som omfattar minst 180 kompetenspoäng eller motsvarande tidigare examen (L 502/2019, 5 lagen om yrkesutbildning 531/2017).

En person som studerar för en yrkesinriktad grundexamen som omfattar 180 kompetenspoäng kan delta i studentexamen även om studierna inte är slutförda. Personen i fråga skall dock ha förvärvat kunnande som motsvarar minst 90 kompetenspoäng för att kunna delta i examen (L 502/2019, 7 §). Andra krav gällande avlagda studier föreligger inte för att uppnå rätt att delta.

Om en examinand som avlägger både gymnasiets lärokurs och yrkesinriktad grundexamen har påbörjat sin studentexamen och uppnått rätt att delta i ett prov utifrån att ha slutfört de obligatoriska gymnasiestudier som förutsätts för deltagande mister hen inte rätten att delta i provet ifall hen övergår till att avlägga endast yrkesinriktad grundexamen oavsett om hen har förvärvat det kunnande som förutsätts för deltagande av personer som studerar för en yrkesinriktad grundexamen eller inte.

Om examinanden har avlagt en yrkesexamen som omfattar minst två år och som förutsätter som tidigare studier lärokursen för den grundläggande utbildningen eller motsvarande före grundskoleförändringen avlagd tidigare lärokurs, eller avlagt andra studier som motsvarar en sådan examen, får examinanden rätt att delta i student­examen efter att ja slutfört de tilläggsstudier som bestäms av Studentexamens­nämnden (L502/2019 5 §). De tilläggsstudier som krävs är minst två obligatoriska gymnasiekurser (fyra obligatoriska studiepoäng) i de läroämnen som hen deltar i. Om det i ett läroämne inte ges två obligatoriska gymnasiekurser, krävs studier i minst två gymnasiekurser (fyra studiepoäng) i läroämnet i fråga.

Om examinanden har avlagt en yrkesexamen som omfattar mindre än två år eller en yrkesexamen som har förutsatt som tidigare studier kortare studier än lärokursen för den grundläggande utbildningen (som till exempel folkskola) kan examinanden inte avlägga studentexamen ens med tilläggsstudier. Examinanden kan söka sig till en läroanstalt för att avlägga gymnasiet lärokurs eller yrkesinriktad grundexamen för att få rätt att avlägga studentexamen, och hen kan ansöka om att få de tidigare uppnådda färdigheterna i studierna erkända som en del i de nya studierna.

En person som ansöker om rätt att delta i examen utifrån en yrkesexamen som avlagts någon annanstans än i Finland ska inhämta ett utlåtande om utländsk yrkesexamen från Utbildningsstyrelsen. Utlåtandet lämnas till gymnasiets rektor i samband med anmälan. Rektorn avgör ärendet om rätten att delta i examen enligt 5 § i lagen om studentexamen (L 502/2019). Personen som ansöker om rätt att delta i examen har rätt att söka ändring i rektorns beslut. (L 502/2019, 21 § 1 mom., L 672/2005, 15 § 1 mom.)

Rektorn har till uppgift att säkerställa att examinanden uppfyller de föreskrivna förutsättningarna för att delta i proven. Nämnden ger vid behov råd gällande de eventuella tilläggsstudier som krävs.

Gymnasiets rektor kan förvägra en examinand att delta i studentexamen eller ett prov i examen, om examinanden inte uppfyller villkoren för deltagande i studentexamen. Rektorns beslut om förvägrad rätt att delta i examen ska ges skriftligt och vara motiverat (L 502/2019 8 §).

Rättelse i ett beslut genom vilket gymnasiets rektor har förvägrat rätt att delta i student­examen eller i ett prov som hör till examen får yrkas skriftligen hos regionförvaltnings­verket. Ändring i regionförvaltningsverkets beslut i ett ärende enligt detta moment får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). (L 502/2019, 21 § 1 mom., L 672/2005, 15 § 1 mom.)

Gymnasiets rektor är skyldig att underrätta nämnden om examinander som har anmält sig till examen men inte uppfyller de föreskrivna villkoren för deltagande. Anmälan ska göras genom nämndens e-tjänster omedelbart efter den sista provdagen. Ett prov som en examinand har anmält sig till utan att ha rätt att delta i stryks av nämnden ur examinandens ämneskombination. Detta betraktas inte som ett försök att skriva provet.

Ett godkänt prov får tas om utan begränsningar (L 502/2019, 16 §). Detta gäller alla examinander oavsett när provet har utförts. Omtagning gäller endast prov som nämns i avsnitt 1.2 Proven. 

Då ett godkänt prov som innefattats i en ny examen som påbörjats efter underkänd examen (se 1.1.5 Att börja examen från början efter underkänd examen) eller ett som enskilt prov utfört godkänt prov som innefattats i påbörjad examen (se 1.1.6 Avläggande av enskilda prov) tas om tillämpas de föreskrifter gällande omtagning av godkända och underkända prov som ges i detta avsnitt och i avsnitt 1.3.5 på det omtagna provet på samma sätt som på andra prov som avlagts som en del av examen. Innefattandet förblir dock trots omtagningen i kraft till slutet av ikraftvarandetiden.

En person som har blivit godkänd i studentexamen får komplettera examen med prov i ämnen som inte ingår i den avlagda examen och med prov på en annan nivå än de prov i samma ämnen som ingår i den avlagda examen (L 502/2019, 17 §). Att komplettera examen är möjligt efter det att examen är avlagd. Examen bör vara avlagd innan anmälningstidens utgång. Inga andra tidsfrister gäller för komplettering av examen. Komplettering av examen förutsätter inte att studier i ifrågavarande ämne eller lärokurs är utförda. Ett undantag till detta är provet i svenska eller finska som andraspråk och litteratur, för vilket krävs att man har deltaganderätt i provet ifråga (se Föreskrifter för provet i svenska eller finska som andraspråk och litteratur, kapitel 1.2).

En examinand som godkänt har avlagt ett realprov av gammal typ kan i stället för att ta om provet komplettera sin examen med ett eller flera prov i realämnen.

En anordnare av gymnasieutbildning är skyldig att ordna proven i studentexamen också för en person som tidigare har avlagt studentexamen vid utbildningsanordnarens gymnasium och som tar om ett prov som ingår i examen eller kompletterar sin examen. Anordnaren av gymnasieutbildning är dessutom skyldig att ordna proven också för en person som tidigare har studerat vid utbildningsanordnarens gymnasium och avlägger ett enskilt prov. Om en utbildningsanordnare inte längre ordnar gymnasieutbildning har personen rätt att avlägga provet vid det gymnasium som är närmast hens bostadsort. Proven i studentexamen ska ordnas även för andra personer om utbildningsanordnarens verksamhetsförutsättningar tillåter detta. (L 502/2019, 4 §.) Utbildningsanordnaren placerar personer som tar om prov i olika gymnasier och på olika verksamhetsplatser enligt eget omdöme och informerar deltagarna om var provet ordnas och om andra praktiska arrangemang.

Ett underkänt prov får tas om tre gånger medan studentexamen är på hälft (L 502/2019, 16 §). Detta gäller alla examinander oavsett när provet har utförts.

Om en examinand har valt det mer krävande provet i ett ämne med prov med två olika svårighetsgrader eller provet i modersmål och litteratur som provet i det andra inhemska språket eller provet i modersmål och litteratur i samiska som provet i främmande språk och blivit underkänd i provet, kan examinanden vid omtagning av provet ändra svårighetsgraden (L 502/2019, 16 §). I en examen som påbörjats hösten 2021 eller tidigare betraktas avläggande av ett prov baserat på en kortare lärokurs som omtagning av det ursprungliga provet. I en examen som påbörjats våren 2022 eller senare betraktas avläggande av ett prov baserat på en kortare lärokurs i första hand som avläggande av prov som baserar sig på annan lärokurs. Om examinanden inte har rätt att lägga till prov som baserar sig på annan lärokurs i sin examen betraktas avläggande av ett prov baserat på en kortare lärokurs som omtagning av det ursprungliga provet. Om examen påbörjats hösten 2021 eller tidigare kräver byte av nivå att ett av examinandens obligatoriska prov fortfarande är av högre svårighetsgrad. Om examen påbörjats våren 2022 eller senare kräver byte av nivå att ett av de fem prov som krävs för examen fortfarande är av högre svårighetsgrad. 

En examinand som har skrivit provet i modersmål och litteratur men fått underkänt får, om examinanden så önskar, göra om det underkända provet genom att delta i provet i svenska eller finska som andraspråk om hen har rätt att delta i provet ifråga. 

En person som avlagt studentexamen kan ta om ett underkänt prov utan begränsningar (L 502/2019, 16 §). Examen bör vara avlagd innan anmälningstidens utgång.

Anmälan till examen är bindande. En examinand som har anmält sig till examen eller till enskilda prov är skyldig att betala examensavgifterna (Jfr 2.2.2 Återbetalning av provspecifika avgifter). 

Om den som har anmält sig till ett prov uteblir från provet eller inte lämnar in en provprestation för bedömning, betraktas provet som underkänt (L 502/2019, 14 §). 

Vid provtillfället ska examinanden innan provet börjar kontrollera att han eller hon deltar i det prov han eller hon anmält sig till. Om examinanden deltar i fel prov betraktas provet som underkänt. 

För examen som påbörjats hösten 2021 eller tidigare är valet av provet som obligatoriskt eller extra prov bindande för hela examen (L 672/2005, 5 §). 

För en examen som påbörjats hösten 2021 eller tidigare är valet av provets svårighetsgrad är bindande för hela examen, om inte svårighetsgraden kan ändras enligt något av de skäl som anges i kapitel 1.3.5 Omtagning av ett underkänt prov.

En examinand som påbörjat sin examen våren 2022 eller senare kan anmäla sig till ett prov i samma ämne av annan svårighetsgrad om hen ännu har rätt att lägga till nya prov i sin examen. Om det inte är möjligt att lägga till prov av annan svårighetsgrad kan det vara möjligt att ändra svårighetsgrad på ett prov enligt något av de skäl som anges i kapitel 1.3.5 Omtagning av ett underkänt prov.

