Svenska som andraspråk och litteratur (våren 2027–)

En examinand som deltar i studentexamen ska avlägga provet i modersmål och litteratur (lagen om studentexamen 502/2019, 10 §). Provet i modersmål och litteratur kan bygga på lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur om examinandens eget modersmål inte är svenska, finska eller samiska och hen har läst lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur, vilket utgör förutsättningen för att examinanden ska få delta i provet om hen genomgår gymnasiets lärokurs, eller om examinandens modersmål eller första språk är teckenspråk (L 502/2019, 11 §).  

Provet i finska som andraspråk och litteratur motsvarar till strukturen, uppgifterna och materialet provet i svenska som andraspråk och litteratur. Provet i finska som andraspråk och litteratur har egna föreskrifter utgivna av nämnden. 

Lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur är lämplig för studeranden ifall det finns brister inom något delområde av språkkunskaperna i hens baskunskaper i svenska (KuUB 15/2018 rd).  

Provet bedömer hur väl examinanden har tillägnat sig de språkfärdigheter som grunderna för gymnasiets läroplan ställer som mål för lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur, samt examinandens mognad och beredskap för fortsatta studier. Provet förutsätter inte språkkunskaper på modersmålsnivå, utan provet har utarbetats med beaktande av att examinandens färdigheter i svenska fortfarande utvecklas. Provet i svenska som andraspråk och litteratur ersätter provet i modersmål och litteratur. En godkänd studentexamen ger allmän högskolebehörighet.  

Provet i svenska som andraspråk och litteratur avläggs under två dagar. Provet räcker sex timmar under båda dagarna. Provet i svenska som andraspråk och litteratur avläggs under samma provdagar som provet i modersmål och litteratur. 

I dessa föreskrifter behandlas endast deltagandet i provet i svenska som andraspråk och litteratur. Beaktande av bristfälliga kunskaper i undervisningsspråket hos examinander med främmande språk som modersmål samt beaktande av hörselskada på andra sätt i studentexamen behandlas i Studentexamensnämndens föreskrifter om hur skäl som försämrar en examinands prestation i ett prov beaktas i studentexamen. 

Nämnden utarbetar uppgifterna i proven i studentexamen enligt lärokurserna för sådana obligatoriska och riksomfattande valfria studier i läroämnet i fråga som ingår i gymnasieutbildningens lärokurs för unga (statsrådets förordning om gymnasieutbildning 810/2018, statsrådets förordning om studentexamen 612/2019, 5 §). 

Uppgifter som överskrider läroämnesgränserna ingår i proven (förordning 612/2019, § 5). Från och med examen våren 2023 kan uppgifterna som överskrider läroämnesgränserna basera sig på mångsidig kompetens som beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplan (2019). I svaren krävs inte att examinanderna uppvisar specifika kunskaper eller färdigheter i andra läroämnen.  

Provet i svenska som andraspråk och litteratur bedömer hur väl examinanden har tillägnat sig den språkfärdighet som i grunderna för gymnasiets läroplan anges som mål för lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur: hur bra examinanden förstår en text som hen har hört eller läst på svenska, hur väl hen kan producera kommunikativa texter på svenska samt hur väl hen behärskar ordförrådet, språkstrukturerna och för svenskan typiska uttryck. 

Provet bygger på en kommunikativ språksyn enligt vilken språkfärdigheten omfattar både kunskap om språket och färdighet att använda det. Språkfärdigheten bedöms i enlighet med målen i läroplanen. Provet bedömer både förmågan att förstå (hörförståelse och läskompetens) och förmågan att producera (skrivkompetens). I språkproven i studentexamen kan muntlig framställning och muntlig interaktion tills vidare endast bedömas genom att skriftligt simulera verkliga interaktionssituationer. Provet har ett tema och texterna som behandlar det kan anknyta till målen och innehållet för den mångsidiga kompetensen i grunderna för gymnasiets läroplan, lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur eller andra läroämnen. Provuppgifterna utformas så att de så fullständigt som möjligt bedömer multilitteracitet och olika slag av kommunikativa funktioner. 

I provet används mångsidigt, autentiskt material. Utöver skrivet, visuellt och grafiskt textmaterial kan provet i enlighet med det vidgade textbegreppet innehålla olika slags audiovisuella texter, till exempel reklam, animationer eller utdrag ur tv-program, filmer eller teaterpjäser. Materialet kan också omfatta ljudfiler, till exempel utdrag ur en radiointervju, en nyhetssändning eller ett hörspel. Materialet kan också bestå av webbtexter och webbsidor. 

