Examens struktur
Studentexamens struktur förnyades våren 2022. På den här sidan presenteras den nya strukturen och i korthet den gamla strukturen. Den gamla stukturen gäller examinander som inlett sin examen hösten 2021 eller tidigare. Utförandet av examen påbörjar när examinanden anmälar sig till sitt första studentexamensprov.
Ny struktur på examen
Den nya strukturen på studentexamen innehåller minst fem prov i olika examensämnen. Alla examinander som avlägger examen bör inkludera provet i modersmål och litteratur i sin studentexamen. Dessutom bör man inkludera i examen minst fyra prov i olika examensämnen. Proven skall ingå i minst tre av de följande grupperna: matematik, det andra inhemska språket, främmande språk och realämne. Bland proven som krävs bör man ha minst ett prov som bygger på den långa lärokursen.
Examinanden kan dessutom avlägga ett eller flera extra prov utöver de fem prov som krävs för examen. Om hen så vill, kan examinanden avlägga prov av olika lärokurser inom ett och samma examensämne. Prov av olika lärokurser i samma ämne kan dock räknas med endast en gång, till exempel lång och kort matematik eller evangelisk-luthersk religion och ortodox religion.
Om examinanden vill kan hen i stället för provet i det andra inhemska språket välja att avlägga provet i modersmål och litteratur på språket i fråga. Examinanden kan även avlägga provet i modersmål och litteratur på samiska i stället för ett prov i främmande språk.
Man kan testa vilka provkombinationer som uppfyller dessa krav i en webbtjänst som nämnden öppnat. Du kommer till tjänsten genom denna länk.
Att skriva studenten
Examinanden blir student när hen har godkänt avlagt studentexamensproven och de studier som ingår i gymnasiets lärokurs. I stället för att ha avlagt gymnasiets lärokurs kan examinanden ha avlagt en annan examen eller studier som nämns i lagstiftningen:
- en tidigare avlagd och slutförd gymnasiekurs eller motsvarande utländsk utbildning
- en yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare examen son nämnts i lagen om yrkesutbildning (531/2017)
- en annan examen eller andra studier som omfattar två års yrkesinriktad utbildning än vad som avses ovan och som bygger på lärokursen för en grundläggande utbildning eller motsvarande tidigare lärokurs, samt tilläggsstudier förordrade av Studentexamensnämnden.
Examen kan även i fortsättningen avläggas obehindrat av ett underkänt vitsord genom kompensation. Kompensation kan användas ifall de andra proven som examinanden avlagt bevisar kunnande och vetskap och tillräcklig mognad, och ifall examinanden inte skriftligt har förbjudit anteckningen av ett underkänt vitsord i sitt betyg. Ett prov som underkänts på grund av att examinanden uteblivit från provtillfället eller inte lämnat in en provprestation, eller som påföljd vid svikligt förfarande eller brott mot ordningen kan inte kompenseras.
Att avlägga studentexamensprov
Studentexamen ska avläggas vid högst tre examenstillfällen i rad. Ett underkänt prov kan tas om tre gånger vid de tre examenstillfällen som omedelbart följer på det tillfälle under vilket examinanden skrev underkänt. Ifall examinanden under det tredje examenstillfället får underkänt i ett prov som krävs för avläggandet av examen, kan avläggandet av examen omfatta allt som allt sex examenstillfällen. Det går dock att lägga till nya ämnen till examen enbart under de tre första på varandra följande examenstillfällena. Om examinanden av ett prov med två olika svårighetsgrader har valt att avlägga provet med högre svårighetsgrad, och blivit underkänd i provet, kan hen byta byta nivå vid omtagningen av provet. Byte av nivå kräver dock att ett av de fem prov som krävs för examen fortfarande är av högre svårighetsgrad.
Sjukdom, studier eller arbete utomlands eller andra lika synnerligen vägande skäl kan förlänga avläggandet av examen med 1-2 examenstillfällen. Ifall examinandens avläggande av examen avbryts på grund av ett sådant skäl och examinanden är förhindrad att delta i alla prov under examenstillfället i fråga, ska rektor skicka in en skriftlig ansökan om saken till nämnden.
Ett godkänt prov får tas om utan begränsningar. Efter avläggandet av examen kan ett underkänt prov tas om utan begränsningar och examen kompletteras med prov i ämnen som inte ingår i den avlagda examen och med prov med en annan svårighetsgrad än de prov i samma ämnen som ingår i den avlagda examen.
Att börja examen från början efter underkänd examen eller när en del av examen är avlagd
Studentexamensnämnden kan på ansökan av synnerligen vägande skäl besluta att en examinand som genomfört en del av studentexamen kan börja genomföra examen från början.
Examen betraktas som underkänd om inte examinanden har avlagt sin examen under tre examenstillfällen, examenstillfällen för omtagning av underkända prov eller eventuella fortsatta examenstillfällen som beviljats utgående från en avbruten examen. Examen kan i så fall göras om från början. Examinanden kan innefatta godkända prov från sin underkända examen i sin nya examen under de tre år som följer det godkända provet.