En anmälan som godkänts av rektorn kan återtas skriftligen senast den dag nämnden bestämt att tidsfristen för anmälan löper ut. Examinanden lämnar meddelandet om återtagande av anmälan till gymnasiets rektor.

Studentexamensnämnden kan på ansökan och av synnerligen vägande skäl annullera en bindande anmälan till ett prov i examen eller till ett enskilt prov (L 502/2019, 8 §, L 672/2005, 5 §). Vägande skäl är enligt nämnden förhinder som beror på sjukdom, studier eller arbete utomlands samt särskilda förhinder som kommer av värnplikt. En ansökan om annullering ska åtföljas av ett intyg över förhinder, till exempel ett läkarintyg varav framgår sjukdom och tid för arbetsoförmåga, ett intyg över studier eller arbete utomlands under den tid då proven pågår eller ett intyg över att en värnpliktig inte har fått permission för att delta i examen. Studier eller arbete i hemlandet eller värnplikt i sig gäller i sig inte som grund för en annullering. En anmälan till provet i modersmål och litteratur kan annulleras om examinanden vid ett och samma examenstillfälle är förhindrad att delta i det ena eller i båda proven och förhindret har en orsak som nämnden godkänt.

Ett prov räknas inte som ett provtillfälle i ämnet i fråga, om anmälan till provet har annullerats. En annullerad anmälan förlänger inte den tid som gäller för avläggande av examen. Om alla examinandens prov annulleras på det första examenstillfället, påbörjas examen när examinanden anmäler sig nästa gång för att avlägga prov i studentexamen. 

Om en anmälan annulleras och examinanden inte till någon del har deltagit i provet, tas inte den provspecifika avgiften ut för provet eller återbetalas den provspecifika avgiften på ansökan som gjorts inom den tid som examensnämnden bestämmer (L 672/2005, 5 §). (Jfr 2.2.2 Återbetalning av provspecifika avgifter.)

Studentexamensnämnden kan på grund av examinandens sjukdom eller något annat jämförbart särskilt vägande skäl godkänna en anmälan som gjorts efter utsatt tid (L 502/2019, 8 §, L 672/2005 5 §). Ett utlåtande av gymnasiet ska bifogas ansökan i vilket det framgår varför examinanden inte har anmält sig inom utsatt tid och varför det skulle vara viktigt för hen att få delta i prov vid examenstillfället i fråga.

I ansökan ska framgå till vilka prov examinanden önskar anmäla sig till, provens nivå och om examinanden utför proven utan avgift. Dessutom ska vid behov framgå om examinanden avlägger examen på basen av gymnasiets lärokurs, yrkesinriktad grundutbildning eller annan utbildning. Ifall examinanden utför prov utan avgift ska även framgå vilka prov som utförs avgiftsfritt. Om examen påbörjats före våren 2022 meddelas också om proven avläggs som obligatoriska eller extra prov. Vid behov kan till ansökan bifogas handlingar som stöder ärendet, till exempel en kopia av examinandens plan över spridning av proven eller ett läkarutlåtande.

Om nämnden godkänner examinandens ansökan, ska examinanden ge in en skriftlig anmälan till gymnasiet (Jfr 1.4 Anmälan).

Då det gäller en examen som påbörjats hösten 2021 eller tidigare kan Studentexamens­nämnden av synnerligen vägande skäl godkänna en ändring i de uppgifter som ingår i en anmälan, om det vid anmälan bevisligen skett något fel (L 672/2005, 5 §). 

Då det gäller en examen som påbörjats våren 2021 eller senare kan Studentexamens­nämnden på grund av examinandens sjukdom eller av något annat jämförbart särskilt vägande skäl godkänna en ändring i de uppgifter som ingår i en anmälan, om avläggandet av studentexamen med godkänt resultat kräver detta eller om något annat särskilt vägande skäl föreligger (L 502/2019, 8 §).

Till ansökan ska bifogas examinandens anmälningsblankett eller en kopia av den samt ett utlåtande i vilket det vägande skäl som åberopas beskrivs. Det rekommenderas att planen över spridning av proven också bifogas till ansökan.

Om examinanden byter till ett annat gymnasium efter att anmälningsuppgifterna förts in kommer det gymnasium examinanden byter från och det gymnasium examinanden byter till överens om överflyttning av anmälningsuppgifterna sinsemellan. Examinandens anmälningsuppgifter flyttas över med hjälp av en överflyttningskod som fås från examenstjänsten. Det gymnasium som tagit emot examinandens anmälan och som examinanden flyttar från ger koden till det gymnasium examinanden flyttar till. Med hjälp av överflyttningskoden kan gymnasiet som tar emot examinanden se och godkänna överflyttningen av examinandens anmälan till examen. Efter att anmälningsuppgifterna flyttats ansvarar det gymnasium som tagit emot examinanden i sin helhet för anordnandet av examinandens examen, inkluderande den preliminära bedömningen, redovisandet av eventuella examensavgifter och utdelning av eventuella betyg. Gymnasiet från vilket examinanden flyttar ansvarar för anordnandet av examinandens examen tills det nya gymnasiet har godkänt överflyttandet av anmälningsuppgifterna. 

Det är inte längre möjligt att flytta över anmälan till ett annat gymnasium efter att proven i examenstillfället har inletts.

En examinand som inte byter gymnasium kan utföra prov i ett annat gymnasiums provlokaler utan att anmälningsuppgifterna överförs. I detta fall ansvara gymnasiet som fört in anmälningsuppgifterna till nämnden för den preliminära bedömningen och övriga ärenden som gäller anordnandet av examinandens examen. (Se 2.1.4 Gemensamma prov.)

Till ett studentexamensprov är examinanden skyldig att ha med sig en dator som uppfyller kraven i anvisningen om examinandens dator (bilaga 2), strömkabel och sladduppkopplade hörlurar samt eventuell tillåten kringutrustning och eventuella adaptrar som krävs för användningen av utrustningen som hen behöver i provet. Examinanden ska kunna starta sin dator från det USB-minne som nämnden levererar. Gymnasiet bör ordna tillräckliga möjligheter för examinanderna att öva sig i att starta datorn. Examinanden kan om hen så önskar använda tilläggsutrustning i datorn under provet: tangentbord, mus eller annan motsvarande pekare. Datorernas nättrafik kan kräva USB-kopplad tilläggsutrustning, såsom Ethernet- eller WLAN-adaptrar. Anslutningen av nödvändig utrustning kan kräva användning av USB-hubb. Tilläggsutrustningen får inte innehålla material eller funktioner som underlättar examinandens provprestation (till exempel korrekturfunktioner). Användning av trådlös tilläggsutrustning är helt förbjudet. Tilläggsutrustning med möjlighet till trådlös användning (till exempel Bluetooth-utrustning) är också förbjuden.

Datorerna och tilläggsutrustningen får inte störa de andra examinanderna. Provövervakarna har rätt att förbjuda användning av störande dator- och tilläggsutrustning. Vid behov kan gymnasiets rektor kräva att tilläggsutrustningen kontrolleras på förhand. Rektor kan vid behov beordra en examinand att använda gymnasiets datorutrustning i stället för sin egen.

Examinanden får använda konceptpapper (vikt helark A3 eller halvark A4) för att göra utkast till provsvar. Gymnasiet tillhandahåller konceptpappren. Konceptpappren ska vara försedda med gymnasiets namn och nummer, antingen tryckt eller stämplat, samt examinandens namnteckning och namnförtydligande (fullständigt namn). 

Examinanden får, om hen så vill, ha med sig vanliga tillbehör för att göra anteckningar och utkast, till exempel pennor, linjaler, passare och så vidare. Examinanderna får inte själva ta med sig några papper eller lunchomslag in i provlokalen. Examinanden kan om hen önskar ta med sig tillbehör för sin personliga hygien, till exempel näsdukar och menstruationsskydd, om de är förpackade i oöppnade förpackningar. Tillbehören som examinanden har med sig får inte innehålla material eller annan information som kan främja examinandens provprestation. Övervakaren har rätt att granska förpackningarna. 

Examinanderna får inte till proven ta med sig några andra hjälpmedel än de som nämnden godkänt. Vilka hjälpmedel som är tillåtna, såsom ordböcker, finns angivet i dessa föreskrifter, föreskrifterna om hur skäl som försämrar en examinands prestation i ett prov beaktas i studentexamen (avsnitt 2 Specialarrangemang som inte kräver separat ansökan eller beslut) och nämndens provspecifika föreskrifter. Nämnden kan separat för varje examenstillfälle ge noggrannare anvisningar om utrustning och tillbehör som är tillåtna eller förbjudna.

Anvisningarna i de provspecifika föreskrifterna samt anvisningarna i början av provet och i anslutning till provuppgifterna ger närmare information om hur provuppgifterna ska besvaras. 

Examinanden ska skriva svaret på den plats som anvisas i provuppgiften. Examinanden kan göra svarsutkast för flera provuppgifter samtidigt. Innan provet avslutas ska examinanden välja vilka provsvar hen vill lämna in för bedömning. Om en examinand inte vill att ett svar ska bedömas, så måste hen radera allt innehåll i svarsfälten för ifrågavarande uppgift under själva provet. Efter provet kan svaret inte makuleras, utan skickas till nämnden för bedömning.

Examinanden ska utföra provet i enlighet med gymnasiets undervisningsspråk. Svar som skrivits på fel språk ger inte poäng.

Alla papper som examinanden har använt under provet tolkas som utkast. Utkast beaktas inte när prestationen bedöms. (Se 2.5 Dokument som ska arkiveras i gymnasiet.)

