Bilaga 1: Tekniska arrangemang i provlokalen

Godkänt 17.6.2022, publicerat 17.6.2022

I det här dokumentet beskrivs de tekniska arrangemangen för de digitala proven i studentexamen. Anvisningen är avsedd för personer som deltar i genomförandet av provarrangemangen.

Arrangemangen per examensgång eller dagliga arrangemang-beskrivs närmare i anvisningen för övervakare som ingår som bilaga i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. 

I de digitala studentproven har varje examinand till sitt förfogande en dator som startas från USB-minnet för examinandens dator som nämnden har levererat. Alla datorer ansluts till elnätet och till servrarna i provlokalen via examensnätet i provlokalen. Examensnätet är ett lokalt nätverk som är isolerat från de övriga datakommunikationsnäten i fastigheten. Operativsystemet på USB-minnet hindrar examinandens tillgång till andra elektroniska resurser som används i provet (t.ex. till material på internet eller på datorns hårdskiva). 

Det finns två servrar i provlokalen, den egentliga provlokalens server och provlokalens reservserver. Den egentliga servern i provlokalen delar ut provuppgifterna till examinanderna, lagrar provprestationerna och utövar bland annat teknisk övervakning på examinandernas datorer. Lagringsmediet på provlokalens server kopieras fortgående till reservservern. Provlokalens server och reservserver är anslutna till varandra via examensnätet. Om provlokalens server får ett fel kan reservservern stängas och startas på nytt som server för provlokalen.  

Servrarna i provlokalen startas antingen som virtuella maskiner levererade av nämnden eller från de USB-minnen för servrar som nämnden levererat. Allt material som examinanden behöver under provet finns i filen med provuppgifter som rektorn har laddat ner från nämndens examenstjänst.  

Schematisk bild av examensnätets datakommunikation.
Bild 1 Förenklad schematisk bild av examensnätets datakommunikation. Servrarna i provlokalen är inte anslutna till SENs server via internet under provet, men det är bra att vara inställd på förbindelser vid kablingar i provlokalen. 

 Strömförsörjningen i provlokalen är uppdelad på en batterisäkrad och en osäkrad del.  

  •  Servrarna i provlokalen och datakommunikationsanordningarna har anslutits till strömförsörjningen med batteribackup. Om strömförsörjningen i provlokalen avbryts fungerar dessa anläggningar med ström från UPS-anordningar. Körtiden måste vara minst 15 minuter.  
  • Examinandernas datorer är anslutna till strömförsörjningen utan batteribackup. Om strömförsörjningen i provlokalen avbryts fungerar dessa anordningar med datorernas egna batterier.  

Både strömförsörjningen med och utan batteribackup ska dimensioneras i enlighet med kapitel 2 Strömförsörjning i den här anvisningen. 

USB-minnena som nämnden levererar innehåller inte provuppgifter. Rektorn laddar ned en krypterad fil som innehåller provuppgifterna i nämndens examenstjänst. Nämnden skickar separat dekrypteringskoden som behövs för dekrypteringen till rektorn (se Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, avsnitt 2.3.1). 

Efter provet överför rektorn eller övervakaren examinandernas svar och annat material som uppkommit under provet som en krypterad fil från servern i provlokalen till USB-minnet. Rektorn överför filen från USB-minnet till nämndens examenstjänst.  

De viktigaste tekniska hoten har identifierats och man har ställt in sig på dem så här:  

  • Man är beredd på avbrott i strömförsörjningen på flera nivåer. De centrala systemen har batteribackup och även för examinandernas datorer rekommenderas batteri. Systemet lagrar examinandens svar och filer automatiskt, så att examinandernas svar inte försvinner om datorn stängs av. (Se avsnitt 2.3 Säkerställande av strömförsörjningen vid strömavbrott och Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, bilaga 2: Anvisningar gällande examinandens dator.) 
  • Man förbereder sig på enskilda datorproblem med hjälp av reservdatorer som gymnasierna ansvarar för (se avsnitt 5.1).
  • Man förbereder sig på problem i datakommunikationen som påverkar enskilda examinander genom att ordna reservplatser i provlokalen (se Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, avsnitt 2.3.3 Provlokalerna). Reservplatserna ska vara utrustade på samma sätt som examinandernas platser.
  • Man förbereder sig på fel i en server i provlokalen med hjälp av en reservserver som kopierar data som lagrats på servern i provlokalen till sig själv via examensnätet. Reservservern kan vid behov startas upp som provlokalens server. (Se avsnitt 4.) 

