Föreskrifter för provet i modersmål och litteratur

Godkänt 7.11.2023, publicerat 23.1.2024

Föreskrifterna för provet i modersmål och litteratur innehåller text som bygger på bl.a. den lagstiftning som berör studentexamen. Hänvisningar till lagparagrafer i texten refererar till gymnasielagen (714/2018), den upphävda gymnasielagen (629/1998), lagen om studentexamen (502/2019), den upphävda lagen om anordnande av studentexamen (672/2005), förordningen om studentexamen (612/2019) och den upphävda förordningen om studentexamen (915/2005), om inte annat anges.

Föreskrifterna för provet i modersmål och litteratur gäller första gången den examen som anordnas våren 2024.

Examinanden ska avlägga provet i modersmål och litteratur (L 502/2019, 10 §). Provet i modersmål och litteratur ordnas på finska, svenska och samiska (L 502/2019, 3 §).  

Provet mäter i vilken omfattning examinanden har uppnått de mål som anges i gymnasiets läroplan för modersmål och litteratur och i vilken omfattning hen har uppnått mognad och beredskap för fortsatta studier. 

Provet i modersmål och litteratur kan bygga på lärokursen i svenska eller finska som andraspråk och litteratur om examinandens eget modersmål inte är svenska, finska eller samiska och hen har läst lärokursen i svenska eller finska som andraspråk och litteratur, vilket utgör förutsättningen för att examinanden ska få delta i provet om hen genomgår gymnasiets lärokurs, eller om examinandens modersmål eller första språk är teckenspråk eller om examinanden utifrån vägande skäl på ansökan beviljats rätt att delta i provet (L 502/2019, 11 §). Provet i svenska eller finska som andraspråk och litteratur har egna föreskrifter utgivna av nämnden. 

I stället för provet i det andra inhemska språket kan examinanden avlägga det prov i modersmål och litteratur i språket i fråga som är avsett för examinander med svenska eller finska som modersmål.  I stället för provet i ett främmande språk kan examinanden avlägga provet i modersmål och litteratur på samiska (502/2019, 11 §).

Nämnden utarbetar uppgifterna i proven i studentexamen enligt lärokurserna för sådana obligatoriska och riksomfattande valfria studier i läroämnet i fråga som ingår i gymnasieutbildningens lärokurs för unga. (F 810/2018, F 612/2019, 5 §). 

Från våren 2023 ända till våren 2025 beaktas grunderna för gymnasiets läroplan 2015 och 2019.  

Uppgifter som överskrider läroämnesgränserna ingår i proven (F 612/2019, § 5). Från och med examen våren 2023 kan uppgifterna som överskrider läroämnesgränserna basera sig på mångsidig kompetens som beskrivs i grunderna för gymnasiets läroplan (2019). I svaren krävs inte att examinanderna uppvisar specifika kunskaper eller färdigheter i andra läroämnen. 

I provet utnyttjas autentiskt material i olika former. Utöver skrivet, visuellt och grafiskt textmaterial kan provet i enlighet med det vidgade textbegreppet innehålla olika slags audiovisuella texter, till exempel reklamfilm, videoklipp, animationer eller utdrag ur tv-program, filmer eller teaterpjäser. Materialet kan bestå av ljudfiler, till exempel utdrag ur en radiointervju, en nyhetssändning eller ett hörspel. Materialet kan också bestå av webbtexter och webbsidor.

Provet i modersmål och litteratur består av två delar: ett prov i läskompetens och ett prov i skrivkompetens. I provet i läskompetens bedöms i första hand examinandens läsförståelse och förmåga att analysera och tolka texter. I provet i skrivkompetens bedöms examinandens skriftliga uttrycksförmåga samt förmåga att bygga upp en text och använda sig av material. 

Provet ordnas under två dagar. Vitsordet i modersmål ges utgående från den sammanlagda poängsumman för de båda proven. Poänggränserna för vitsorden fastslås av Studentexamensnämnden vid varje examenstillfälle. 

