Studentexamen för hundra år sedan
Den våren var särskilt spänningsladdad för examinanderna.
I mars 1917 satt de finska abiturienterna och förberedde sig inför studentskrivningarna när första världskriget trasade sönder och ritade om Europas karta. Efterverkningarna nådde även Finland, där det under den tid av russifiering som kallas för ofärdsåren sedan länge hade väckts motstånd mot makten i öst. Även i skolorna hade man utökat undervisningen i det ryska språket och historia, vilket inte den nationalistiska berusningen inte sågs som något bra. I Viborg var det en abiturient som relegerades från skolan för att han deltagit i en antirysk protest, men han fick senare sin studentmössa som elev på en privat svensk flickskola. Kriget mot Tyskland upptog Rysslands uppmärksamhet och greppet om Finland lossade. Kriget, som hade skakat om relationerna mellan de europeiska stormakterna, gav utrymme för tysta drömmar om självständighet.
Vårens skrivningar inträffade i ett historiskt ögonblick. De tunga striderna och livsmedelsbristen under Rysslands krig gav upphov till oroligheter som spred sig ända till Helsingfors. En abiturient som studerade på Helsingfors Finska Samskola höll på att komma försent till skrivningen i tyska för att hon väjt undan för ryska upprorsmän på väg till skolan. På provdagen slår många hjärtan snabbare än vanligt, men flickan var visst mer uppskakad av att se en mördad överste i sin droska än av översättningsuppgiften hon fick på skrivningarna. När informationen om att den ryska kejsaren hade gett upp makten började spridas i Finland samma dag, kunde rektorerna inte låta bli att gå ut med nyheten från S:t Petersburg även till abiturienterna som fokuserade på skrivningarna. Upproret i mars var en nyhet och en händelse vars långtgående konsekvenser man firade i december samma år vid Finlands självständighetsförklaring.
År 1917 var studentexamen fortfarande inträdesprov till Helsingfors universitet, då Kejserliga Alexanders-Universitetet. Examen bestod av skriftliga prov och muntliga förhör, som examinanderna växelvis reste till landets huvudstad för från olika delar av Finland. De som godkändes som studenter på våren fick rätt att skriva in sig som studenter på universitetet och påbörja sin akademiska bana i valfritt område.
På den festliga våren följde dock en lång höst. Invigningen av universitetet kunde man först fira i januari 1918 – vid sidan av Finlands självständighet. Studierna avbröts dock snabbt under inbördeskriget och under de exceptionella förhållandena hölls det inga studentskrivningar, då examinanderna inte kunde kallas in till de muntliga förhören i Helsingfors. Finland, som precis hade blivit självständigt, befann sig i ett brytningsskede, och inte heller studentexamen, som uppnått en stadig medelålder, kom undan detta. Alla skrivningar genomfördes i fortsättningen i skolorna och målet med examen blev att ta reda på om eleverna hade uppnått den mognad som krävdes och tagit till sig innehållet i lärokurserna. Studentexamen har bibehållit sin funktion som slutexamen för gymnasienivån under hela självständighetstiden.
Studentexamens komplicerade historia och de olika utvecklingsskedena innan självständigheten behandlas i Mervi Kaarninens och Pekka Kaarninens verk Sivistyksen portti (Otava, 2001).