Man måste ägna särskilt stor omsorg i planeringen av elektriciteten i provlokalen, inte bara med tanke på examinandernas säkerhet utan även med tanke på att elkapaciteten ska räcka till. 

Den eleffekt som examinandernas datorer behöver är vanligtvis ca 15 W–60 W (65 mA–260 mA). Sålunda är den eleffekt som även en stor mängd datorer kräver relativt liten med tanke på elnätet. 

Korskopplingsracken, inklusive den aktiva utrustningen, som betjänar dataförbindelserna, är den största enskilda belastningen. Vanligtvis är den eleffekt som också ett stort rack behöver under 3,6 kW (16 A, 230 V). All ovan nämnd utrustning ansluts till elnätet med stickkontakt antingen med eller utan jordning.  

För eldistributionen till enheterna ska det i lokalen finnas ett tillräckligt antal normala eluttag. Varje examinand ska ha ett eluttag till sitt förfogande. Eftersom det är lekmän som kopplar enheterna till elnätet rekommenderas jordade eluttag med felströmsskydd. Det rekommenderas att examinanddatorernas laddare om möjligt kopplas till elnätet innan provtillfället inleds för att inte eventuell defekt apparatur stör utförandet av provet. 

Eluttagsgrupperna är vanligtvis skyddade med säkringar på 16 A eller ledningsskyddsbrytare. Nya installationer är dessutom skyddade med felströmsskydd på 30 mA. Examensnätets aktiva enheter ska anslutas till egna eluttag separat från den övriga enhetsbelastningen. Dessutom ska enheternas funktion under ett eventuellt strömavbrott säkerställas med en UPSanordning. 

I största delen av provlokalerna kommer man att vara tvungen att bygga en tillfällig eldistribution så att den enkelt och snabbt kan demonteras igen. Därför behövs ett tillfälligt gruppledningsnät som byggs upp av flera arbetsplatscentraler och skarvsladdar för att bygga upp elnätet.

Även stora tillfälliga nät kan ordnas till exempel med hjälp av arbetscentraler som ansluts till ett trefasuttag (16 A, 32 A, 63 A) och kedjekopplas. Det är möjligt att kedjekoppla arbetscentraler och de har flera färdiga eluttag med felströmsskydd.

När ett tillfälligt gruppledningsnät anläggs ska man undvika för långa kabeldragningar och kedjekopplade skarvsladdar. Det är inte rekommendabelt att ansluta flera än 8 datorer bakom ett fast enfasigt uttag på 16 A, så att man uppnår tillräcklig tolerans för skyddsanordningarnas funktionsgränser och säkerställer att eventuella fel som framkommer under provet kan åtgärdas snabbt. 

När felströmsbrytaren eller ledningsskyddsbrytaren i arbetscentralens enfasiga uttag fungerar kan övervakaren för provet åtgärda felet om han eller hon har fått instruktioner. 

Situationer i vilka examinanderna eller övervakarna blir tvungna att stiga över ledningarna ska minimeras genom lämplig placering av el- och datakommunikationsenheterna. 

Det är alltid den som gör den tillfälliga elinstallationen som ansvarar för den. Vid behov ska en yrkesutbildad inom elbranschen anlitas för att genom provningar och mätningar fastställa att skyddsanordningarna fungerar rätt. 

Principritning över en tillfällig elinstallation.
Bild 2 Principritning över en tillfällig elinstallation i skolans gymnastiksal. Se också bild 3. Valvoja = Övervakare, Pääkeskuksesta = Från huvudcentral, Ryhmäkeskuksesta = Från gruppcentral, Liikuntasali = Gymnastiksal, Jatkojohto = Skarvsladd 
Förklaringar till bild 2.
Bild 3 Förklaring till bild 2. (Översättning: SEN) 

Att servern, reservservern och de aktiva enheterna i examensnätet fungerar under provet säkerställs genom oavbruten strömförsörjning, dvs. en UPS-anordning. UPS-anordningen kan utgöras av en centrerad anläggning som exempelvis placeras i anslutning till de aktiva enheterna i datakommunikationsnätet. UPS-anordningen ska kunna trygga att provlokalens server, reservserver och de aktiva enheterna i examensnätet fungerar så länge som provet med förberedelser kräver. Anläggningens batterier ska dimensioneras så att anläggningens körtid gör det möjligt att använda enheterna i minst 15 minuter. 