En förutsättning för ett godkänt vitsord i modersmål och litteratur är att examinanden har en prestation i båda delproven. Om examinanden uteblir från någotdera provtillfälle eller inte lämnar in en provprestation för bedömning vid båda provtillfällena, anses provet i sin helhet avbrutet och någon kompensation är inte möjlig. Vid omtagning av provet måste examinanden avlägga båda delproven på nytt. 

Provet i modersmål och litteratur på finska motsvarar till strukturen, uppgifterna och materialet provet i modersmål och litteratur på svenska. Provet i modersmål och litteratur på finska har egna föreskrifter utgivna av nämnden.

Provet i modersmål och litteratur på samiska består endast av provet i skrivkompetens. Provet i modersmål och litteratur på samiska kan avläggas på enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska. Alla prov i modersmål och litteratur på samiska ordnas på samma provdag. En examinand kan endast avlägga provet i modersmål och litteratur på ett av de samiska språken. Provet i skrivkompetens på samiska ordnas på en annan dag än provet i skrivkompetens på finska och svenska. 

Om examinanden skriver sitt prov i modersmål och litteratur på samiska, kan hen avlägga antingen det svenska eller det finska provet som provet i det andra inhemska språket. Examinanden kan avlägga provet i det andra inhemska språket antingen som det prov som bygger på lärokursen i svenska eller finska eller som provet i modersmål och litteratur för svensk- eller finskspråkiga (L 502/2019, 11 §).

I svenska och finska kan det utöver de prov som är avsedda för examinander med finska eller svenska som modersmål ordnas prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur (L 502/2019, 3 §). 

Om en examinands modersmål inte är finska, svenska eller samiska och om han eller hon har avlagt studier som grundar sig på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur, vilket enligt 7 § (L 502/2019) är ett villkor för att delta i provet för den som avlägger lärokursen för gymnasieutbildningen, eller om examinanden har teckenspråk som modersmål eller första språk, kan han eller hon avlägga provet i modersmål och litteratur som ett prov som grundar sig på lärokursen i finska eller svenska som andraspråk och litteratur. Studentexamensnämnden kan på ansökan på grund av vägande skäl bevilja andra än ovan avsedda examinander rätt att avlägga det prov som avses i detta moment. (L 502/2019, 11 §.) 

Provet i svenska eller finska som andraspråk och litteratur har egna föreskrifter.

Provet i modersmål och litteratur genomförs på två dagar. Båda proven omfattar sex timmar.  

Den utrustning och de tillbehör som behövs i proven har angetts i Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar. Examinanden får använda anteckningspapper för att göra utkast till sina provsvar. (Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, 1.5 Provtillbehör och provprestationer.) 

I båda proven skrivs texterna på standardsvenska. Styckeindelning markeras i texterna med en blankrad mellan styckena. Också efter en eventuell rubrik lämnas en blankrad. Det finns inte tillgång till stavningskontroll. Texten kan också skrivas i textbehandlingsprogrammet Libre Office. Examinanden överför då sin text från Libre Office till det ställe som är avsett för svaret.

I provet i läskompetens bedöms examinandens kritiska och kulturella läskompetens, dvs. förmågan att analysera, tolka, utvärdera och utnyttja olika typer av texter med beaktande av syfte, uttryckssätt och kontext. Uppgifterna tar till exempel fasta på betydelse, struktur, uttryck, tematik, mottagande, kontext och till relationerna mellan dessa i materialet. 

Provet består av två delar. Del 1 fokuserar på fack- och medietexter, del 2 fokuserar på analys och tolkning av skönlitteratur och andra fiktiva texter. I båda delarna ingår två uppgifter. Examinanden väljer en uppgift i vardera delen och besvarar totalt två uppgifter av de fyra som erbjuds i provet. 

