Föreskrifter för proven i det andra inhemska språket och i främmande språk

Språkproven utarbetas enligt de kurser och lärokurser som med stöd av 11 § i gymnasielagen (L714/2018) är obligatoriska kurser enligt timfördelningen i gymnasieundervisningen och kurser i form av fördjupade studier (F 915/2005, 1 §, L714/2018, 63 §). Antalet kurser och innehållet i kurserna anges i statsrådets beslut om timfördelningen och i de grunder för läroplanen som fastställts av Utbildningsstyrelsen. 

I det andra inhemska språket arrangeras prov med två olika svårighetsgrader. I proven i främmande språk kan prov på två olika nivåer arrangeras (L 502/2019, 3 §). Oberoende av gymnasiestudierna får en examinand välja nivå på provet i dessa språkprov. Det mer krävande provet i det andra inhemska språket och i ett främmande språk avser det prov som baserar sig på lärokursen för A-språk, dvs. den lärokurs som börjar i årskurs 1–6 i den grundläggande utbildningen. (Avläggande av språkprov i examen, se Allmänna föreskrifter och anvisningar, kapitel 1.1.1 Ämneskombinationen i examen, kapitel 1.2 Proven och kapitel 1.4.1 Bindande amälan.) 

Tabell 1. Lärokurserna för språkproven som arrangeras i studentexamen.

* I latin anordnas prov på två nivåer: latin, utvidgad kort lärokurs och latin, kort lärokurs (se kapitel 1.3).

Föreskrifter och anvisningar för genomförandet av prov i det andra inhemska språket och i främmande språk har getts separat i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. I de ovan nämnda föreskrifterna och anvisningarna anges också hur man ska gå till väga om en examinand försenar sig från provet eller om provet avbryts. 

Vilka typer av provuppgifter som kommer att tillämpas vid respektive examenstillfälle meddelas inte i förväg. Vårens och höstens prov kan vara konstruerade på olika sätt. De anvisningar som examinanderna behöver för att kunna genomföra proven finns i anslutning till uppgifterna. Anvisningarna är bindande. Fulla poäng kan endast ges för ett svar som följer anvisningarna. 

Dessa föreskrifter gäller proven i det andra inhemska språket och i främmande språk. Nedan benämns de språkprov. I de här föreskrifterna avses med gymnasiets undervisningsspråk svenska eller finska. Nedan talas endast om undervisningsspråk.

I det andra inhemska språket, finska eller svenska, kan examinanden välja mellan prov med två olika svårighetsgrader (L 502/2019, 3 §). Det ena provet bygger på lång och det andra på medellång lärokurs. Med det prov som bygger på lång lärokurs avses det prov som bygger på A-lärokursen enligt grunderna för gymnasiets läroplan (2015). Detta prov är identiskt med det mer krävande prov som omtalas i 3 § i lagen om studentexamen (502/2019). Med det prov som bygger på medellång lärokurs avses det prov som bygger på B1-lärokursen enligt grunderna för gymnasiets läroplan (2015). En examinand får oberoende av studierna i gymnasiet välja nivå på det prov hen deltar i. 

I stället för provet i det andra inhemska språket kan en examinand välja att skriva modersmålsprovet i detta språk (L 502/2019, 11 §). Det betyder exempelvis att en tvåspråkig examinand som skriver sitt modersmålsprov på svenska kan ersätta provet i det andra inhemska språket med modersmålsprovet på finska. Detta förutsätter att studentexamen sprids över flera examenstillfällen eftersom modersmålsproven i svenska och finska skrivs samma dag. En examinand kan inte ta med både modersmålsprovet och provet i det andra inhemska språket i sin examen, när proven skrivs på ett och samma språk. Det står examinanden fritt att senare komplettera sin examen med det ena eller det andra provet. 

En examinand som valt att skriva modersmålsprovet i stället för provet i det andra inhemska språket och blivit underkänd, får om hen så önskar göra om det underkända provet genom att skriva provet i det andra inhemska språket på samma språk. 

En examinand som skriver sitt modersmålsprov på samiska kan som andra inhemska språk skriva antingen finska eller svenska. I stället för provet i det andra inhemska språket kan examinanden alternativt skriva modersmålsprovet på finska eller på svenska.

I statsrådets förordning föreskrivs i vilka främmande språk prov ordnas (F 612/2019). Studentexamensnämnden beslutar i vilka språk prov med två olika svårighetsgrader ordnas (L 502/2019, 3 §). 

Provet i främmande språk har två olika svårighetsgrader och bygger på den långa respektive korta lärokursen i engelska, franska, ryska, spanska och tyska. Med det prov som bygger på lång lärokurs avses det prov som bygger på A-lärokursen enligt grunderna för gymnasiets läroplan (2015). Bara ett prov som bygger på lång lärokurs motsvarar det mer krävande prov som avses i 3 § i lagen om studentexamen (L 502/2019). 