Examinanden kan avlägga prov i studentexamen som enskilda prov, ifall hen inte har avlagt studentexamen eller inte som gymnasiestuderande avlägger hela gymnasiets lärokurs och den finländska studentexamen, eller som studerande inom yrkesutbildningen avlägger en yrkesinriktad grundexamen. De enskilda proven utgör inte en studentexamen. Ifall examinanden som avlagt enskilda prov senare vill avlägga studentexamen, kan de enskilt avlagda proven innefattas i examen under de tre följande åren som direkt följer på det examenstillfället under vilket examinanden godkänt avlagt provet.
Avgiftsfritt avläggande av prov
Utvidgande av läroplikten påverkar avgifterna för studentexamensproven. Den avgiftsfria studentexamen gäller i huvudsak de studerande som börjat gymnasiet på hösten 2021 eller senare. Den utvidgade läroplikten och avgiftsfriheten gäller endast personer som är fast bosatta i Finland. Den utvidgade läroplikten och avgiftsfriheten gäller inte studeranden med hemkommun på Åland.
Examinanden kan anmäla sig avgiftsfritt till de fem första proven. Prov som följer på dessa fem prov är avgiftsbelagda. Om examinanden anmäler sig till flera än fem prov under ett och samma examenstillfälle, väljer examinanden de prov som hen avlägger avgiftsfritt.
Om examinanden blir underkänd i ett prov som hen avlagt avgiftsfritt får hen med några undantag avgiftsfritt ta om provet. Omtagning av ett underkänt prov är avgiftsbelagt till exempel i följande fall:
- Examinanden har blivit underkänd i provet, eftersom examinanden inte har anlänt till provtillfället
- Examinanden har blivit underkänd i provet, eftersom examinanden inte har lämnat in provprestationen för bedömning
- Examinanden har blivit underkänd i provet på grund av svikligt förfarande eller brott mot examensordningen.
Om examinanden i sin examen avlägger fler än de för examen krävda fem proven, täcker det avgiftsfria avläggandet av examen inte nödvändigtvis alla av de för examen krävda fem proven. De fem första proven och omtagning av underkända vitsord i dessa prov, ger dock examinanden en möjlighet att avlägga studentexamen avgiftsfritt, vilket också har varit avsikten med utvidgandet av läroplikten.
Läroplikten och rätten till avgiftsfri utbildning utvidgas en årskurs i taget. Rätt till avgiftsfri gymnasieutbildning och studentexamen börjar på hösten 2021 för de studerande som övergår till gymnasiet direkt från den grundläggande utbildningen. Likaså utvidgas det avgiftsfria avläggandet av två examina, alltså yrkesinriktad grundexamen och studentexamen, en årskurs i taget.
Avgiftsfriheten tar vanligtvis slut när den studerande har slutfört sin studentexamen, yrkesinriktade examen eller sina motsvarande utländska studier. Om examinanden avlägger samtidigt både en yrkesinriktad utbildning och gymnasiets lärokurs, tar avgiftsfriheten slut när examinanden har avlagt både den yrkesinriktade examen och studentexamen.
Om studeranden framskrider i en annan takt med sina studier än hens årskurs eller hens studieplan är atypisk, bör studerandens rätt till avgiftsfritt avläggande av prov kontrolleras utgående från studieuppgifterna och lagstiftningen. Om avgiftsfriheten stadgas bland annat att:
- Den avgiftsfria utbildningen tar slut vid utgången av det år då den studerande fyller 20 år, om inte hen skilt har beviljats en förlängning av den avgiftsfria utbildningen.
- Läroplikten och den avgiftsfria utbildningen berör inte de studerande, vars läroplikt inom den grundläggande utbildningen har tagit slut innan den 1 januari 2021.
- Den avgiftsfria utbildningen berör inte de studerande som enligt den nya lagen om läroplikt inte har varit läropliktiga (till exempel studerande, som efter läropliktsåldern har flyttat till Finland).
Studerandes rätt till avgiftsfri utbildning och utvidgande av läroplikten beskrivs mer detaljerat på undervisnings- och kulturministeriets webbsida.
Avläggande av prov på olika nivåer
Examinanden får lägga till nya prov och lärokurser i sin examen under tre examenstillfällen. Under dessa tre examenstillfällen bör examinanden ha samlat ihop tillräckligt många ämnen och lärokurser för att avlägga sin examen.
Minst ett av proven i examen bör vara av högre svårighetsgrad. Till exempel kan examinanden alltså ha avlagt både provet i lång och provet i kort matematik eller både provet i lång och provet i kort engelska.
Ifall examinanden inte har avlagt de studier som krävs för avläggandet av studentexamen och har använt tre examenstillfällen, är det inte möjligt att byta lärokurs eller lägga till nya ämnen till examen, om inte det är frågan om att byta ut lång lärokurs mot kort lärokurs vid omtagning av ett underkänt prov (lag om studentexamen 16 § 2 mom.). Byte av nivå kräver att examinanden ändå har avlagt ett prov baserat på lång lärokurs.
När examinanden avlagt de gymnasiestudier eller andra studier som krävs och avlagt de prov som krävs för studentexamen, blir hen student. Efter detta kan hen obegränsat komplettera sin examen med prov i olika lärokurser.
Den gamla strukturen
För examinander som påbörjat examen hösten 2021 eller tidigare omfattar studentexamen minst fyra prov, av vilka provet i modersmål och litteratur är obligatoriskt för alla. De tre andra obligatoriska proven väljer examinanden bland följande fyra prov: provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i realämnena. Utöver dessa prov kan examinanderna delta i ett eller flera extra prov.