I uppgifterna i del 1, som fokuserar på fack- och medietexter, kan examinanden till exempel uppmanas jämföra texter eller lyfta fram och förklara skillnader i synpunkter eller motstridigheter i texter. Uppgifterna kan innebära att examinanden ska redogöra för hur trovärdiga och tillförlitliga påståenden är, tolka texter med betoning på kontext eller analysera och förklara hur betydelser skapas genom olika uttryckssätt. I del 1 betonas särskilt analytisk och kritisk läskompetens. 

I uppgifterna i del 2, som fokuserar på skönlitterära och andra fiktiva texter, kan en uppgift till exempel innebära att examinanden ska analysera och tolka texter och uttryckssätt med hjälp av relevanta begrepp och jämföra texter, tolka dem ur en viss synvinkel eller i förhållande till textens tids- och genrekontext. I del 2 betonas särskilt examinandens förmåga att tolka texter. 

En uppgift kan bestå av en eller två delar. Uppgiften kan alltså förutsätta att examinanden skriver en längre text eller två kortare. Det rekommenderade teckenantalet anges i anknytning till uppgiften. I svarsfältet finns en räknare som anger hur många tecken examinanden använt. Svarsfältet är inte begränsat till ett bestämt antal tecken. I läskompetensprovet ska examinanden inte sätta rubrik på sin text. Examinanden ska hänvisa till materialet, men materialet och dess innehåll behöver inte presenteras separat.

Det högsta poängtalet i läskompetensprovet är 60 poäng. Svaren bedöms med hjälp av bedömningskriterierna i tabell 2 (kapitel 3.3) 

I läskompetensprovet bedöms

  • helhetsbilden av läskompetensen
  • innehållsaspekter
  • framställningssätt.

I bedömningen av läskompetensprovet betonas helhetsbilden av läskompetensen och därefter innehållsaspekterna i svaret. De kriterier som berör innehållsaspekterna kompletteras vid varje provomgång med beskrivningarna av goda svar. I bedömningen beaktas också framställningssättet, men det ges inte lika stor tyngd som de övriga dragen. I provsvaret förekommande yttranden som klart strider mot lag och god sed minskar prestationens värde. 

De enskilda uppgifterna i läskompetensprovet bedöms separat. Det lägsta poängtalet är 0 poäng. Det högsta poängtalet i uppgifter som består av en del är 30 poäng. I uppgifter som består av två delar ger delarna högst 18 poäng och 12 poäng. En uppgift som består av två delar ger alltså maximalt 30 poäng. I bedömningen används enbart poängtal som ingår i tabell 1 nedan. 

Tabell 1: Poängtal som används i läskompetensprovet 

30 poängsuppgift

30 – 25 – 20 – 15 – 10 – 5 – 0 

18 poängsuppgift

18 – 15 – 12 – 9 – 6 – 3 – 0  

12 poängsuppgift 

12 – 10 – 8 – 6 – 4 – 2 – 0 

Läraren bedömer svarstexterna utifrån kriterierna i tabell 2 (kapitel 3.3) och beskrivningarna av goda svar. Läraren utför bedömningen och skriver in sina poängtal i Studentexamensnämndens bedömningstjänst. Dessutom markerar läraren svagheter eller felaktigheter i innehållet i svaret genom understrykning och vid behov genom kortfattade kommentarer. I läskompetensprovet behöver läraren inte markera felaktigheter i språkdräkten. 

Läraren gör sin bedömning enligt en tidtabell som ges separat av nämnden.

Vid varje examenstillfälle utser Studentexamensnämnden för varje gymnasium en första censor för läskompetensprovet. En censor utsedd av nämnden får inte bedöma prestationer från ett gymnasium som hen har nära kontakt med genom undervisning, släktskap eller liknande orsaker (se Studentexamensnämndens allmänna föreskrifter och anvisningar, 2.4 Jäv och behörigheter för provsystemet). Nämnden ger också anvisningar om användningen av en andra och en tredje censor. 

Om examinanden svarat på flera uppgifter än provet förutsätter räknas poängtalen från de svar som fått lägst poäng med i provets totala poängsumma i enlighet med antalet svar som förutsätts i provet. Om examinanden svarat på två uppgifter i del 1 eller två svar i del 2 beaktas i den totala poängsumman endast det svar som fått lägst poäng. 