Om den som har anmält sig till ett prov uteblir från provet eller inte lämnar in en provprestation för bedömning, betraktas provet som underkänt (L 502/2019, 14 §). Detta prov kan inte kompenseras (se 1.1.7. Avläggande av examen med ett underkänt prov (kompensation)). Om examinanden har examenstillfällen kvar för utförande av examen, kan hen anmäla sig för att ta om provet i fråga.

Provet i modersmål och litteratur betraktas som underkänt om en person som har anmält sig till provet uteblir från endera av provets två delar, antingen provet i läskompetens eller provet i skrivkompetens, eller inte lämnar in en provprestation till bedömning i båda delarna av provet i modersmål och litteratur.

Provprestationerna granskas och bedöms preliminärt av en lärare i ämnet ifråga som utses av anordnaren av gymnasieutbildning (L 502/2019, 18 §). Den utbildningsanordnare till vars gymnasium examinanden har anmält sig till ansvarar för den preliminära bedömningen av examinandens prov­prestationer oavsett var examinanden utfört själva provet. Om flera än en lärare deltar i den preliminära bedömningen av ett prov bestämmer rektor vid behov närmare om den examinand- eller uppgiftspecifika fördelningen av bedömningsarbetet mellan lärarna. Läraren ska markera felen i prestationer­na. De provspecifika föreskrifterna innehåller närmare anvisningar för bedömningen. Nämnden publicerar under provdagarna de preliminära beskrivningarna av goda svar. 

Provprestationerna är sekretessbelagda myndighetshandlingar (Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 621/1999, 24 § 1 mom. punkt 30). Provprestationerna ska gymnasiet hantera så att de på intet sätt kan ta skada eller råka i händerna på andra än vederbörande lärare och rektor.

Provprestationerna får inte skrivas ut på papper eller kopieras ur examens­tjänsten. Förbudet gäller inte utskrift av den bedömda provprestationen till examinanden efter att resultaten för den slutliga bedömningen publicerats. Provprestationerna får inte heller ses av någon annan än vederbörande lärare och rektor. En lärare får se och bedöma endast de provprestationer som rektor beordrat läraren att bedöma. Rektor eller den person som ansvarar för provarrangemangen ser till att en lärare i examenstjänsten endast har rätt att bedöma de prov vars bedömning hör till hens arbetsuppgifter. Användarrättigheter till examens­tjänstens bedömningsvy får inte ges till personer som inte har rätt att bedöma provprestationerna för gymnasiet i fråga eller som inte behöver dem för att utföra sina arbetsuppgifter i samband med anordnandet av proven. (Jfr 2.4 Jäv och användar­rättigheter för examenstjänsten.)

Då den preliminära bedömningen av provprestationerna är gjord markerar läraren den klar. Rektor försäkrar sig om att den preliminära bedömningen markeras klar inom utsatt tidtabell och kan vid behov själv markera den preliminära bedömningen klar.

Gymnasiet ska bedöma provprestationerna preliminärt och markera den preliminära bedömningen klar inom den tidtabell som nämnden bestämt. Den första utsatta dagen för den preliminära bedömningen är för de flesta proven ungefär en vecka efter provet och den andra utsatta dagen ungefär två veckor efter provet. Nämnden meddelar den exakta tidtabellen för den preliminära bedömningen av alla prov separat för varje examenstillfälle. Om en enskild lärare i ett realämne har prestationer från högst 20 examinander eller i ett annat ämne har prestationer från högst 40 examinander att bedöma preliminärt, då ska den preliminära bedömningen av prestationerna markeras klar senast på den första utsatta dagen. Om antalet provprestationer är högre än detta ska den preliminära bedömningen markeras klar senast på den andra utsatta dagen. Nämnden rekommenderar dock att 50 % av den preliminära bedömningen av svaren markeras klar redan senast på den första utsatta dagen. Om en enskild lärare utför den preliminära bedömningen för två eller flera prov räknas provprestationernas antal samman. I undantagsfall kan rektor förhandla med nämnden om avvikande tidtabell.

Om utbildningsarrangören inte kan utse någon lärare i ämnet i fråga som kan bedöma en prestation, görs den preliminära bedömningen av Studentexamensnämnden (L 502/2019, 18 §). Den preliminära bedömningen görs i detta fall så, att prestationen bedöms av minst två censorer i samband med den slutgiltiga bedömningen.

Gymnasiet meddelar examinanderna de uppgiftspecifika resultaten för den preliminära bedömningen. När de preliminära resultaten ges är det skäl att påpeka att poängtalen endast är vägledande. Kriterierna för den slutliga bedömningen ändras och preciseras vanligen jämfört med kriterierna för den preliminära bedömningen, vilket påverkar den slutliga bedömningen. När resultaten av den preliminära bedömningen delges får provprestationerna inte visas för examinanderna (L 621/1999, 11 § punkt 3).

Provprestationerna granskas och bedöms slutligt av Studentexamens­nämnden (L 502/2019, 18 §). Nämndens censorer bedömer alla prestationer med poängtal utifrån de kriterier som bestäms i respektive ämnesutskott. Poänggränserna för vitsorden tar nämnden beslut om för varje examens­tillfälle för sig när bedömningen väl är slutförd. 

Nämnden sänder resultaten för examen samtidigt till alla gymnasier genast då de blivit klara. Gymnasiet kan delge examinanderna resultaten genast då de anlänt till gymnasiet. Samtidigt ges resultaten samt examinandens bedömda provprestationer för påsyn till examinanden och till vårdnadshavaren ifall examinanden ännu inte fyllt 18 år genom en Utbildningsstyrelsens Studieinfo-webbtjänst.

Resultaten för vårens examen sänds senast den 25 maj och resultaten för höstens examen senast den 23 november.

I samband med att resultaten ges ut publicerar nämnden också de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar. I dessa framkommer de grunder enligt vilka bedömningen gjorts. Uppgiften om hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinandens provprestation utgörs av de poäng som examinanden fått för sin provprestation, de slutgiltiga beskrivningarna av goda svar och de föreskrifter gällande bedömningen som nämnden gett i sina föreskrifter och anvisningar. Eventuella markeringar i provprestationerna gjorda av lärare eller censorer, eller avsaknaden av sådana, anses vara jämställbara med anteckningar och sålunda ger de inte direkta uppgifter om tillämpningen av bedömningsgrunderna på provprestationen.

Omprövning av ett beslut av Studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (L 502/2019, 22 §, se 1.7.7 Begäran om omprövning).

Om examinandens provprestation har försämrats på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning el-ler någon annan därmed jämförbar särskild vägande orsak, och specialarrangemang inte kan anses tillräckliga för att trygga examinandens förutsättningar att avlägga provet på lika villkor som de andra examinanderna, kan Studentexamensnämnden beakta detta i bedömningen (L 502/2019 18 § 3 mom.). 

Läkarintyg och andra dokument som innehåller särskilda kategorier av personuppgifter skickas via e-tjänsten, med krypterad e-post eller som rekommenderat brev. Examinanden ska ha samtyckt till att dokumenten skickas in. 

Nämnden har utfärdat särskilda föreskrifter för hur skäl som försämrar en examinands prestation i ett prov beaktas i studentexamen (se även 2.1.3 Specialarrangemang som beviljas på grund av skäl som försämrar en examinands prestation i ett prov).

Störningar och andra problemsituationer löses i första hand under provtillfällets gång. Eftersom beaktandet av störning i bedömningen utgör ett undantag från principen om likabehandling av examinanderna tillämpas den på ett restriktivt sätt.

Om störningen eller utredandet av den har på-gått länge, har upprepats eller annars avsevärt stört en eller flera examinanders prestation ska rektor vid behov göra en ansökan om beaktande av störning som skett under provtillfället i bedömningen. Sådana störningar kan vara till exempel över en timme långa avbrott under provet. Ansökan görs utifrån den information som erhållits av övervakarna och vid behov av andra personer som varit närvarande i provsituationen (se även bilaga 4 b Anvisningar för övervakare – problemsituationer). Ansökan ska sändas in till nämnden senast två veckor efter den sista provdagen vid examenstillfället.

Störningens svårighetsgrad bedöms som en helhet utifrån den examinandvis givna informationen i ansökan. Vid behov kan nämnden även annan information vid bedömningen av störningens svårighetsgrad.

Störningsfallen delas i huvudsak in i fyra svårighetsklasser och gottgörelsepoäng tilldelas enligt följande tabell:

Tabell 4: Svårighetsgrader för störningar samt motsvarande gottgörelsepoängtal.

I exceptionella fall, där störningen till stor del har förhindrat utförandet av en del av provet, kan nämnden även tilldela gottgörelsepoäng på annat sätt.

Om ett examensresultat som nämnden meddelat verkar felaktigt, kan rektor eller ämnesläraren till nämnden framföra en begäran om granskning, antingen skriftligt eller per telefon. En sådan begäran bör framföras omedelbart när ett felaktigt resultat har upptäckts. Tekniska fel och liknande felaktigheter som inte förutsätter omprövning av bedömning enligt avsnitt 1.7.7 rättar nämnden omedelbart.

Omprövning av ett beslut av Studentexamensnämnden genom vilket en provprestation har bedömts får begäras av nämnden (L 502/2019, 22 §). Begäran om omprövning kan göras av examinanden eller av vårdnadshavaren ifall examinanden är under 18 år (Förvaltningslagen 434/2003, 14 § 3 mom., 49 b § 2 mom.). Vid behov kan även ett ombud, som genom fullmakt har rätt att representera examinanden i saken, begära omprövning. Fullmakten eller en kopia av den bör då bifogas till begäran om omprövning (L 434/2003, 12 §).

Begäran om omprövning kan också begäras om man misstänker att det skett ett fel i hur störning under provtillfället, sjukdom, funktionshinder, synnerligen svår livssituation, läs- och skrivsvårighet eller annat skäl som försämrar en examinands prestation i ett prov beaktats vid bedömningen. 