Provet i svenska som andraspråk och litteratur ordnas under två dagar. Under den första dagen avläggs delprovet i läskompetens och hörförståelse. Under den andra dagen avläggs delprovet i skrivkompetens. Båda provdagarna omfattar sex timmar. 

Provet avläggs i en sluten nätverksmiljö. Ordböcker och elektroniska ordböcker tillåts inte. För provet i svenska som andraspråk och litteratur behöver examinanden hörlurar som kan anslutas till datorn. 

Examinanden kan välja i vilken ordning hen utför provuppgifterna under ifrågavarande provdag. Examinanden kan ändra alla sina svar ända tills hen avslutar provet. Examinanden kan göra utkast till sina provsvar på papper (Se nämndens Allmänna föreskrifter och anvisningar, kapitel 1.5.2 Övriga provtillbehör och hjälpmedel). 

Texterna i provet i svenska som andraspråk och litteratur skrivs på standardsvenska, om inte uppgiften eller kontexten förutsätter annat. Styckesindelningen i provsvaren markeras med en blankrad mellan styckena. Också efter en eventuell rubrik lämnas en blankrad. Det finns inte tillgång till stavningskontroll. Texten kan också skrivas exempelvis i textbehandlingsprogrammet Libre Office. Examinanden överför då sin text från Libre Office till det svarsfält som är avsett för svaret. Endast text i svarsfältet för en uppgift betraktas som ett svar på uppgiften. 

Samma dagar som provet i svenska som andraspråk och litteratur avläggs publicerar nämnden de korrekta svaren på flervalsuppgifterna på sin webbplats under rubriken Beskrivningar av goda svar. Man bör beakta att de rätta svar som nämnden i detta skede publicerar är preliminära. Censorerna för respektive prov beslutar om den slutliga bedömningen. 

För flervalsuppgifterna görs med statistiska metoder en analys som visar hur svaren fördelas på de olika svarsalternativen. När analysen är klar kan nämnden för vissa frågor godkänna flera svarsalternativ. Nämnden publicerar de slutgiltigt godkända svaren på flervalsuppgifterna tillsammans med resultaten. 

Prestationerna granskas och bedöms preliminärt av gymnasiets lärare i svenska som andraspråk och litteratur eller en lärare i modersmål och litteratur (L 502/2019, 18 §). Alla prestationer i svenska som andraspråk och litteratur måste preliminärt bedömas i gymnasiet, även om gymnasiet saknar en egen lärare i svenska som andraspråk och litteratur. Läraren gör sin bedömning enligt en tidtabell som ges separat av nämnden. 

Bedömningen görs i enlighet med poängsättningsanvisningarna i denna föreskrift och i beskrivningarna av goda svar. Med hjälp av kriterierna i föreskrifterna och de provspecifika beskrivningarna av goda svar bedömer läraren svaren och skriver in sina poängtal i nämndens bedömningstjänst. Genom understrykningar och vid behov genom kortfattade kommentarer markerar läraren brister eller felaktigheter i innehållet i svaren. I läskompetensuppgiften samt i den korta och den långa skrivuppgiften markeras dessutom direkta avskrivningar av provmaterialet och citat ur bastexten utan källhänvisning. De språkliga bristerna markeras inte.  

Ett uteblivet svar eller ett svar som det inte är möjligt att bedöma är värt 0 poäng. Om en examinand har lämnat in ett svar på fler uppgifter än de som krävs, beaktas de svar som ger lägst poäng i den slutgiltiga bedömningen. Läraren bedömer preliminärt alla svar och antecknar poängtalen för dem i bedömningstjänsten. Vilka svar provprestationen kommer att bestå av avgörs av nämnden.  

Om en examinand ger fler än ett svar på samma uppgift bedöms uppgiften efter det svar som ger lägst poäng. Läraren bedömer alla svar och nämnden väljer ut de svar som ger lägst poäng. 

I uppgiftshelheten för hörförståelse bedöms examinandens förmåga att förstå talat språk, antingen en monolog, en dialog eller en gruppdiskussion. Uppgifterna kan till exempel bedöma förståelsen och tolkningen av huvudtanken eller viktiga detaljer, samt förmågan att identifiera interaktion och olika audiovisuella medel. Uppgifterna kan representera olika uppgiftstyper, såsom flervalsuppgifter, kombinationsuppgifter, rätt/fel frågor som förutsätter motivering, öppna frågor eller olika typer av uppgifter där examinanden ska reagera eller sammanfatta. De hörda texterna kan representera olika språkliga register. De kan bestå av uppläsning eller spontant talat språk. En del av texterna i uppgiftshelheten för hörförståelse kan också bestå av videoklipp. 