 

Tabell 2: Bedömningskriterier för läskompetensprovet. 

 

Poängsättning 

Helhetsbild av läskompetensen 

Innehållsaspekter 

Framställningssätt 

12 p. uppgift: 12 p. 

 

18 p. uppgift: 18 p. 

 

30 p. uppgift: 30 p. 

Utmärkt 

Svaret vittnar om utmärkt kritisk och kulturell läskompetens. Examinanden presenterar en sammanhängande och insiktsfull tolkning av den lästa texten. Examinanden förmår analysera och utvärdera innehåll och medel och förstår nyanser och olika betydelsenivåer i texten. I tolkningen beaktas de genre­typiska dragen och textens situations- och kulturkontext. 

Svaret motsvarar uppgiften utmärkt och täcker det centrala innehållet som beskrivs i bedömningsstödet för svarets innehållsaspekter. Iakttagelserna är mångsidiga, exakta och träffande. Slutsatserna är insiktsfulla och tolkningarna motiveras övertygande med hjälp av iakttagelser om text och kontext. Analysen och tolkningen når en lämplig abstraktionsnivå. De begrepp som valts för uppgiften är träffande och används sakkunnigt och otvunget. 

Svaret är i sin helhet mycket klart och lätt att förstå. Texten är väldisponerad och framskrider logiskt. Iakttagelserna är ändamålsenligt grupperade och de egna tolkningarna och slutsatserna går tydligt att urskilja. Ett svar i form av en punktuppställning är strukturerat och väl formulerat. 

12 p. uppgift: 10 p. 

 

18 p. uppgift: 15 p. 

 

30 p. uppgift: 25 p. 

Mycket god 

Svaret vittnar om utmärkt analytisk och god kritisk och kulturell läskompetens. Examinanden presenterar en sammanhängande tolkning av den lästa texten.  Examinanden gör relevanta iakttagelser och kopplar iakttagelserna till textens betydelser och textgenre. Examinanden lägger märke till olika betydelse­nivåer i texten och observerar och tolkar nyanser och stilistiska aspekter i texten. 

Svaret motsvarar uppgiften mycket väl och innehåller centrala element som beskrivs i bedömningsstödet för svarets innehållsaspekter. Iakttagelserna är träffande och det finns en balans mellan huvud- och bisaker. Slutsatserna och tolkningarna är trovärdiga och de är ändamålsenligt kopplade till iakttagelser om text och kontext.  Analysen och tolkningen når en lämplig abstraktionsnivå.  De begrepp som valts för uppgiften fungerar väl och används sakkunnigt.  

Svaret är i sin helhet klart och lätt att förstå. Svaret är väldisponerat och framskrider logiskt. Iakttagelserna har grupperats och de egna tolkningarna och slutsatserna går att urskilja. Ett svar i form av en punktuppställning är klart och strukturerat. 

12 p. uppgift: 8 p. 

 

18 p. uppgift: 12 p. 

 

30 p. uppgift: 20 p. 

God 

Svaret vittnar om god analytisk läskompetens och innehåller också drag av kritisk och kulturell läskompetens. Examinanden för fram en tolkning av den lästa texten, gör relevanta iakttagelser och kopplar iakttagelserna till textgenren. Examinanden lyfter fram samband mellan innehåll, form och syfte och identifierar nyanser och stilistiska aspekter i texten. 

Svaret motsvarar uppgiften väl. Det innehåller centrala element som beskrivs i bedömningsstödet för svarets innehållsaspekter och relevanta iakttagelser med tanke på uppgiften. Slutsatser och tolkningar motiveras med iakttagelser om texten, och iakttagelserna belyser textens betydelser. Svaret vittnar om att examinanden försökt nå en fungerande abstrakt analysnivå och tolkning. De begrepp som valts för analys av texten fungerar för det mesta väl.  