Om det på något ställe där examen avläggs finns större risk för elavbrott kan elförsörjningen säkerställas med en mobil reservkraftsgenerator.  

När det gäller examinandernas datorer ligger ansvaret för att batteriet håller hos examinanden. Batteriet bör hålla i åtminstone 15 minuter efter att strömförsörjningen har avbrutits. Gymnasiet kan om det så vill också säkerställa strömförsörjningen till examinandernas datorer. 

Examensnätet är ett slutet lokalnätverk (LAN) vars nätinställningar ges av servern i provlokalen. Examensnätet byggs med Ethernet-kablar eller trådlöst med SENs tillstånd. Enheterna i examensnätet ska vara UPS-säkrade.

Det finns ett eller flera examensnät för varje gymnasium. Det reserveras plats i provlokalen för servern, och nätet byggs via switchar (dataväxlar) så att det når ut till varje examinands arbetsplats.  

En examinand kan ha rätt till ett särskilt provrum på basis av ett beslut om specialarrangemang. Det finns två alternativ för att ordna datakommunikationen i separata rum:  

  • särskilda examensnät byggs i de separata rummen så att det i varje enskilt rum finns en server och en reservserver (se bild 4)
  • terminalerna för examinander som arbetar i separata rum ansluts till examensnätet i ”huvudsalen” med Ethernet-kablar (se bild 5).
En exempel i vilket varje provlokal har ett eget examensnät.
Bild 4 I det här exemplet har varje provlokal ett eget examensnät och i varje nät finns provlokalens server och reservserver. Det behövs inte nätförbindelser mellan provlokalerna.
En exempel i vilket alla fastighetens provlokaler är i samma examensnät.
Bild 5 I det här exemplet är alla fastighetens provlokaler i samma examensnät. I gymnasiet finns bara en provlokalserver och en reservserver. 

Om examensnätet routas med hjälp av byggnadens fasta kablar och switchar ska man säkerställa att examensnätet inte förenas med andra nätverk i byggnaden. Det här kan man göra genom att använda särskild VLAN för examensnätet i de existerande switcharna eller genom att routa examensnätet genom korskopplingsskåpen med egen switch.  

I planeringen av nättopologin ska man komma ihåg att alla nätenheter i examensnätet ska ha reservbatteri för körtiden. Kravet på reservbatteri gäller alltså även de eventuella switchar i korskopplingsskåpen genom vilka examensnätet löper. Det finns särskilda föreskrifter om reservbatteri i separata lokaler (se avsnitt 6.1 Separata utrymmen). 

Exempel på datakommunikationsarrangemang.
Bild 6 Exempel på datakommunikationsarrangemang. Enheterna på röd botten ska ha reservbatteri. Om nättrafiken löper genom kopplare i korskopplingsrummen ska också dessa kopplare ha reservbatteri. Examinandernas enheter på blå botten har eget batteri. De behöver inte separata reservbatterier.  

Om reservbatterier för switcharna i korskopplingsskåpen känns som en tung åtgärd kan användningen av små PoE-kopplare vara ett bra alternativ.  

Gymnasiet ska ha tillgång till reservenheter så att om en komponent som använts för uppbyggnaden av nätet går sönder under provet kan den bytas ut. Komponenten ska bytas ut inom 60 minuter från att felet upptäckts. Gymnasierna kan ha gemensamma reservanordningar. 

Switcharna i examensnätet behöver emellertid inte vara kontrollerbara. Nätets överföringshastighet ska vara 1 000 Mbit/s (1 Gbit/s) inom hela nätverksområdet. Det finns anledning att använda skyddade kablar (STP) om kablarna förenas i en kabelkanal eller binds samman med buntband till spända kabelknippen. Annars räcker en oskyddad kabel (UTP). I nätverket ska användas åtminstone kablar av CAT-5E-nivå.  

Examensnätets enheter ska förvaras under övervakning eller i låsta rum. Under provet ska enheterna övervakas av övervakarna. Under andra tider förvaras enheterna i låsta korskopplingsrum eller i andra rum eller skåp så att ingen utomstående kommer åt dem. Om enheterna förvaras i provlokalen ska lokalen vara låst från och med att examensnätet byggts fram till att provet inleds.