Begäran om omprövning ska lämnas till nämnden inom 14 dagar från den tidpunkt den som har rätt att begära omprövning har haft möjlighet att få kännedom om resultatet av bedömningen och tillämpningen av bedömningsgrunderna på examinandens provprestation (L 502/2019, 22 §, se 1.7.8 Delgivning av information gällande bedömning). Om begäran om omprövning inte gjorts inom föreskriven tid tas den inte upp till behandling.

I begäran om omprövning skall framgå vilken uppgift, vilka uppgifter eller vilken annan del av bedömningen begäran gäller och vilket fel som skett vid bedömningen. Dessutom ska det i begäran framkomma på vilka grunder sökande anser att det skett ett fel i bedömningen och på vilket sätt bedömningen borde korrigeras. I begäran om omprövning ska också anges examinandens namn, det gymnasium där examinanden utfört provet samt examinandens kontaktuppgifter och bankförbindelse, ur vilken kontonummer och kontoinnehavarens namn bör framgå. (L 434/2003, 49 d §)

Undervisningsministeriet fastställer avgiften som avkrävs för begäran om omprövning. Nämnden betalar tillbaka avgiften om den omprövningen leder till att vitsordet eller enbart det totala poängtalet höjs.

Begäran om omprövning görs i första hand genom nämndens e-tjänster. Avgiften betalas i e-tjänsten i samband med att begäran insänds. Begäran om omprövning kan också sändas in till nämnden per krypterad e-post, rekommenderat brev eller på annat motsvarande datasäkert sätt. Om begäran om omprövning insänds på annat sätt än genom nämndens e-tjänster bör kvitto över betald avgift bifogas. Avgiften ska vara betald innan den utsatta tiden för insändande av begäran om omprövning gått ut.

För att behandla begäran om omprövning utser nämnden minst två bedömare, varav ingen får tidigare ha bedömt provsvaret i fråga (L 502/2019, 22 §). Bedömarna kontrollerar ifall det fel som beskrivits och motiverats i begäran om omprövning skett vid bedömningen på de punkter som angetts i begäran. Om ifrågavarande fel i tillämpandet av bedömningskriterierna inte skett i samband med bedömningen, ändras bedömningen inte. Om ett fel har skett, rättas det till. En begäran om omprövning kan inte leda till ett sämre vitsord än det ursprungliga eller till ett lägre totalt poängtal.

Resultatet av omprövningen delges examinanden och vårdnadshavaren för en examinand som är under 18 år, eller den som begärt omprövning om det är någon annan än examinanden eller vårdnadshavaren (L 434/2003, 56 §, F 612/2019, 8 §). Resultatet meddelas även gymnasiet (F 612/2019, 8 §). 

Examinanden ges ett studentexamensbetyg eller betyg över avlagda godkända prov även om omprövning av bedömningen av en prestation har begärts (F 612/2019, 8 §). Om vitsordet ändras till följd av begäran om omprövning, utfärdas utan avgift ett nytt betyg i stället för det studentexamensbetyg eller betyg. Examinanden svarar själv för att det gamla betyget förstörs på ett vederbörligt sätt.

Provprestationerna är sekretessbelagda myndighetshandlingar (Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet 621/1999, 24 § 1 mom. punkt 30). Den som är part i ärendet, dvs. examinanden som avlagt provet eller vårdnadshavaren till examinanden som inte fyllt 18 är, har rätt att bekanta sig med den bedömda provprestationen (L 502/2019, 18 § 4 mom.). Efter att resultaten publicerats kan provprestationerna ses i tjänsten Studieinfo, som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. 

De som är parter i ärendet kan inte få uppgifter om censorns identitet innan bedömningen är slutgiltig (Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 621/1999, 11 §). Bedömningen av vårens examen är slutgiltig från och med den 20 juni och bedömningen av höstens examen från och med den 20 december, vilket gäller för de examinander som inte har begärt omprövning av bedömningen. En examinand som har begärt omprövning kan få uppgifter om censors identitet först efter det att han eller hon har fått beslutet om omprövningen. 

Nämnden ger inte ut kontaktuppgifter till censorerna för förfrågningar gällande bedömningen av provprestationer. Lärare som preliminärt har bedömt en provprestation har inte rätt till informationen, eftersom bedömningen av en examinands provprestation inte påverkar lärarens rättigheter, intressen eller skyldigheter eller i övrigt gäller läraren (RP 235/2018). Nämnden har tystnadsplikt gällande hur de som har förordnats att bedöma provsvaren har fördelat sina uppgifter mellan olika gymnasier, tills ett år har förflutit från examenstillfället (L 621/1999, 24 § 1 mom. punkt 30). 

Visning av provprestationen på Studentexamensnämndens kansli samt utskrift av provprestationen bör beställas på förhand. En utskrift av en provprestation är avgiftsbelagd. Utskriften sänds till examinanden per post. Det är inte längre möjligt att beställa kopior av provprestationer på papper eftersom arkiveringstiden för dem har gått ut. Beställningen av digitala provprestationer är inte begränsad. En examinand kan få se sin prestation på Studentexamensnämndens kansli eller få en utskrift av prestationen tidigast den 20 juni när det gäller vårens examen och tidigast den 20 december när det gäller höstens examen.

Alla provprestationer, bedömningsanteckningar, examinandernas vitsord och poängantal som hör till den digitala studentexamen förvaras varaktigt i elektronisk form som en del av studentexamensregistret (Arkivlagen 831/1994, 8 §, Arkivverkets beslut 11.1.2016).

Studentexamensnämnden utfärdar digitala betyg i pdf-format. Till betyget fogas en kvalificerad elektronisk stämpel i enlighet med EU:s eIDAS-förordning (EU 910/2014, 3 artikeln punkt 27).

Digitala betyg utfärdas på svenska, finska och engelska. Om betygets språk är ett annat än examensspråket antecknas på det att det är frågan om en översättning.

Betyget dateras på den dag det utfärdas och överlåts. Betyget är i kraft tre år från detta datum.

De digitala betyg som kan produceras automatiskt ur studentexamens­registret kan laddas ned utan avgift från tjänsten Studieinfo som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. Betyg som kräver manuell behandling kan beställas enligt vad som beskrivs i avsnitt 1.9.3.

Då en examinand har avlagt studentexamen utfärdas ett studentexamens­betyg på papper på det språk examen avlagts på för examinanden. Detta betyg skickas till det gymnasium där examinanden senast har avlagt studentexamensprov. Om examinanden har avlagt gymnasiets lärokurs efter denna tidpunkt skickas betyget till det gymnasium där hen avlagt gymnasiets lärokurs. Om examinanden har avlagt studierna som berättigar till studentexamen vid en annan läroinrättning än gymnasiet skickas betyget till det gymnasium där examinanden senast har avlagt studentexamensprov eller där hen har antecknad uppgift om studierätt. Betyget skickas till ett gymnasium som har rätt att anordna studentexamensprov på det språk examinanden avlagt sin examen på.  

Nämnden skickar ett nytt studentexamensbetyg till gymnasiet för de studenter som efter att ha fått sin examen klar tar om prov eller kompletterar examen. Nämnden skickar betyg över godkänt avlagda prov på papper till gymnasiet för examinander som avlagt enskilda prov och examinander som avlägger examen men som inom utsatt tid endast avlagt en del av de prov som krävs för examen eller som avlagt de prov som krävs för examen men för vilka uppgift om avlagda studier som krävs för examen saknas. Dessa betyg skickas till det gymnasium där examinanden senast har avlagt studentexamensprov. 

Om vitsordet ändras till följd av begäran om omprövning, utfärdas utan avgift ett nytt betyg i stället för det tidigare betyget (A 612/2019, 8 §).

Gymnasiet överlämnar betyget till examinanden. Examinanden ansvarar själv för att hämta betyget. Gymnasiet ska uppbevara betyget i ett år räknat från det datum betyget är daterat, varefter betyget ska förstöras på ett datasäkert sätt. Det bör observeras att det inte är frågan om förstörande av data, eftersom Studentexamensnämnden bevarar examensuppgifterna permanent (L 884/2017, 16 §). Ett nytt betyg kan beställas från nämnden enligt vad som beskrivs i avsnitt 1.9.3 även ifall gymnasiet skulle ha förstört det tidigare betyget.

Ett avgiftsbelagt betyg på papper eller digitalt betyg kan beställas i nämndens webbtjänst. Betyget levereras till den e-postadress eller postadress beställaren uppger. Adressen kan vara en annan än beställarens egen. Betyget kan beställas på svenska, finska eller engelska. Om betyget är på ett annat språk än examen, markeras på det att det är en översättning. Det beställda betyget är inte en kopia eller avskrift av ett tidigare betyg. Nämnden ger inte kopior eller avskrifter av tidigare betyg. 

En av offentlig notarie vidimerad kopia av ett betyg på papper kan erhållas hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. För detta behövs ett betyg på papper som försetts med nämndens präglade stämpel och underskrift av bekräftande tjänsteman, som kan erhållas från nämnden. Mer information om officiellt vidimerade betygskopior fås hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 

För examen ska gymnasiet meddela nämnden examinandernas personuppgifter, uppgifter om examen och vilka prov examinanden avser att skriva vid examenstillfället i fråga. I uppgifterna ska anges både examinandens personbeteckning och hens av Utbildningsstyrelsen givna studerandenummer, om examinanden har ett sådant. 

Gymnasiet ger examinanden ett examinandnummer för examenstillfället. För varje examinand meddelas ifall examinanden avlägger studentexamen, kompletterar sin examen eller tar om ett godkänt prov eller avlägger enskilt prov utan att avlägga studentexamen. Utöver detta meddelas på vilken utbildningsgrund examinanden deltar i studentexamen. Om examinanden börjar sin examen från början ska detta också uppges i anmälningsuppgifterna. 

Anmälningsuppgifterna insänds elektroniskt genom nämndens examenstjänst. Gällande proven bör det framkomma

• vilken nivå provet avläggs på 
• om examen påbörjats hösten 2021 eller tidigare, om examinanden avlägger provet som obligatoriskt eller extra prov, och 
• om rätten till avgiftsfria prov för de fem första proven eller omtagning av dem efter underkänd prestation tillämpas på provet för examinander som är berättigade till avgiftsfri utbildning enligt 16 § i läropliktslagen (1214/2020) (se 2.2. Examensavgifter).