De svar på öppna frågor som bedömer hörförståelsen ska vara fokuserade på innehållet i texten. Frågorna berör inte nödvändigtvis uteslutande något enskilt ställe i ljudinspelningarna eller videoklippen, utan de kan också mäta den övergripande förståelsen av det hörda. En del frågor kan också kräva personliga tolkningar eller ställningstaganden. 

Svarsanvisningarna ges i samband med uppgiften. För uppgiften eller en del av den anges det maximala poängtalet som ges för uppgiften eller en del av den. I anvisningarna för uppgiften kan det ingå begränsningar av prestationens längd. Svarets längd räknas i tecken. Mellanslag och radbyten räknas inte in i antalet tecken. Provsystemet beräknar automatiskt antalet tecken i svaret men begränsar det inte automatiskt. 

I uppgiftshelheten för läskompetens bedöms examinandens förmåga att förstå skrivet språk och utifrån det hen har läst besvara olika typer av uppgifter som förutsätter produktion av text på målspråket. De lästa texterna representerar olika textgenrer och är av varierande längd. Texterna är både saktexter och skönlitterära texter. 

Uppgiftshelheten för läskompetens kan bestå av olika uppgiftstyper såsom uppgifter som fokuserar på betydelsen av ord, begrepp eller andra uttryck, olika typer av flervalsuppgifter, kombinationsuppgifter, uppgifter där ett påstående bevisas vara sant eller falskt och som motiveras med hjälp av materialet samt öppna frågor. I uppgiftshelheten bedöms också examinandens kritiska och kulturella läsförmåga. 

De öppna frågorna i uppgiftshelheten för läskompetens bedömer examinandens förmåga att förstå och tolka text samt att i sitt svar föra fram sina iakttagelser och slutsatser. Svaren på frågorna ska tolka innehållet i texten och motsvara anvisningarna för uppgiften. Frågorna berör inte nödvändigtvis uteslutande något enskilt ställe eller stycke i texten, utan de kan också mäta den övergripande förståelsen av texten. En del frågor kan också kräva personliga tolkningar eller ställningstaganden. 

Svarsanvisningarna ges i samband med uppgiften. För uppgiften eller en del av den anges det maximala poängtalet som ges för uppgiften eller en del av den. I anvisningarna för uppgiften kan det ingå begränsningar av prestationens längd. Den rekommenderade längden kan variera från uppgift till uppgift eller från del till del. Svarets längd räknas i tecken. Mellanslag och radbyten räknas inte in i antalet tecken. Provsystemet beräknar automatiskt antalet tecken i svaret men begränsar det inte automatiskt. 

Det primära syftet med den korta skrivuppgiften är kommunikativt, det vill säga att bedöma hur examinanden förmår reagera på uppgiftsbeskrivningen och eventuellt givet material, såsom ett meddelande från en annan part, samt hur hen i den egna texten förmår beakta deras särdrag och de villkor de ställer. Texten kan till exempel vara en kommentar till ett tema i anknytning till utgångstexten, ett e-postmeddelande, en bloggtext eller någon annan vardaglig text. 

Svarsanvisningar för den korta skrivuppgiftens ges i samband med uppgiften. Den rekommenderade längden för den korta skrivuppgiften är 500–800 tecken exklusive mellanslag och radbyten. Provsystemet beräknar automatiskt antalet tecken i svaret, men begränsar det inte automatiskt. 

Syftet med den långa skrivuppgiften är att examinanden med hjälp av materialet producera en text som är diskuterande eller ställningstagande. Uppgiften består av 4–6 olika material och till dem tillhörande rubrikförslag. Materialet består till exempel av saktexter, medietexter och fiktiva texter i olika former. Examinanden måste använda ett eller två av materialen i sin text. 

Med hjälp av den långa skrivuppgiften bedöms särskilt examinandens skriftliga uttrycksförmåga, förmåga att presentera och utveckla tankar, uttrycka och motivera åsikter samt behärska ämneshelheter. Med hjälp av den långa skrivuppgiften bedöms examinandens förmåga att självständigt producera en enhetlig text om ett givet ämne och förmåga att uttrycka sina tankar på svenska. Den långa skrivuppgiften ska till sitt innehåll motsvara uppgiftsbeskrivningen. 

Den rekommenderade längden för texten är ungefär 2000–2700 tecken exklusive mellanslag och radbyten. Det angivna antalet tecken är en rekommendation. I svarsfältet finns en räknare för teckenmängden, men svarsfältet begränsar inte längden. Examinanden ska själv vara uppmärksam på teckenräknaren och kontrollera att den långa skrivuppgiften håller sig till den angivna längden.