Det är möjligt att använda ett trådlöst WLAN-nätverk som en del av examensnätet endast om gymnasiet har fått tillstånd av Studentexamensnämnden. I samma provlokal kan också finnas ett examensnät som byggts med Ethernet och som används av en del av examinanderna.  

Innan gymnasiet ansöker om tillstånd ska det själv bedöma provlokalerna i vilka det trådlösa examensnätet ska användas. Nämnden har tagit fram separata föreskrifter och anvisningar för bedömningen och tillståndsansökan (se Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, Bilaga 3: Föreskrift gällande användning av trådlöst examensnät i studentexexamen).  

För att bygga ett WLAN-nät och förvara enheterna gäller samma riktlinjer som för Ethernetnätverket. Alla nätverksenheter, även WLAN-stödstationerna och eventuella styranordningar ska placeras i ströminmatning med batteribackup. Enheterna ska förvaras i låsta eller övervakade utrymmen. Enheterna i WLAN-nätet kan också placeras så att utomstående inte kommer åt dem genom att man fäster dem tillräckligt högt upp. Då krävs inte att enheterna placeras i låsta utrymmen. Kravet på reservenheter för Ethernet-nätet gäller även WLAN-nätet med undantag av eventuella styranordningar.  

När man bygger nya provlokaler och lägger fasta datakommunikationskablar är det bra att vara inställd på att externa nätverksförbindelser eventuellt tas i bruk i framtiden. Som förberedelse räcker det med att det i närheten av provlokalens servrar finns en anslutningsenhet för datakommunikationskablar. Avsaknad av en anslutningsenhet hindrar inte att lokalen används som provlokal. 

Det finns alltid två servrar i examensnätet: den egentliga provlokalens server och reservservern. Provlokalens server förmedlar provuppgifter och -material till examinandernas datorer och lagrar de provprestationer som kommer från examinandernas datorer. Provuppgifterna importeras till servern i provlokalen och examinandernas provprestationer exporteras från servern med ett USB-minne. Servern fungerar som examensnätets DHCP- och NTP-servrar. 

Reservservern i provlokalen kopierar fortgående serverns data till sig själv. Om servern i provlokalen får något fel kan reservservern startas som server. 

Servern i provlokalen och reservservern kan installeras aningen som virtuell dator eller startas från de USB-minnen som nämnden levererar. Den virtuella maskinens skivbild och serverns USB-minne innehåller operativsystemet Linux och en del av provsystemet. I samband med att servern startas väljer man om datorn startas som provlokalens server, som reservserver eller som övervakarens dator. Nedladdningen av provuppgifter, överföringen av provprestationer och inledandet av provet kan endast ske från provlokalens server.  

Vid behov kan övervakarens datorer startas i provlokalen. Övervakarna ser på bildskärmen en förteckning över de examinander som deltar i provet. På övervakarens skärm kan man följa med hur provet framskrider och få information om eventuella problem och hur de löses. Det kan finnas flera övervakarens datorer i examensnätet. Övervakarens dator startas på samma sätt som provlokalens servrar antingen från ett USB-minne eller som virtuell maskin. I små examensnät behövs övervakarens datorer inte, eftersom servern i provlokalen också har övervakarens bildskärm. 

Virtuella servrar användas i provlokalen om examensnätet omfattar över 50 examinander. Nämnden rekommenderar användning av virtuella servrar i provlokalen alltid då det är möjligt. 

  • Datorn kan startas från det av nämnden levererade USB-minnet för provlokalens server.
  • Datorn har en 64-bitars processor.
  • Datorn har två lediga USB-anslutningar av vilka åtminstone en är USB 3 (eller USB 3.1).
  • Datorn har en Ethernet-anslutning vars dataöverföringshastighet är minst 1 Gbit/s.
  • Bildskärmens resolution är minst 1 366 x 768 pixel.
  • Bildskärmen, tangentbordet, musen/touchpad, nätverkskortet och eventuellt ljudkort med hörlurar eller USB-hörlurar som kopplats till maskinen fungerar med den programvara som nämnden levererar. Hörlurar behövs eventuellt i framtiden för att övervakaren ska kunna se och lyssna på provuppgifterna. Användningen av USB-hörlurar ska beaktas i antalet USB-anslutningar.
  • Datum och klockslag är rätt inställda i datorns BIOS/UEFI och, ifall virtuella servrar används, även i värddatorns operativsystem. 