Nämnden ger gymnasierna noggrannare anvisningar för formen och insändningen av anmälningsuppgifterna på sin webbplats.

Anmälningsuppgifterna ska vara inkomna till nämnden senast den 7 december för vårens del och senast den 11 juni för höstens del.

Gymnasiet beställer behövligt antal USB-minnen för examinanders datorer, provlokalens servrar och övervakarens datorer genom nämndens elektroniska beställningsblankett. På samma blankett anmäler gymnasiet också vilka examinander som avlägger prov med begränsat ljudmaterial för hörselskadade och prov som avläggs med hjälpmedel för synskadade (se föreskrifterna och anvisningarna för hur skäl som försämrar en examinands prestation i ett prov beaktas). Beställningen ska göras senast den 7 december för vårens del och senast den 11 juni för höstens del.

Nämnden skickar USB-minnen utgående från det antal gymnasiet angett i beställningen. Den exakta tidtabellen för utskickningen meddelas till gymnasierna före examen.

En examinand som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, synnerligen svår livssituation, särskilda läs- och skrivsvårigheter eller ett främmande språk som modersmål eller av någon annan därmed jämförbar orsak inte kan avlägga proven i studentexamen på samma sätt som övriga examinander får avlägga provet på avvikande sätt. Studentexamensnämnden beslutar på ansökan som gjorts av examinanden eller dennes vårdnadshavare om användning av specialarrangemang. (L 502/2019, 9 §.) 

Nämnden har en särskild föreskrift för hur skäl som försämrar en examinands prestation i ett prov beaktas i studentexamen (se även 1.7.4 Hur skäl som försämrar en examinands prestation i ett prov beaktas i bedömningen).

Det är möjligt för flera gymnasier att arrangera gemensamma prov. Gymnasierna kan också komma överens om att enskilda examinander utför examenstillfällets prov eller en del av dem i ett annat gymnasiums utrymmen. Varje gymnasium anmäler dock bara sina egna examinander till examen. Gymnasierna ska sinsemellan komma överens om provarrangemangen och anskaffningen av behövligt material. Varje gymnasium meddelar ändå de egna examinander som avlägger ett prov för specialgrupper (se 2.1.2 Beställning av USB-minnen och prov för specialgrupper).

Provprestationerna syns i examenstjänstens bedömningsvy utifrån examinandernas anmälningsuppgifter för de lärare som utför bedömning i det egna gymnasiet oavsett vid vilket gymnasium provtillfället som examinanden deltog i ordnades.

Nämnden sänder examensresultaten och betygen till respektive gymnasium enligt anmälningsuppgifterna.

Examinander som är berättigade till avgiftsfri undervisning enligt läropliktslagen kan även avlägga prov i studentexamen avgiftsfritt. Rätten till avgiftsfria prov tar slut när examinanden har avlagt studentexamen, yrkesinriktad examen eller sina motsvarande utländska studier. Om examinanden samtidigt avlägger yrkesinriktad examen och gymnasiets lärokurs tar rätten till avgiftsfria prov slut när examinanden har avlagt yrkesexamen och studentexamen. Rätten till avgiftsfria prov tar slut vid slutet av det kalenderår då examinanden fyller 20 år, om inte hen skilt har beviljats en förlängning av den avgiftsfria utbildningen. (L1214/2020, 16 §.)

Avgiftsfriheten berör endast examinander som är fast bosatta i Fastlandsfinland (L1214/2020, 2 §). Den utvidgade läroplikten och avgiftsfriheten berör inte studeranden med hemkommun på Åland eller utomlands.

Avgiftsfriheten berör endast examinander som har varit eller är läropliktiga (L1214/2020, 16 § 5 mom.). Avgiftsfriheten berör inte de examinander som flyttat till Finland efter att de fyllt 18 år.

Avgiftsfriheten berör inte de examinander som har inlett sina studier efter det kalenderår då examinanden fyllt 20 år (L1214/2020, 16 § 5 mom.).

Avgiftsfriheten berör examinander vars läroplikt gällande den grundläggande utbildningen upphör den 1 januari 2021 eller senare (L1214/2020, 25 § 3 mom.).

Examinanden kan anmäla sig avgiftsfritt till de fem första proven. Prov som följer på dessa fem prov är avgiftsbelagda. Om examinanden anmäler sig till flera prov under samma examenstillfälle så, att antalet prov som avläggs sammanlagt överstiger fem prov, väljer examinanden de prov som hen avlägger avgiftsfritt vid ifrågavarande examenstillfälle (L 502/2019, 20 §).

Om examinanden blir underkänt i ett prov som hen avlagt avgiftsfritt får hen ta om provet utan avgift. I följande situationer är det dock inte möjligt att ta om provet avgiftsfritt:

• examinanden har blivit underkänd i provet, eftersom examinanden inte har anlänt till provtillfället
• examinanden har blivit underkänd i provet, eftersom examinanden inte har lämnat in provprestationen för bedömning
• examinanden har blivit underkänd i provet på grund svikligt förfärande eller brott mot examensordningen.

Omtagning av ett godkänt prov är alltid avgiftsbelagd. Prov som avläggs efter att studentexamen har avlagts är alltid avgiftsbelagda. Enskilda prov är alltid avgiftsbelagda.

En examinand kan delta i avgiftsfria prov vid det pågående examenstillfället om hen har en ikraftvarande rätt att avlägga prov avgiftsfritt den 1 mars då det gäller vårens examen och den 1 september då det gäller höstens examen. 

Nämnden får den nödvändiga informationen om examinandens rätt till avgiftsfria prov från den nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning (L 884/2017, 10 § punkt 1). Utbildningsanordnaren för in uppgifterna om huruvida examinanden påbörjat en avgiftsfri utbildning i informationsresursen (L 884/2017 9c §). Utbildningsanordnaren ansvarar för beslut gällande förlängning av examinandens rätt till avgiftsfri utbildning och för att uppgifter om förlängningen förs in i informations­resursen. Utbildningsstyrelsen bestämmer närmare hur de som för in uppgifter ska hålla uppgifterna aktuella (L 884/2017 6 §). Utbildningsanordnarens egna beslut om att erbjuda avgiftsfri utbildning i större utsträckning än vad som avses i lagstiftningen inverkar inte på avgifterna för avläggandet av proven i studentexamen.

Om det innan proven startar har konstaterats att en examinand som anmält sig till examen inte uppfyller kraven på deltagande, eller om anmälan till examen eller ett prov i examen på ansökan har annullerats och examinanden inte till någon del har deltagit i provet, återbetalas den provspecifika examensavgiften på särskild anhållan till examinanden.

Anhållan om återbetalning av avgifter ska ges in till nämnden senast före utgången av det år när den examen som saken gäller ägt rum.

Postförsändelsen med USB-minnen öppnas av rektor i närvaro av någon av lärarna. Försändelsen ska öppnas så fort den har anlänt, och detta noteras i öppnings­protokollet. Öppningsprotokollet förs på den blankett som nämnden på förhand skickat till gymnasierna. Om försändelsen blivit skadad under postningen, när postpåsen eller -kartongen öppnades eller på annat sätt, måste gymnasiet omedelbart rapportera saken till nämnden och notera skadan i öppningsprotokollet. 

Nämnden skickar dekrypteringskodernas basdel och nyckeltalslistorna för de digitala proven till gymnasierna i en separat postförsändelse. Öppningsprotokollet fylls i också när denna försändelse öppnas. Om något av innerkuverten öppnats eller skadats måste gymnasiet omedelbart rapportera saken till nämnden och notera saken i öppningsprotokollet. Ett skadat kuvert måste tillslutas omsorgsfullt, till exempel med tejp.

Om innehållet i försändelserna inte motsvarar beställningen ska gymnasiet genast rapportera detta till nämnden. Försändelsen kan innehålla några fler USB-minnen än vad som beställts. 

Gymnasiet sänder inte öppningsprotokollen till nämnden utan förvarar dem i sitt arkiv i ett år för eventuella senare behov.

Rektorn laddar ned provuppgifterna före provdagen från nämndens webbtjänst och sparar dem på ett USB-minne. 

USB-minnena med provuppgifter, dekrypteringskoderna och nyckeltalslistorna måste ovillkorligen förvaras i kassaskåp eller kassavalv. Ett brandskåp t.ex. är inte tillräckligt säkert som förvaringsplats. Bara rektor eller en lärare med fullmakt av rektor får ha tillträde till förvaringsplatsen. Om gymnasiet saknar kassaskåp eller kassavalv, måste provuppgifterna och de USB-minnen som innehåller provuppgifter, dekrypteringskoderna och nyckeltalslistorna förvaras i bankvalv eller i postens valv.

Både examinandernas USB-minnen och serverminnena ska förvaras på ett säkert ställe både före den första provdagen och mellan provdagarna.

Provlokalen och dess möblering

Till provlokal väljs ett tillräckligt stort rum som är fritt från störande moment. Möbleringen av provlokalen och placeringen av examinanderna ska göras så att de gör det möjligt för examinanderna att arbeta utan störningar och inte utgör hinder för övervakningen. Om det finns skärmväggar i lokalen får de inte utgöra några hinder för övervakningen. Bord och ström- och nät-verkskablar som krävs för provet ska placeras så att examinanderna har tillräckligt med plats att arbeta utan att störa varandra. Vid planeringen av utrymmena där proven ordnas bör man dessutom beakta de föreskrifter gällande provlokalen och placeringen av examinander som ges i föreskrifterna om hur skäl som försämrar en examinands prestation i ett prov beaktas i studentexamen. 

Om gymnasiet förvarar examinandernas granskade hjälpmedel, datorer och tilläggs­utrustning i sina utrymmen, måste man vara noga med att lokaliteterna är låsta och också i övrigt säkra.