I stället för provet i ett främmande språk kan examinanden avlägga provet i modersmål och litteratur på samiska (502/2019, 11 §). 

Prov enligt kort lärokurs i främmande språk arrangeras i följande språk: engelska, spanska, italienska, franska, tyska, ryska, enaresamiska, skoltsamiska, nordsamiska, latin och portugisiska. Den korta lärokursen i främmande språk innehåller inte några obligatoriska kurser definierade på riksnivå. Eftersom kunskapsnivån för slutstadiet av det korta språket ändå är definierad i grunderna för gymnasiets läroplan, utgör kurserna i gymnasiets B3-språk utgångspunkt för provet. 

I latin anordnas prov på två nivåer: latin, utvidgad kort lärokurs och latin, kort lärokurs. Det mer krävande provet i latin bygger på den lärokurs som börjar i årskurs 7 i den grundläggande utbildningen. Det motsvarar därmed inte det mer krävande prov som bygger på lärokursen för A-språk. Båda proven i latin äger rum samma dag som provet enligt kort lärokurs i främmande språk. Provet i latin, utvidgad kort lärokurs ordnas sista gången vid studentexamen våren 2025. Från och med hösten 2025 ordnas i latin endast ett prov, som bygger på den korta lärokursen.

Vid ett och samma examenstillfälle får en examinand skriva bara ett prov i främmande språk baserat på lång lärokurs. Önskar examinanden skriva fler än ett främmande språk enligt lång lärokurs, måste proven skrivas vid skilda examenstillfällen. Vid ett och samma examenstillfälle har examinanden däremot rätt att skriva två prov enligt kort lärokurs. En examinand som samma provdag skriver två språkprov får 2 timmar tilläggstid för att genomföra proven.

Den som genomgår lärokursen för gymnasieutbildningen får delta i ett prov i studentexamen efter att ha slutfört de obligatoriska studier som föreskrivs i statsrådets förordning om timfördelningen i det läroämne som provet gäller (L 714/2018). 

Om provet i ett främmande språk bygger på en lärokurs som inte innehåller obligatoriska studier, får den som genomgår gymnasieutbildningens lärokurs delta i provet efter att ha avlagt tre kurser (sex studiepoäng) i läroämnets studier (L 502/2019, 7 § och 672/2005, 4 §). En examinand har rätt att välja provnivå, oberoende av vilken lärokurs för språket i fråga examinanden har läst på gymnasiet.

Rektor kan av särskilda skäl också ge en studerande rätt att skriva ett prov i examen även om den studerande inte har läst de kurser som nämns i andra och tredje stycket i detta avsnitt, om hen annars kan anses ha tillräckliga förutsättningar att klara provet (L 502/2019, 7 §). Detta kan gälla till exempel personer som har lärt sig något språk utomlands eller som lider av någon långvarig sjukdom som har hindrat dem från att läsa kurserna.

(Se även Allmänna föreskrifter och anvisningar, kapitel 1.3.4 Omtagning av ett godkänt prov och komplettering av examen, kapitel 1.3.5 Omtagning av ett underkänt prov och kapitel 1.4.1 Bindanden anmälan.)

På examensdagen för respektive språkprov publicerar nämnden på sin webbplats under rubriken Beskrivningar av goda svar de rätta lösningarna till flervalsuppgifterna och beskrivningar av goda svar till de produktiva uppgifterna. Det bör observeras att de rätta svar som nämnden i det här skedet meddelar är preliminära. Censorerna för respektive läroämne beslutar om den slutliga bedömningen. För flervalsuppgifterna görs med statistiska metoder en analys som visar hur svaren fördelas på de olika svarsalternativen. När analysen är klar kan nämnden för vissa frågor godkänna flera svarsalternativ. Nämnden publicerar de slutgiltigt godkända svaren på flervalsuppgifterna tillsammans med resultaten.

I provet i latin är det tillåtet att använda tryckta ordböcker. Följande ordböcker får användas i provet:

• Streng, Latinalais-suomalainen sanakirja
• Heikel, Latinalais-suomalainen sanakirja
• Salmi–Linkomies, Latinalais-suomalainen sanakirja
• Cavallin, Latinskt skol-lexikon
• Heikel, Latinsk-svensk ordbok
• Salonius, Latinsk-svensk ordbok
• Ahlberg–Lundqvist–Sörbom, Latinsk–svensk ordbok
• Pitkäranta, Suomi–latina–suomi-sanakirja.

De ordböcker som examinanderna tänker använda i provet måste senast dagen före provet lämnas in till granskning hos rektor eller hos någon lärare som rektor har utsett för uppgiften. Examinanderna får sina granskade ordböcker tillbaka när provet börjar. 

Provprestationerna i latin ska skrivas enligt de anvisningar som ges i samband med uppgifterna.