I framtiden kan det även behövas en andra Ethernet-anslutning i servern. Det kan man vid behov förbereda sig på genom att det i servern finns antingen en ledig USB2- eller USB3anslutning eller en intern PCI-kortplats. 

I provlokalens server får man inte använda en extern USB-repeater (USB-hubb). 

Om man vill använda servrarna i provlokalen i ett separat rum utan reservbatteri måste servern ha ett inbyggt batteri. I praktiken kan t.ex. en bärbar dator fungera som server. Servern ska kunna fungera med batteri för åtminstone den körtid som nämnden fastställt i sina anvisningar. 

Innan den virtuella servern och reservservern används i studentprovet bör ett belastningstest genomföras. Anvisningar för genomförandet av belastningstestet finns på Studentexamensnämndens webbplats. Vid belastningstestet kan de USB-minnen för examinandens dator, som nämnden skickat för examen, användas. Examinanderna får dock hantera USB-minnena endast under provtillfällena.  

Förutom de krav som ställs på servern i avsnitt 4.1 ställs även följande krav: 

  • Datorn har en 64-bitars processor som stöder virtualisering (Intel VT eller AMD-V) och i vilken det finns åtminstone 4 kärnor (t.ex. en fyrkärnig ”quad core” eller en hypertrådad tvåkärnig ”dual core with hyper-threading”). Förutom till operativsystemleverantörens tjänst har maskinen inte anslutits till något annat centraliserat drift- eller hanteringssystem (t.ex. Microsoft AD).
  • Kraven på processorn och centralminnet ges separat för servrar som körs virtuellt och servrar som startas med ett USB-minne.
  • Datorn har ett 64-bitars Linux- eller Windows-operativsystem. Operativsystemets version stöds av den som publicerar operativsystemet och Oracle VirtualBox. Värdoperativsystemen i vilka den VirtualBox som stöds fungerar finns listade exempelvis på adressen https://www.virtualbox.org/manual/ (”Supported host operating systems”).
  • I datorn har en sådan version av Oracles program VirtualBox installerats som a) är stödd av Oracle och b) inte har Oracle VM VirtualBox Extension Pack -utvidgningen installerad.
  • Det måste finnas minst 50 gigabyte fritt minne på datorns hårdskiva efter att de program som behövs samt den virtuella maskinen har installerats. Det är skäl att använda massminnen med lika skrivhastighet på provloaklens server och reservserver.
  • I en dator vars värdoperativsystem är Windows får inte Hyper-V, Hyper-V Hypervisor, Virtual Secure Mode eller Isolated User Mode -egenskaper vara aktiverade.
  • Den automatiska uppdateringen av operativsystemet måste vara avstängd under examen.
  • Serverdatorns strömsparinställningar måste vara gjorda så att datorn inte stänger av sig automatiskt och alla andra strömsparfunktioner måste vara avstängda. Dessa inställningar bör kontrolleras både i operativsystemet och i BIOS/UEFI.
  • Gymnasiet bör ha minst 150 gigabyte fritt skivutrymme för att kunna ta och spara säkerhetskopior. Skivutrymmet kan finnas antingen på hårdskivan på datorn som används för att köra provlokalens server eller på ett eller flera externa massminnen. Skivutrymmet bör kunna användas för att spara tre 50 gigabyte stora filer (till exempel kan det vara tre 64 gigabyte stora USB3-minnen eller en 150 gigabyte stor USB3-hårdskiva). Provlokalens reservserver säkerhetskopieras inte.
  • Datorn förvaras i ett låst utrymme så att endast betrodda personer har tillträde till maskinen. Endast personer som deltar i ordnandet av studentexamen har användarnamn eller andra användarrättigheter till maskinen. I maskinen får endast program installeras som inte äventyrar maskinens dataskydd.
  • Datorn får under provet endast vara i kontakt med examensnätet. 