I provlokalen, de wc-utrymmen som används av examinanderna eller i andra utrymmen där examinanderna kan komma att röra sig eller befinna sig i under provtillfället får inte material eller annan information som kan främja examinandernas prestation i provet finnas synliga.

WC-utrymmen

Examinanderna ska ha möjlighet att gå på wc under provet, följda av en övervakare. Det måste finnas fler än en toalett. Utomstående får under pågående examen inte ha tillträde till de toaletter som används av examinanderna. Wc-utrymmena granskas före provtillfället och vid behov även under provtillfällets gång. 

Examinanderna ska också ha möjlighet att tvätta händerna. 

Sittordningen

Före examen gör gymnasiet upp en plan för sittordningen för examinanderna. Detta sker för varje prov för sig, och examinanderna får inte känna till sittordningen i förväg. 

Vid placeringen ska eventuella beslut om specialarrangemang beaktas. Likaså kan övriga speciella behov som beror på sjukdom, funktionsnedsättning eller annan liknande orsak beaktas vid placeringen.

Examinanderna ska vara placerade så att de inte kan se varandras provsvar. De lärare som övervakar provet ska ha en placering som gör att de från sina platser har en god överblick över området de bevakar och att det går att röra sig i lokalen utan att examinanderna blir störda. 

Reservsittplatser

För eventuella felsituationer under proven ska man i provlokalen reservera reserv­sittplatser vars andel ska vara 5 procent av antalet examinander i provlokalen, dock minst 2 platser och högst 10 platser. De platser som reserveras för felsituationer ska väljas så att de finns på olika ställen i provlokalen och inte till exempel i samma rad. Det ovan angivna minimiantalet reservplatser kan underskridas om gymnasiet har en jourhavande expert på datakommunikationsproblem ständigt tillgänglig under proven. Minimiantalet gäller inte sittplatser i separata provlokaler. För dem ska gymnasiet ha en plan för datakommunikationsproblem.

Noggrannare föreskrifter och anvisningar gällande provtillfället och övervakarnas uppgifter finns i bilaga 4 a Övervakarens anvisningar – provdagen och arrangemangen.

Förberedande av provlokalen

Rektorn ansvarar för att USB-minnet med provuppgifterna, kuvertet med dekrypteringskodens basdel och nyckeltalslistorna och dekrypteringskodens kompletterande del finns i provlokalen innan provet inleds. 

Provtillfället protokollförs på förhandsifyllda provprotokollsblanketter från nämnden (se 2.3.7 provprotokoll). 

Före varje prov måste rummet granskas. USB-minnen för examinandens dator och konceptpapper delas ut på borden. 

Examinanderna får inte förses med några anvisningar som gäller utförandet av uppgifterna och som gymnasiet själv eller någon annan aktör har utformat, några blanketter eller annat material.

I provlokalen eller i dess närhet ska extra pennor och radergummin, konceptpapper, pappersnäsdukar och förstahjälpsutrustning vara framsatta, eventuellt också mediciner för de vanligaste sjukdomsfallen.

Användning av mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning i provlokalen 

Det är absolut förbjudet för examinanderna att ta med sig mobiltelefoner och andra elektroniska apparater (till exempel smartklockor) in i provlokalen (Jfr 1.5.1 Examinandens dator och tilläggsutrustning).

Övervakarna bör se till att deras mobiltelefoner är avstängda eller ljudlösa. Övervakaren får i provlokalen endast använda telefonen i tvingande situationer som hänger ihop med anordnandet av examen. (Jfr 1.6 Svikligt förfarande och brott mot examensordningen.)

Personer som närvarar i provlokalen

I provlokalen är det inte tillåtet att släppa in andra personer än de examinander som är anmälda till provet samt rektor och övervakare. Innan provtillfället inleds kan det i provlokalen dock finnas till exempel personer från IT-stödet eller andra personer dom deltar i förberedelserna inför provet. Andra personer får inte befinna sig i provlokalen.Representanter för massmedierna till exempel har inte tillträde till provlokalen, varken innan provet börjar eller under provets gång. Alla personer som befinner sig i provlokalen omfattas av de föreskrifter och anvisningar gällande jäv som ges i avsnitt 2.4.

Utomstående får inte släppas in i provlokalen innan provlokalens nät har monterats ned.

Examinanderna anländer till provlokalen

Då examinanderna anländer till provlokalen ska speciell uppmärksamhet fästas vid att den kringutrustning, till exempel hörlurar och mus, som examinanderna har med sig är ändamålsenlig och inte till exempel möjliggör trådlös kommunikation eller mottagning.

Inledning av provtillfället, uppladdning av provuppgifterna samt nyckeltalslistorna

Rektor eller en övervakare som utsetts för uppgiften av rektor inleder provtillfället.

Då provtillfället inleds konstaterar rektor eller en av rektor utsedd övervakare, en övervakare och en examinand som väljs av rektor att kuvertet med dekrypteringskodens basdel och nyckeltalslistorna gäller den provdag som ska inledas och att kuvertet inte har öppnats, och noterar detta i provprotokollet. Rektor eller en av rektor utsedd övervakare öppnar kuvertet. Dekrypterings­koden får inte visas upp för examinanden.

Provövervakaren eller rektor laddar upp filen med provuppgifter till provlokalens server och matar in dekrypteringskoden på provlokalens server.

Examinanderna ska hållas övervakade efter att provtillfället inletts. Examinanderna får inte lämna provlokalen utan övervakning.

Information om provuppgifterna eller innehållet i proven får inte spridas utanför provlokalen före kl. 12.

Startande av examinandernas datorer och identifiering av examinanderna

Examinanderna startar sin dator från det av nämnden levererade USB-minnet för examinanddatorn. Det är endast tillåtet att avvika från detta med separat tillstånd och anvisning om detta av nämnden. Examinandens dator får i provsituationen endast vara i kontakt med provlokalens servrar via provlokalsnätet.

Före provets början identifierar övervakarna examinanderna och kontrollerar namnet och personbeteckningen de matat in i provsystemet. Examinanderna har med sig ett identitetsbevis för identifieringen. Om övervakarna på ett tillförlitligt sätt kan identifiera examinanderna kan man kontrollera identiteten utan examinandens identitetsbevis. En kopia av provprotokollet ska skrivas ut för varje övervakare som deltar i identifieringen. Övervakaren ska använda listan för att försäkra sig om att examinanden har matat in sin personbeteckning rätt i provsystemet. 

I samband med identifieringen kan övervakaren samtidigt kontrollera att examinanden har valt rätt prov och rätt språkversion av provet. Examinanden ansvarar för att välja rätt prov och språkversion. Examinanden ska utföra provet i enlighet med gymnasiets undervisningsspråk. Svar som skrivits på fel språk ger inte poäng.

Innan provet inleds får examinanden inte göra anteckningar eller markeringar på papper eller på sin dator.

Examinander som avlägger två språkprov på samma dag

En examinand som en och samma dag skriver två språkprov baserade på kort lärokurs ska skriva proven efter varandra. Examinanden får vid provtillfällets början välja vilket av proven hen utför först. Då examinanden avslutar det första provet och vill gå över till det andra provet ska hen kalla på övervakaren. Övervakaren identifierar examinanden på nytt som ovan beskrivits. Examinanden kan inte gå tillbaka till det första provet efter att det andra provet inletts.

Försening från provtillfället och utredning av rätten att delta

En examinand som kommer för sent till ett prov, men anländer till platsen före kl. 10, kan tillåtas delta i provet. I provprotokollet ska då antecknas tidpunkten när examinanden har börjat skriva provet samt orsaken till förseningen. Rektor fattar beslutet om rätten att delta ifall examinanden anländer före kl. 10.  Om en examinand kommer till platsen efter kl. 10, bör gymnasiet per telefon rådgöra med nämndens kansli om deltagandet i provet, och deltagandet är då villkorligt. En examinand som anländer efter kl. 12 kan inte delta i provet.

En examinand som har blivit försenad måste avsluta provet samtidigt som de andra examinanderna. Om orsaken till förseningen är exceptionell och är helt oberoende av examinanden själv ska gymnasiet kontakta nämnden.

Ifall det är oklart om examinanden har rätt att delta i provet ska man med examinandens samtycke låta hen utföra provet villkorligt och reda ut rätten att delta i provet under provets gång.

Avbrott under provet och meddelanden

Om övervakaren eller rektor bedömer att lösandet av någon problemsituation orsakar oskäliga störningar för alla examinander kan hen avbryta utförandet av provet för den tid det tar att lösa problemet. 

Under avbrottet får examinanderna inte gör anteckningar, utkast eller markeringar på papper eller på sin dator eller på annat sätt fortsätta utföra provet. Om examinanderna har sett provuppgifterna får de inte kommunicera med varandra. Examinanderna får dock bl.a. äta medhavd mat och gå på wc. 

Om utförandet av provet avbryts på grund av ett tekniskt fel som inte beror på examinanden kompenseras examinanden för den tid som förlorats på grund av avbrottet. Som förlorad tid räknas tiden mellan tidpunkten då övervakaren konstaterat problemsituationen eller avbrutit provet och tidpunkten då examinanden kan fortsätta utföra provet (se bilaga 4 b: Övervakarens anvisningar – problemsituationer).

Nämnden kan utifrån att den kontaktats eller av annan orsak i allvarliga och exceptionella situationer förlänga den tid examinanden har till förfogande för provet eller bevilja annan gottgörelse förutom den i föregående stycke nämnda tillgodoräknade, förlorade provtiden. Förlängning av provtiden samt annan eventuell tilläggsgottgörelse som beviljas av nämnden förutsätter att nämnden kontaktas under provet.

Under provet är det inte tillåtet att meddela examinanderna något som gäller själva provuppgifterna eller utförandet av provet, om inte Studentexamensnämnden angett att så ska ske. 