Svaret är i sin helhet klart och förståeligt. Dispositionen är tydlig. Det framgår vad som är huvud- och bisaker och iakttagelserna har grupperats. Ett svar i form av en punktuppställning är klart. 

12 p. uppgift: 6 p. 

 

18 p. uppgift: 9 p. 

 

30 p. uppgift: 15 p. 

Nöjaktig 

Svaret vittnar om nöjaktig analytisk läskompetens. Examinanden fäster huvudsakligen uppmärksamhet vid väsentligheter, men plockar också fram lösryckta detaljer ur texten.  Examinanden förstår det centrala innehållet och kan koppla sina iakttagelser till textens syfte och i någon mån också till textgenren. Läsningen är mestadels ytlig och det finns få djupare tolkningar.  

Svaret motsvarar nöjaktigt uppgiften och rymmer en del av det som beskrivs i bedömningsstödet för svarets innehållsaspekter. Innehållet kan vara begränsat och delvis fokuserat på oväsentligheter. Iakttagelserna kan ställvis vara ensidiga eller lösryckta. Slutsatserna är huvudsakligen trovärdiga, men motiveringarna är summariska. Enstaka höjningar av abstraktions­nivån kan skönjas. Examinanden har använt lämpliga begrepp i sin analys, men valet och användningen av begreppen kan vara bristfällig. 

Svaret är i sin helhet relativt klart. Det centrala innehållet är förståeligt och dispositionen är relativt logisk. Examinanden har försökt gruppera iakttagelserna.Ett svar i form av en punktuppställning fungerar någorlunda väl. 

12 p. uppgift: 4 p. 

 

18 p. uppgift: 6 p. 

 

30 p. uppgift: 10 p. 

Försvarlig 

Svaret vittnar om försvarlig grundläggande läskompetens. Examinanden förstår det centrala innehållet i texten, men förståelsen är bristfällig. Sättet att läsa är ytligt och ofta fokuserat på oväsentligheter.  Svaret kan innehålla felaktigheter och missförstånd. Läsningen är eventuellt inte anpassad efter textgenren.   

Svaret motsvarar delvis uppgiften och innehåller några element som beskrivs i bedömningsstödet för svarets innehållsaspekter.  Innehållet är begränsat eller upprepar till stor del innehållet i materialet. Iakttagelserna är ytliga och slumpartade. Svaret kan också innehålla enstaka fel. Det finns få slutsatser i svaret och slutsatserna är ensidiga och svagt underbyggda. Abstraktionsnivån är låg. Examinanden har försökt använda lämpliga begrepp i sin analys, men de har använts mekaniskt och ställvis t.o.m. felaktigt. 

Svaret är ställvis svårt att förstå. Dispositionen är bristande. Det framgår inte tydligt vad som är huvud- och bisaker och iakttagelserna är inte grupperade.  Ett svar i form av en punktuppställning är oklart, inexakt eller asymmetriskt.  

12 p. uppgift: 2 p. 

 

18 p. uppgift: 3 p. 

 

30 p. uppgift: 5 p. 

Svag 

Svaret vittnar om brister i läskompetensen och förmågan att förstå den lästa textens betydelser. Svaret kan innehålla flera missförstånd. Läsningen är ytlig och analysen knapphändig. Svaret innehåller knappt några tolkningar alls eller tolkningar som inte är trovärdiga.  Läsningen är inte anpassad efter textgenren.  

Det går att skönja en koppling till uppgiften, men kopplingen till det som beskrivs i bedömningsstödet för svarets innehållsaspekter är svag. Svaret innehåller fel, är mycket snävt eller upprepar innehållet i materialet. Svaret innehåller några iakttagelser, men de är huvudsakligen irrelevanta eller felaktiga. Svaret saknar slutsatser eller innehåller slutsatser som är felaktiga, omotiverade eller inte trovärdiga. Abstraktionsnivån är låg.  Några enstaka begrepp kan ha nämnts, men användningen är inte ändamålsenlig. 