Förutom de gemensamma kraven på virtuella servrar (4.1 och 4.2) dessutom: 

  • Datorn ska ett centralminne (RAM) på minst 8 gigabyte, av vilket grafikkortet kan använda den del som behövs. 
  • Processorns effekt ska överskrida 2500 poäng i hastighetstestet  (https://www.cpubenchmark.net/). 

Förutom de gemensamma kraven på virtuella servrar (4.1 och 4.2) dessutom: 

  • Datorn ska ett centralminne (RAM) på minst 16 gigabyte, av vilket grafikkortet kan använda den del som behövs.
  • Processorns effekt ska överskrida 5000 poäng i hastighetstestet  (https://www.cpubenchmark.net/).
  • För att belastningstestet ska kunna slutföras lyckat med stort antal examinander krävs att servrarna är försedda med SSD-hårdskivor. 

Om gymnasiet ämnar ordna provet i ett verkligen stort examensnät ska gymnasiet komma överens om arrangemangen med nämnden på förhand.

Ett belastningstest bör genomföras på provlokalens server och reservserver innan de används i studentexamensproven ifall fler än 10 examinander kopplas upp till examensnätet (anvisningar för belastningstestet). Vid belastningstestet kan de USB-minnen för examinandens dator, som nämnden skickat för examen, användas. Examinanderna får dock hantera USB-minnena endast under provtillfällena.  

Provlokalens server som startas från ett USB-minne får endast användas i examensnät med 1–50 examinander. 

Förutom de gemensamma kraven (4.1) dessutom: 

  • Datorn ska ett centralminne (RAM) på minst 4 gigabyte, av vilket grafikkortet kan använda den del som behövs.
  • Processorns effekt ska överskrida 2500 poäng i hastighetstestet  (https://www.cpubenchmark.net/).
  • Serverdatorns strömsparfunktioner har stängts av i datorns BIOS/UEFI. 

I examensnät med fler än 50 examinander ska virtuell server och reservserver som uppfyller kraven i avsnitt 4.2 användas. 

Om övervakarens dator startas från ett USB-minne gäller samma krav som för examinandens dator. 

Om övervakarens dator startas som virtuell maskin ska den uppfylla kraven som ställs på provlokalens server som startas som virtuell maskin (1–39 examinander), förutom på följande punkter: 

  • Inga krav ställs gällande processorns effekt.
  • Då den virtuella maskinen och de program som behövs har installerats ska det finnas minst 2 gigabyte fritt skivutrymme, i stället för 50 gigabyte som på servern.
  • Om examensnätet byggts upp med kablar ska datorn vara ställd i flygläge.
  • Som värddator kan användas t.ex. en övervakares personliga dator, på vilken de program som behövs har installerats. Anvisningarna gällande programvara, inställningar och säkert uppbevarande följs till tillämpliga delar. 

Övervakarens dator säkerhetskopieras inte.

Examinandernas datorer startas från nämndens USB-minne. USB-minnet innehåller operativsystemet Linux, en del av provprogrammen och olika tillämpningsprogram (t.ex. textbehandling, tabellkalkylering). Examinandernas datorer ansluts till examensnätet, som anlagts antingen med Ethernet-kablar eller trådlöst. Nätinställningarna får examinandernas datorer från provlokalens server (DHCP).

De tekniska kraven på examinandernas datorer beskrivs i nämndens anvisning gällande examinandens dator, som är en bilaga till nämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. Examinandens dator och den kringutrustning som är kopplad till den måste få all ström som behövs från ett eluttag. 

På examinandernas datorer kan skyddsfilm användas på skärmarna, förutsatt att användningen av dem inte hindrar övervakaren att se examinandernas skärmar. 

Gymnasiet ska ha en med hörlurar försedd dator som uppfyller kraven på examinandens dator per tio examinander på platsen för provet.  På varje plats där prov hålls ska det emellertid finnas åtminstone en reservdator. På en plats där 100 examinander skriver provet behövs t.ex. 10 reservdatorer, medan det på en plats där 5 examinander skriver provet ska det finnas en reservdator. Dessa reservdatorer är avsedda att användas under provet för att ersätta examinanddatorer som fått något fel. Gymnasiet ska säkerställa att reservdatorerna startar från USB-minnet antingen automatiskt eller enligt den instruktion som är fäst vid terminalen. Provövervakaren ska kunna starta reservdatorerna från USB-minnet. Gymnasiet ska också säkerställa att reservdatorerna kan anslutas till examensnätet på provplatsen. 

