Reformen av provet i svenska som andraspråk och litteratur bereds
Studentexamensnämnden bereder en reform av provet i svenska som andraspråk och litteratur. Motsvarande reform gäller även provet i finska som andraspråk och litteratur.
Nämnden och ämnessektionernas representanter har berett reformen i ett och ett halvt år. För att få olika synpunkter på reformen har man i beredningsskedet analyserat respons på proven och diskuterat med lärarna i läroämnet. Den preliminära strukturens mål och resonemang som presenteras nedan har fått positiv respons i diskussionerna med intressegrupper. Det behövs dock mer beredningsarbete innan nämnden kan fatta beslut om den nya strukturen.
Lärokursen svenska som andraspråk och litteratur är avsedd för studerande med språkfärdigheter som är bristfälliga inom ett eller flera områden. Examinanden får delta i provet i svenska som andraspråk och litteratur om examinandens eget modersmål inte är svenska, finska eller samiska och hen läst gymnasieutbildningens lärokurs. Examinanden kan även från Studentexamensnämnden utifrån vägande skäl ansöka om rätt att delta i provet. I detta fall bedöms inverkan av de bristfälliga färdigheterna i undervisningsspråket på studieframgången.
Reformen är en naturlig del av provets utvecklingskontinuum. Det har varit möjligt att avlägga provet i svenska som andraspråk sedan år 1996. Den föregående reformen genomfördes i samband med att provet digitaliserades hösten 2018. Antalet examinander som avlägger provet i finska/svenska som andraspråk har ökat kraftigt under det senaste decenniet.
Bild: Andelen prov i finska/svenska som andraspråk i studentexamen under åren 2008–2022
Målen
Reformen är ett svar på responsen enligt vilken provet upplevs arbetsamt och provtiden för kort. Provet bygger på målen i grunderna för gymnasiets läroplan och visar examinandens beredskap för fortsatta studier vid en högskola. Examinanden bör ha goda möjligheter att mångsidigt visa sina färdigheter under provtillfället. Trots att provtiden förlängs, anses provets arbetsmängd rimlig.
Reformen för provet i svenska som andraspråk och litteratur närmare provet i modersmål och litteratur. I gymnasieutbildningen är lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur parallell med lärokursen i svenska som modersmål och litteratur. Förnyandet av grunderna för gymnasiets läroplan förde också lärokursernas strukturer och innehåll närmare varandra. Det material och de uppgiftstyper som används i det nya provet motsvarar bättre målen i grunderna för gymnasiets läroplan.
Preliminär plan för den nya strukturen
I den nya strukturen delas uppgifterna i det nuvarande provet i svenska som andraspråk och litteratur upp på två provdagar. Provet i modersmål och litteratur ordnas under två dagar: proven i läskompetens och skrivkompetens genomförs på två olika dagar. För närvarande genomförs provet i svenska som andraspråk och litteratur endast på en av dessa dagar.
På provdagen för provet i läskompetens i svenska som andraspråk och litteratur genomförs delarna för hörförståelse och läskompetens. Hörförståelsen är redan en etablerad del av det digitala provet. Materialet för uppgiftshelheten för hörförståelse inkluderar till exempel videoklipp, podcasts och ljudböcker. Det kan finnas 2–3 olika uppgifter. Texterna och uppgiftstyperna för uppgiftshelheten för hörförståelse kan variera mer än tidigare. Provets interna koherens förbättras då materialet och uppgifterna bättre stöder varandra.
Provet i skrivkompetens i svenska som andraspråk och litteratur är fördelat på en kort skrivuppgift och en uppsats. Den korta skrivuppgiften förblir oförändrad. Den korta skrivuppgiften mäter andra saker än uppsatsen och förutsäger till exempel hur examinanden kommer klara sig i proven i realämnena. Uppsatsen förutsätter i fortsättningen användning av material. De tidigare uppsatsalternativen som endast innehöll en rubrik kommer att slopas.
Strukturen för provet i skrivkompetens i modersmål används som utgångspunkt för uppsatsen: examinanden väljer 1–2 material med hjälp av vilket hen skriver en text som är diskuterande eller ställningstagande. Uppsatsens längd förblir dock densamma, det vill säga kortare än i provet i skrivkompetens i modersmål och litteratur. Även antalet material är färre. Examinanden rubricerar själv sin uppsats.
Beredningen av uppsatsen förutsätter även att kriterierna revideras. Utgångspunkten är tydlighet och särprägel. Kriterierna för provet i skrivkompetens i modersmål kan fungera som en parallell modell, men vid uppdaterandet av kriterierna beaktas även särdragen i lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur.
Beredning och införande
Nämnden fortsätter beredningen av strukturen, föreskrifterna och bedömningskriterierna för provet i svenska som andraspråk och litteratur. Även reformens inverkan kommer bedömas. I slutet av året ordnas en remissbehandling av den nya strukturen, vilken ger intressegrupper och andra intresserade aktörer en möjlighet att uttrycka sin åsikt. Utlåtandena beaktas då beredningen framskrider till beslutsskedet.
De första proven kunde ordnas enligt den nya strukturen i examen våren 2027, det vill säga de examinander som börjar gymnasiet hösten 2024 kunde förbereda sig för proven enligt den nya strukturen. Tidtabellen bestäms först efter remissbehandlingen.
Ta kontakt: lautakunta@ylioppilastutkinto.fi