Svaret är i sin helhet svårt att förstå. Utformningen är svag, rörig och ostrukturerad. Ett svar i form av en punktuppställning är otydligt och svagt formulerat. 

0 p. 

Otillräcklig (underkänt svar) 

Det finns uppenbara brister i läsförståelsen. Examinanden har antingen inte förstått eller tydligt missförstått det material som hör till uppgiften.   

Svaret har ingen eller en mycket svag koppling till uppgiften. Innehållet i svaret motsvarar varken uppgiften eller bedömningsstödet för svarets innehålls­aspekter. Abstraktionsnivån är låg. Examinanden har inte använt begrepp som uppgiften förutsätter eller har använt begreppen felaktigt. 

Svaret är i sin helhet mycket svårt att förstå. Det är rörigt och oklart formulerat och disponerat. Ett svar i form av en punktuppställning är bristfälligt och oklart formulerat. 

I provet i skrivkompetens bedöms examinandens skriftliga uttrycksförmåga och förmågan att klä tankar i ord och hantera tematiska helheter. I provet ska examinanden med hjälp av material skriva en text som är diskuterande eller ställningstagande. 

Provet är uppbyggt kring ett specifikt och relativt omfattande tema som har koppling till läroämnet modersmål och litteratur eller gymnasiets delområden inom mångsidig kompetens. I provet ingår 5–7 ämnen av vilka examinanden väljer ett. Examinanden preciserar och avgränsar ett eget perspektiv och skriver en text med hjälp av det material som erbjuds kring temat. Texten rubriceras utgående från det valda perspektivet. 

I provet erbjuds 6–8 olika material med anknytning till temat. Materialet utgörs till exempel av faktatexter, medietexter och fiktiva texter i olika former. Examinanden väljer material som passar det valda ämnet och perspektivet. Minst två av de material som erbjuds ska användas. 

En rekommenderad längd för texten är ca 6000 tecken utan mellanslag. Det angivna antalet tecken är inte en norm utan en rekommendation. I svarsfältet finns en räknare som anger hur många tecken examinanden använt. Svarsfältet tillåter fler tecken än rekommendationen. 

Det högsta poängtalet i skrivkompetensprovet är 60 poäng och det lägsta 0 poäng. Bara poängtal på 0 och 5 används: 0 – 5 – 10 – 15 – 20 – 25 – 30 – 35 – 40 – 45 – 50 – 55 – 60. 

I skrivkompetensprovet bedöms:

  • helhetsbilden av skrivkompetensen
  • valet av perspektiv, innehåll och material
  • användningen av material
  • textens struktur
  • språk och stil.

Bedömningskriterierna beskrivs på svenska i tabell 3 a (kapitel 5). och på nordsamiska i tabell 3 b (kapitel 5). I bedömningen av skrivkompetensprovet betonas särskilt helhetsbilden av skrivkompetensen, strukturen och språket och stilen. I provsvaret förekommande yttranden som klart strider mot lag och god sed minskar prestationens värde. 

Läraren bedömer svarstexterna utifrån kriterierna i tabell 3 a (kapitel 5). Läraren skriver in sina poängtal i Studentexamensnämndens bedömningstjänst. Dessutom markerar läraren med kommentarfunktionen svagheter och språkliga felaktigheter i svaret genom understrykning och vid behov genom korta anteckningar. 

Läraren gör sin bedömning enligt en tidtabell som ges separat av nämnden.

Studentexamensnämnden utser årligen för varje gymnasium en första censor för skrivkompetensprovet. En censor utsedd av nämnden får inte bedöma prestationer från ett gymnasium som hen har nära kontakt med genom undervisning, släktskap eller av liknande orsaker. Nämnden ger också anvisningar om användningen av en andra och en tredje censor. 

 

Varje examinand får ett poängtal för sin prestation i modersmålet. Poängtalet för provet i läskompetens adderas till poängtalet för provet i skrivkompetens. Det högsta möjliga poängtalet i provet i läskompetens är 60 poäng och i provet i skrivkompetens 60 poäng. Det maximala poängtalet i provet i modersmål är således 120 poäng. 