I provlokalen ska det finnas USB-minnen avsedda för examinandernas datorer för varje examinand och för varje reservdator. Dessutom behövs det extra USB-minnen för att ersätta USB-minnen som eventuellt får något fel. Det ska finnas ett extra USB-minne per 10 examinanddatorer och reservdatorer, dock minst ett Antalet extra USB-minnen beräknas på samma sätt som antalet reservdatorer (ca 10 % av det sammanlagda antalet examinanddatorer och reservdatorer).  

SEN kan vid behov ge den skivavbild som används i provet till gymnasiet så att gymnasiet kan spara den på gymnasiets egna USB-minnen. Gymnasiet ska förvara skivavbilden som erhållits av SEN och de USB-minnen som skapats med hjälp av den i enlighet med det som föreskrivs i de allmänna föreskrifterna och anvisningarna (avsnitt 2.3.2 Förvaringen av provuppgifterna, USB-minnena, dekrypteringskoderna och nyckeltalslistorna). Skivavbilden ska förstöras senast efter den sista provdagen.  

Alla USB-minnen som skapats med hjälp av skivavbilden från SEN ska uppbevaras bl.a. för utredning av eventuella begäran om omprövning eller anmälningar om störning under provet. 

Gymnasiet ska leverera USB-minnena till SEN om SEN ber om detta. Gymnasiet ska skriva över USB-minnena som använts i proven då bedömningen av proven vid examenstillfället är slutgiltig (nämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, avsnitt 1.7.8 Delgivning av information gällande bedömning). Behovet av att uppbevara USB-minnena upphör då minnena har skrivits över.  

Ett separat utrymme för det digitala studentprovet kan inrättas antingen genom att man utvidgar nätet i den egentliga provlokalen till det separata rummet (se 3.1 Examensnät med Ethernet) eller bygger ett eget examensnät i det separata utrymmet med åtminstone följande sammansättning:  

  • provlokalens server
  • provlokalens reservserver
  • aktiv enhet som examensnätet kräver
  • examinandens dator
  • en reservdator för examinandens dator som kan användas senast 30 minuter efter att examinandens dator fått något fel (förvaring t.ex. i samma fastighet). 

Avvikande från den egentliga provlokalen kan reservbatteriet för servern och reservservern i ett separat utrymme säkerställas med de bärbara datorernas interna batterier. Batterierna ska kunna hålla servrarna i drift lika länge som i den egentliga provlokalen. 

De aktiva enheterna i examensnätet i ett separat utrymme behöver inte reservbatteri. Om strömförsörjningen avbryts i ett separat utrymme ska övervakaren omedelbart kontakta nämnden.

Till examensnätet i ett separat utrymme som har byggts så här får högst 10 datorer anslutas. Om antalet överskrids ska strömförsörjningen tillgodoses i enlighet med de krav som gäller för en normal provlokal. 

Synskadade examinander som har fått beslut om specialarrangemang av nämnden använder för att avlägga det digitala studentprovet en dator i vilken de program som anges i beslutet om specialarrangemang har installerats. Det här kan vara t.ex. examinandens egen dator. Den här datorn benämns separat dator. 

Läraren ska före provet säkerställa att det i datorns minne inte finns överflödiga filer eller program och att rättstavningskontrollen har avlägsnats ur textbehandlingsprogrammet. Nätuppkoppling är absolut förbjuden. 

Examinanden utför i de flesta fall provet i ett separat utrymme så att kommunikationen mellan examinanden och övervakaren inte stör andra examinander. Den synskadades dator kopplas ihop med en dator som startats som examinandens dator med ett USB-minne och utgör därmed en sk. separat dator. Om examinandens dator inte kan kopplas till ett existerande examensnät ska dessutom ett eget examensnät byggas i utrymmet: provlokalens server, provlokalens reservserver och en nätswitch, till vilken examinandens dator kopplas. 

Provövervakaren startar ljudinspelningarna som ska lyssnas på en gång i enlighet med de anvisningar examinanden ger.

Nämnden ger separata anvisningar till gymnasier som ordnar prov som avläggs med hjälpmedel för synskadade för en synskadad examinand. Gymnasiet ska i god tid kontakta nämnden för att få anvisningar och för att närmare diskutera detaljerna gällande verkställandet av provet.