Den bristfälliga uppgiftsbeskrivningen i provet i lång matematik sänkte poänggränserna

Den bristfälliga uppgiftsbeskrivningen för uppgift 5 (Temperaturrutnät) i provet i lång matematik i vårens studentexamen gjorde uppgiften mer krävande än avsett. De av censormötet bestämda linjedragningarna gällande bedömningen sänkte provets poänggränser.

Apollo-figur och en människa med glasögon och studentmössor.
Bild: Antti Heikkinen / Source.

I uppgiftsbeskrivningen för uppgift 5 i provet i lång matematik fanns ett fel. Uppgiftens ramberättelse var bristfällig och motsvarade inte den matematiska uppgiftsbeskrivningen. Formuleringen av uppgiften antydde en situation där det skulle finnas en entydig och befintlig numerisk lösning. Matematiskt sett var det frågan om en situation där det inte existerar värden för variablerna x och y som satisfierar ekvationerna som formas av uppgiftsbeskrivningen. Detta gjorde uppgiften mer krävande än avsett. Gymnasiets lärokurs innehåller dock även sådana matematiska situationer. 

Vid utformingen av bedömningens linjedragningar beaktade censormötet grunderna för gymnasiets läroplan, tidigare motsvarande uppgifter och examinandernas jämlikhet. För fulla poäng förutsätts det av svaren för uppgift 5 att man behandlat tre ekvationer. Detta motsvarar den matematiska uppgiftsbeskrivningen. I de slutliga beskrivningarna av goda svar beskrivs hur poäng tilldelas för svarets olika steg. Examinanden behöver inte känna igen att det funnits ett fel i uppgiften. 

Om endast två ekvationer behandlats i svaret, är det i motsatts till vad som förväntades i de preliminära beskrivningarna av goda svar, inte möjligt att få fulla poäng för svaret. Enligt censormötet var det viktigt att bedömingen är i linje med uppgifterna från tidigare år och att det av svaret krävs att man kontrollerar existensen av en lösning och dess entydighet. Uppgiftsbeskrivningens bristfällighet har beaktats på så sätt att svar med två ekvationer tilldelas 10 poäng. 

I enlighet med dessa riktlinjer för bedömning tilldelas majoriteten av svaren 10 poäng. Detta påverkar poänggränserna så att de bästa vitsordens poänggränser är ungefär två poäng lägre. Påverkan på de lägre poänggränserna är något mindre, eftersom en del av svaren har andra brister. 

Ungefär 10 % av svaren har tilldelats 12 poäng. En del av examinanderna har svarat på andra, möjligen mer krävande, uppgifter. De får poäng enligt den matematiska kompetensen som de uppvisar i svaren. De får vitsord enligt de något lägre poänggränserna som bestäms utifrån hela examinandgruppen. 

En del av examinanderna har lagt ner mycket tid på uppgiften ifråga. Tyvärr kan detta inte beaktas i bedömningen. Proven i studentexamen förutsätter att examinanderna har en förmåga att anpassa sin tidsanvändning. 

“Den bästa möjliga lösningen för alla examinander har eftersträvats i bedömningens linjedragning. Sänkningen av poänggränsen är till fördel för examinanderna oberoende av hur de löst uppgiften eller om examinanden valt att svara på en annan uppgift”, konstaterar generalsekreterare Tiina Tähkä. 

Nämnden beklagar felet i uppgiftsbeskrivningen.