Toalettbesök under provet

Under toalettbesök ska examinanden genom att använda skärmskydd, skärmsläckare eller något annat se till att hans eller hennes skärm inte går att avläsa. För att förhindra fusk måste läraren slumpmässigt välja toalett, så att det inte på förhand går att räkna ut vilken toalett som är i bruk och när. Gymnasiet ska också på annat sätt se till att besöken på toalett inte ger tillfälle till utbyte av information examinanderna emellan. 

Kaffeservering under provet

Under provet kan kaffe och te serveras beroende på vad man avtalat med examinanderna om på förhand. Utomstående personer som hjälper till med serveringen ska noteras i provprotokollet. Under kaffepauserna måste den normala övervakningen skärpas. 

Rökpauser o.d. är inte tillåtna under pågående prov.

Avslutande av provet

När examinanden slutfört provet lösgör hen USB-minnet från datorn och lämnar det till övervakaren. Övervakaren ser till att alla USB-minnen samlas in. Examinanden lämnar eventuella utkast på papper hela och oskadade till övervakaren. Övervakaren kontrollerar att alla utkast är försedda med examinandens namn. När provtiden är till ända och övervakaren meddelat det till examinanderna avslutar övervakaren provet på provlokalens server.

Avslutande av provtillfället och överföring av provprestationerna till examenstjänsten

När alla examinander har lämnat provlokalen laddar övervakaren ned provprestationerna från provlokalens server till ett USB-minne och överlämnar det till rektor eller till den övervakare som rektor utsett att ansvara för överföringen av provprestationerna. Rektor eller övervakaren som rektor utsett för uppgiften överför filen med examinandernas provprestationer till nämndens examenstjänst. Filen med provprestationer kan överföras till examenstjänsten också utan att ett separat USB-minne används om sättet på vilket provlokalens server körs tillåter detta (se bilaga 1, kapitel 4. Provlokalens server, reservserver och övervakarens dator och bilaga 4 a Övervakarens anvisningar – provdagen och arrangemangen). 

Filen med examinandernas provprestationer behöver inte uppbevaras på gymnasiet efter att provprestationerna lyckat överförts till examenstjänsten. 

Rektor kan för varje provdag eller för hela examenstillfället utse en eller flera övervakare att ansvara för överföringen av provprestationerna till examenstjänsten. Övervakaren som överför provprestationerna till examenstjänsten bör vara lärare vid gymnasiet. Hen bör också ha rättigheter att delta i den preliminära bedömningen av proven vid ifrågavarande examenstillfälle.

Hantering av USB-minnen efter provtillfället

De USB-minnen som använts för provlokalens server och reservserver får användas på nytt under senare prov vid samma examenstillfälle. Ett USB-minne som använts för att starta provlokalens server inte kan användas för att starta provlokalens reservserver. USB-minnen som har använts på övervakarnas datorer och USB-minnen som har använts på examinandernas datorer får användas på nytt i prov som görs vid samma examenstillfälle. USB-minnena som använts för att starta servrarna, övervakarnas datorer och examinandernas datorer returneras till SEN efter examenstillfället.

Noggrannare föreskrifter och anvisningar gällande provtillfället och övervakarnas uppgifter finns i bilaga 4 a Övervakarens anvisningar – provdagen och arrangemangen.

Övervakarna och deras uppgifter

Proven ska övervakas av gymnasiets lärare. Rektor kan vid behov och efter egen bedömning dessutom anlita tidigare lärare i gymnasiet, medlemmar av direktionen eller andra ansvarskännande personer som känner till verkställandet av studentexamen.

Det är rektorns skyldighet att kontrollera att en övervakare inte är jävig för uppgiften. 

Övervakarna måste ägna sig helt åt sin uppgift under den tur de är satta att övervaka provet. Det är inte tillåtet för några andra personer än rektor och övervakarna att komma in i provlokalen, utöver examinanderna. Om gymnasiet vill att det finns tekniska stödpersoner på plats under provtillfället gäller samma bestämmelser för dem som för övervakarna. 

Antalet övervakare

Rektorn ska se till att det vid varje provtillfälle finns tillräckligt många övervakare. Trygghet bör kunna garanteras i alla situationer som kan tänkas uppstå. Plötsliga sjukdomsfall, elavbrott och liknande situationer är exempel där en övervakare kan bli tvungen att lämna provlokalen. Också rummets storlek, dess form och belysning har betydelse för hur många övervakare som behövs.

Antalet övervakare i provutrymmet i proportion till antalet examinander ska inte understiga det som anges i tabell 5.

Tabell 5: Minimiantal övervakare i provlokalen i förhållande till antalet examinander.

Om det i provlokalen finns bara en övervakare, måste rektor se till att det under hela provet finns en direkt och fungerande förbindelse mellan övervakaren i provlokalen och någon annan lärare, t.ex. per telefon.

Användning av kameror vid övervakningen av provtillfället

Nämnden fastställer inga begränsningar för användning av inspelande kameror vid övervakningen av proven. Beslut om användning av kameror vid övervakningen av proven fattas av gymnasiets rektor. 

Om placeringen av kamerorna samt deras tekniska prestanda möjliggör att samma slags försök till fusk kan upptäckas som vid övervakning utförd av övervakare kan antalet övervakare i provlokalen vara en mindre än det minsta antalet övervakare som ges i tabell 5. Övervakningen ska vara täckande även i situationer där övervakaren är upptagen med något som kräver koncentration eller att hen tillfälligt lämnar provlokalen. I eventuella problemsituationer ska det vara möjligt att kalla på en extra övervakare.

Kamerorna som används vid övervakningen ska spela in kamerabilden för att den ska kunna ses i efterhand. Inspelning av ljud är i de flesta fall inte nödvändigt.

De personer som utnämnts till övervakare får se på bilden från kamerorna även under provets gång.

Användning av kameror vid övervakningen av enskilt rum

Det är också möjligt att med kameror övervaka en examinand som arbetar i enskilt rum samt den assistent hen eventuell tilldelats. I detta fall krävs minst två kameror, varav den ena bevakar examinanden framifrån och den andra bakifrån så att skärmen på examinandens dator syns så bra som möjligt. Examinanden ska vid behov ha möjlighet att på ett tillförlitligt sätt och utan dröjsmål få kontakt med övervakaren av provet. Kontaktandet av övervakaren kan ske t.ex. genom ett tecken som kan uppfattas genom kameraövervakningen eller genom att med hjälp av en ljudsignal kontakta en övervakare som samtidigt övervakar flera utrymmen.

Inspelningar från kameror som används vid övervakningen

Inspelningarna får endast ses av rektor eller personer som utnämnts till övervakare av proven. Inspelningarna granskas slumpmässigt och vid utredning av eventuella misstankar om försök till fusk. Om rektor inleder in utredning gällande brott mot ordningen under examen, svikligt förfarande eller försök till fusk får inspelningarna ses av de personer som utför utredningen, de personer som deltar i beslutsfattandet gällande ärendet och den sakägande till en sådan utsträckning som är nödvändigt i samband med ärendet i fråga.

Videoinspelningarna ska förstöras efter att bedömningen av examen är slutgiltig och senast ett år efter att inspelningen avslutats. Inspelningarna får dock bevaras även efter denna tidpunkt om de fortfarande behövs (se GDPR art 5, 1e; L759/2004, 17 § 3 mom.) t.ex. om rektors beslut gällande svikligt förfarande har överklagats och den rättsliga behandlingen fortfarande pågår.

Om det någon annanstans i nämndens föreskrifter och anvisningar ges närmare föreskrifter om inspelning av bild och ljud samt hur de ska granskas gällande specifika situationer tillämpas de föreskrifter och anvisningar som gäller ifrågavarande situation i stället för föreskrifterna som ges i detta avsnitt.

Användningen av kameror vid övervakning av provlokalen antecknas i provprotokollet.

Övervakarnas uppgifter undet provet

Vid övervakningen bör man särskilt fokusera på att upptäcka interaktion mellan examinander, användning av olovliga hjälpmedel och användning av datorer på ett sätt som inte ingår i provet. 

För att målet för övervakningen ska kunna uppnås ska en eller flera övervakare kunna se alla examinanders skärmar hela tiden. Vid behov kan övervakningen utgå från att övervakaren rör sig, dock så att en examinand inte kan veta när han eller hon står under uppsikt. När övervakaren rör sig får det inte orsaka onödiga störningar för examinandernas provprestationer.

Övervakaren får inte titta på examinandernas prestationer eller tilltala dem, om inte någon examinand genom att räcka upp handen själv har visat att hen har något att fråga eller om inte nämnden har instruerat övervakarna att tilltala examinanderna. 

Agerande i undantagssituationer

Övervakarnas uppgift är att vid undantagssituationer ingripa på det sätt som beskrivs i bilaga 4 b Övervakarens anvisningar – problemsituationer. Vid behov kontaktar gymnasiet omedelbart Studentexamensnämndens kansli för noggrannare instruktioner. 

Gymnasiet gör vid behov efter provet en anmälan om teknisk störning under prov om störningen inverkat på en eller flera examinanders provprestation.

Teckenstorleken som examinanden använder

För att förhindra fusk kan övervakaren beordra en examinand att minska teckenstorleken eller storleken på figurer och andra markeringar i fönster som innehåller provsvar. Teckenstorleken får dock inte vara så liten att det inte är rimligen möjligt att utföra provet. 

Om en examinand trots uppmaning inte minskar teckenstorleken eller storleken på markeringarna eller om examinanden efter övervakarens uppmaning på nytt ökar teckenstorleken eller storleken på markeringar under samma prov kan situationen betraktas som försök till fusk.

Instruerande av examinanderna under provet

Övervakarna eller andra personer i provlokalen får inte under provet instruera examinander i hur man använder datorn, reservdatorn eller provsystemet. Undantag utgörs av de situationer som beskrivs i bilaga 4 b Övervakarens anvisningar – problemsituationer. Nämnden kan också i andra fall instruera övervakarna att ge instruktioner åt examinanderna.