Provprestationerna granskas och bedöms preliminärt av en lärare i ämnet ifråga som utses av anordnaren av gymnasieutbildning och slutligt av Studentexamensnämnden (L 502/2019, 18 §). Provprestationerna är sekretessbelagda myndighetshandlingar (Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet 621/1999, 24 § 1 mom. punkt 30). Provprestationerna får inte kopieras, skrivas ut eller visas för någon annan än den berörda läraren eller rektor (Se Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, kapitel 1.7.2 Preliminär bedömning). 

Om en examinand skriver ett prov i ett sådant främmande språk att utbildningsarrangören inte kan utse någon lärare som kan bedöma en prestation, görs den preliminära bedömningen av Studentexamensnämnden (L 502/2019, 18 §). 

Läraren ska märka ut fel och brister i innehållet. Märkningarna ska även göras i produktiva svar på undervisningsspråket. Vid poängsättningen av produktiva svar ska endast de poäng som ges i samband med exempelsvaren i beskrivningarna av goda svar användas. Vid bedömningen av skrivuppgifter ska endast poäng som ges i kriterietabellen användas.

Provprestationerna granskas och bedöms slutligt av Studentexamensnämnden (L 502/2019, 18 §). Nämndens censorer bedömer alla prestationer med poängtal utifrån de kriterier som bestäms i respektive ämnesutskott. 

För varje examenstillfälle för sig utser Studentexamensnämnden en första censor för språkprovet i varje gymnasium. I enlighet med jävsreglerna i reglementet för studentexamensnämnden får en censor som är förordnad av nämnden inte bedöma prestationer från ett gymnasium som censorn står i nära kontakt med på grund av undervisningstjänst eller släktskap e.d. orsak. Dessutom utfärdar nämnden anvisningar om bruk av andra och tredje censor.

I uppgifterna som mäter hörförståelsen mäts examinandens förmåga att förstå talat språk och att besvara uppgifter av olika slag utifrån det hen hört i en avlyssnad text. Texterna representerar olika genrer och varierar i längd. En del av texterna får avlyssnas flera gånger, andra bara en gång. En del av texterna kan presenteras i form av videoklipp. I uppgifterna som mäter läsförståelsen mäts examinandens förmåga att förstå skrivet språk och besvara uppgifter av olika slag utifrån det hen läst text. Uppgifterna som mäter hör- och läsförståelse är mångsidiga och multimediala. De inkluderar autentiskt och redigerat ljud, text, bilder och videoklipp samt kombinationer av dessa. I uppgifterna mäts utifrån avlyssnad eller läst text förståelsen av huvudtanken eller huvudtankarna i texten, förståelsen av viktiga detaljer, exempel etc. i texten, slutledningsförmåga samt innebörden i och tolkningen av enskilda uttryck. 

Anvisningar för svaret ges i samband med uppgiften. Anvisningarna är bindande till exempel gällande svarsspråket och den eventuella maximala längden på svaret. Detta framkommer ur anvisningens formulering. I vissa fall kan anvisningarna även innehålla rekommendationer om svarets längd eller användning av bakgrundsmaterial. För uppgiften eller en del av den anges det maximala poängtalet som ges för uppgiften eller en del av den. Uppgiftens målinnehåll och de poängtal som används i bedömningen av den ges i beskrivningarna av goda svar. Fulla poäng kan endast ges för ett svar som inte innehåller felaktig information. Censorerna för examensämnet ifråga beslutar tillsammans om tillämpningen av beskrivningen av goda svar i den slutliga bedömningen. 

I provsvaret förekommande yttranden som klart strider mot lag och god sed minskar prestationens värde. 

Även i anvisningarna för svaret på andra uppgifter än skrivuppgifter kan svarets längd vara begränsat. Svarets längd räknas i tecken. Mellanslag och radbyten räknas inte in i antalet tecken. Provsystemet beräknar automatiskt antalet tecken i svaret, men begränsar inte svarets längd. Alltför långa svar eller skrivuppgiftsprestationer leder till poängavdrag i enlighet med kapitel 5.3.2.

Skrivuppgiften ges i första hand en helhetsbedömning efter kriteriet ”Kommunikativ förmåga”. Kriterierna ”Textens innehåll och/eller behandling av ämnet”, ”Strukturens anpassning efter texttypen”, ”Språklig bredd” och ”Språkriktighet och felens allvarlighet” kompletterar varandra ömsesidigt i bedömningen. 

Eventuella poängavdrag görs enligt kapitel 5.3.2.1 Svaret på skrivuppgiften, lång lärokurs.

Bedömningstabell för svaren på skrivuppgiften i proven i det andra inhemska språket och främmande språk, lång lärokurs

Skrivuppgiften ges i första hand en helhetsbedömning efter kriteriet ”Kommunikativ förmåga”. Kriterierna ”Uppgiftsbeskrivningen och behandlingen av ämnet” och ”Språklig bredd och exakthet” kompletterar varandra ömsesidigt i bedömningen.

Eventuella poängavdrag görs enligt kapitel 5.3.2.2 Svaret på skrivuppgiften, medellång och kort lärokurs.