Noggrannare föreskrifter och anvisningar gällande provtillfället och övervakarnas uppgifter finns i bilaga 4 (Anvisningar för övervakare).

Tiden för inledande av provet samt provets längd

Provtillfällena inleds i alla gymnasier före kl. 9.00 enligt vad som sägs i kapitel 2.3.4. Utförandet av proven får inledas tidigast kl. 9.00.

En examinand får inte lämna provtillfället före kl. 12. Om någon examinand trots förbudet lämnar provtillfället före kl. 12, måste gymnasiet omedelbart underrätta nämnden om vad som inträffat. Också i det fall att en examinand under provtillfället drabbas av en plötslig sjukdomsattack ska nämnden informeras om det inträffade. Vid sjukdomsfall bär gymnasiet ansvar för övervakningen av examinanden fram till kl. 12.

Provet måste slutföras inom sex timmar från det att rektor eller övervakaren har meddelat att provet börjar och övervakaren startar provet från servern i provlokalen. En examinand som en och samma dag skriver två språkprov baserade på kort lärokurs har dock trots detta sammanlagt åtta timmar på sig att slutföra proven. 

De förhandsifyllda provprotokollsblanketterna skrivs ut från nämndens examenstjänst av gymnasiet. Om namnet på en examinand som anländer till ett prov saknas i protokollet, måste examinandens rätt att delta kontrolleras genom nämndens kansli.

Om ett gymnasium en och samma dag arrangerar ett prov i flera olika lokaler, måste gymnasiet skriva ut så många exemplar av provprotokollen att protokollen räcker till för alla rum där prov pågår. En av övervakarna i provlokalen har till uppgift att föra protokoll, och de andra övervakarna skriver sina namn i protokollet när de anländer till det rum som de ska övervaka.

Om flera gymnasium ordnar gemensamt provtillfälle ska det gymnasium som står för arrangemangen föra protokoll över de gemensamma proven. De andra gymnasierna lämnar över sina egna provprotokoll till arrangörsgymnasiet innan proven startar.

Provprotokollen i original ska samtidigt skickas till nämnden inom en vecka efter det att alla prov i examen är genomförda. Gymnasiet bör behålla en kopia eller ett dublettexemplar av provprotokollen.

Jäv i den mening som avses i förvaltningslagen kan beröra gymnasiets rektor, en lärare eller annan personal som sköter uppgifter i samband med verkställandet av examen. En jävig person avgör själv om hen är jävig. Hen är skyldig att själv meddela om jävsförhållande och avstå från arbetsuppgifter som hen är jävig att sköta.

Då det gäller förvaltnings- och bedömningsbeslut samt beredning av sådana är en examinands närstående jäviga (L434/2003 28 § 1 mom. punkt 1). Begreppet ”närstående enligt förvaltningslagen” används i nämndens föreskrifter och anvisningar för dessa personer. Med närstående enligt förvaltningslagen menas:

1. tjänstemannens make samt barn, barnbarn, syskon, föräldrar, far- och morföräldrar samt också den som på något annat sätt står tjänstemannen särskilt nära liksom även dessa personers makar,
2. tjänstemannens föräldrars syskon samt deras makar, tjänstemannens syskonbarn och tidigare make till tjänstemannen, samt
3. tjänstemannens makes barn, barnbarn, syskon, föräldrar och far- och morföräldrar samt också dessa personers makar och tjänstemannens makes syskonbarn.

Som närstående anses också motsvarande halvsläkting. Med makar avses äkta makar, personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och personer som lever i registrerat partnerskap. (L434/2003 28 § 2 mom.)

Det är skäl att avstå från uppgifter som rör verkställandet av examen om tilltron till personens opartiskhet äventyras (L434/2003 28. 1 § punkt 7). Personen bedömer själv ifall det är möjligt att tilltron till opartiskheten äventyras och tar då också i beaktande ifall situationen kan ses äventyra tilltron till opartiskheten ur en tredje parts synvinkel. Tilltron till personens opartiskhet kan anses äventyras till exempel då verkställandet av examen berör personens eget barn, make, syskon, en person som bor i samma hushåll eller annan person som står personen särskilt nära. Begreppet ”egen nära anförvant” används i dessa föreskrifter och anvisningar för en sådan person som enligt egen bedömning kan äventyra tilltron till opartiskheten.

Vilka uppgifter i anknytning till anordnandet av examen en jävig person bör avstå från beror på om jävsförhållandet uppkommer på grund av att den person som deltar i examen är en egen nära anförvant eller en annan närstående enligt förvaltningslagen.

Om egen nära anförvant deltar i något prov i examen i något gymnasium ska en jävig person

• inte ladda ned, behandla eller inneha krypterade provuppgifter, nyckeltalslistor, dekrypteringskoder eller filer och kuvert som hör samman med dessa 

Om egen nära anförvant deltar i något prov i examen i samma gymnasium där den jäviga personen arbetar ska en jävig person

• inte behandla egen nära anförvants anmälningsuppgifter
• inte göra upp sittordning eller övervakningsplan som berör egen nära anförvant.

Om egen anförvant deltar i ett prov i något gymnasium på ifrågavarande provdag ska en jävig person

• inte delta i övervakningen före kl. 12

Om egen nära anförvant på ifrågavarande provdag deltar i ett prov i samma gymnasium där den jäviga personen arbetar ska en jävig person

• inte heller efter kl. 12 delta i övervakningen av provtillfällen som egen nära anförvant deltar i eller av provtillfällen som är kopplade till samma examensnät
• inte delta i uppbyggandet av provlokalens nät eller administrationen av provlokalens servrar för ett provtillfälle där egen nära anförvant deltar om inte en annan person som inte är jävig övervakar personen ifråga

Om egen nära anförvant eller annan närstående enligt förvaltningslagen deltar i examen ska en jävig person

• inte fungera som enda övervakare vid ett provtillfälle där en närstående enligt förvaltningslagen deltar. Detta är viktigt speciellt med tanke på behandlingen av eventuella fall av fusk eller brott mot examensordningen.
• inte behandla provprestationen som en närstående enligt förvaltningslagen lämnat in, överföra filen där provprestationen finns till bedömningstjänsten eller bedöma provprestationen preliminärt
• inte behandla eller bereda ansökningar om specialarrangemang eller andra ansökningar som berör en närstående enligt förvaltningslagen och som ligger inom Studentexamensnämndens beslutanderätt och inte heller ge utlåtanden för dessa
• inte behandla, bereda eller fatta beslut om förvägran av rätten att delta, fusk och brott mot examensordningen eller andra beslut som berör en närstående enligt förvaltningslagen och som ligger inom gymnasiets beslutanderätt

En jävig person ska inte heller delta i sådana andra uppgifter som berör verkställandet av studentexamen där deltagandet kan äventyra tilltron till opartiskheten om inte en annan person som inte är jävig övervakar personen ifråga.

Om en person själv deltar i ett prov i studentexamen

Om en person själv deltar i ett prov i studentexamen i ett annat ämne än det hen själv undervisar och deltar vid något annat gymnasium än det hen själv jobbar vid tillämpas alla ovan nämnda anvisningar gällande egen nära anförvant och närstående enligt förvaltningslagen. Om personen utför provet vid provtillfälle som ordnas på hens egen arbetsplats bör hen avstå från alla uppgifter som berör provlokalens nät och arrangemangen i provlokalen. Hen kan vid behov delta i sådana övervakningsuppgifter i andra prov där hen inte är i direkt kontakt med provlokalens nät. Om personen utför provet i det ämne hen undervisar i bör hen avstå från den preliminära bedömningen av ifrågavarande prov helt och hållet. I övriga fall kan hen utföra den preliminära bedömningen i det ämne hen undervisar i. Hen får inte i examenstjänsten ha rättigheter att preliminärt bedöma det prov hen deltagit i. 

Rektor är jävig

När rektor är jävig att sköta någon uppgift ska uppgiften tas över av prorektor eller av någon annan medlem av lärarkåren som inte är jävig och som förordnas till uppgiften.

Utbildningsanordnaren ska se till att den person eller de personer som ansvarar för provarrangemangen i gymnasiet har den rolluppgift som behövs i Utbildningsstyrelsens Studieinfo-webbtjänst. Det rekommenderas att rolluppgiften ifråga avlägsnas för en ansvarsperson som blivit jävig senast tre veckor innan provdagarna för ifrågavarande examenstillfälle. Rolluppgiften kan på nytt ges till den jäviga personen efter den sista provdagen om personen som ger upphov till jävsförhållandet deltar i examen i ett annat gymnasium. Om personen som ger upphov till jävsförhållandet deltar i examen i samma gymnasium där den jäviga personen arbetar kan rolluppgiften på nytt ges då gymnasiet markerat den preliminära bedömningen klar i sin helhet.

Jäv och den preliminära bedömningen 

Om det hör till tjänsteplikterna för en lärare eller rektor att bedöma provprestationer preliminärt, är läraren inte jävig att bedöma några andra prestationer än de som tillhör närstående enligt förvaltningslagen. En närståendes prestation får inte ges till påseende eller råka i händerna på en jävig person. Prestationen bedöms av en annan lärare som inte är jävig. Ifall utbildningsanordnaren inte kan anvisa en annan lärare i samma ämne som kan utföra den preliminära bedömningen, kan prestationen sändas till nämnden utan bedömning.

Den person som ansvarar för provarrangemangen administrerar i nämndens examenstjänst de lärare som deltar i den preliminära bedömningen i sitt gymnasium. Före provdagen skall denna person se till att endast de personer som deltar i bedömningen av studentexamen eller annars deltar i anordnandet av proven har de användarrättigheter till examenstjänstens bedömningsvy de behöver för sina arbetsuppgifter samt rättigheter till provprestationerna för de prov de ska bedöma. Hen för i nämndens examenstjänst också in de jävsförhållanden som uppkommer utifrån närstående enligt förvaltningslagen i enlighet med de uppgifter som personerna som deltar i bedömningen meddelat.