Poänggränserna för de olika vitsorden slås för varje provomgång fast av nämnden.

Tabell 3 a: Bedömningskriterier för skrivkompetensprovet. 

 
 
 
 
 
 

 

Helhetsbild av skrivkompetensen 

Val av perspektiv, innehåll och material 

Användning av material 

Textens struktur 

Språk och stil 

60 p. 

Utmärkt 

Texten vittnar om en utmärkt förmåga att skapa en omfattande och sammanhållen text. Examinanden behärskar normerna för standardsvenska utmärkt och besitter en utmärkt förmåga att klä sina tankar i ord.  

Texten motsvarar uppgiften utmärkt. Texten uppfyller på ett förtjänstfullt sätt de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Perspektivet är klart, välavvägt och insiktsfullt. Valet av innehåll tyder på självständigt tänkande, sakkunskap och kreativitet. Valet av material är träffande och stöder på ett utmärkt sätt perspektivet och syftet i texten. 

Examinanden har tolkat materialets innehåll, syfte och genretypiska drag utmärkt och utnyttjat materialet på ett lyckat sätt. Diskussionen med materialet är smidig och insiktsfull. Examinandens egen röst och rösterna i materialet åtskiljs klart från varandra. Hänvisningarna till materialet är smidiga och tydliga. Diskussionen är sakkunnig och öppnar perspektiv. Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt kommer tydligt fram och motiveras övertygande. 

Texten har en välavvägd och logisk struktur. Texten är lätt att följa och övergångarna mellan olika avsnitt är klara och smidiga. Ordningsföljden fungerar och styckeindelningen är smidig. Textens inledning och avslutning är träffande. Rubriken motsvarar det valda perspektivet och är träffande till stil och innehåll.  

Budskapet förmedlas utmärkt.  Satsstrukturen och meningsbyggnaden är skickligt konstruerade. Normerna för standardsvenska behärskas klanderfritt, också om enstaka lapsusar kan förekomma. Ordförrådet är rikt. Stilen är effektfull och lyckad med tanke på syfte och textgenre. 

50 p. 

Mycket god 

Texten vittnar om en mycket god förmåga att skapa en omfattande och sammanhållen text. Examinanden behärskar normerna för standardsvenska mycket väl och besitter en mycket god förmåga att klä sina tankar i ord. 

Texten motsvarar uppgiften mycket väl.  Texten uppfyller mycket väl de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Perspektivet är klart och väl underbyggt. Innehållet utgör en mångsidig och välavvägd helhet. Valet av material är lyckat och stöder väl perspektivet och syftet i texten. 

Det valda materialets syfte, genretypiska drag och innehåll har tolkats väl. Diskussionen med materialet är smidig. Materialet har använts med omtanke som utgångspunkt eller stöd för examinandens egen ståndpunkt. Examinandens egen röst och rösterna i materialet åtskiljs klart från varandra. Hänvisningarna är ändamålsenliga. Diskussionen är mångsidig och öppnar perspektiv. Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt kommer tydligt fram och motiveras övertygande. 

Texten har en fungerande struktur och den utgör en klar helhet. Ordningsföljden och styckeindelningen fungerar. Styckena binds ihop smidigt. Inledningen, avslutningen och rubriksättningen är lyckade.  

Budskapet förmedlas väl. Satsstrukturen och meningsbyggnaden är smidiga. Normerna för standardsvenska behärskas även om lindriga språkfel kan förekomma. Ordförrådet är nyanserat och stilen är sammanhållen. 

40 p. 

God 

Texten vittnar om en god förmåga att skapa en omfattande och sammanhållen text. Examinanden behärskar normerna för standard­svenska väl och besitter en god förmåga att klä sina tankar i ord. 

Texten motsvarar uppgiften väl. Texten uppfyller väl de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Perspektivet är klart. Innehållet och perspektivet samverkar. Valet av material är välavvägt och stöder perspektivet och syftet i texten.  

Det valda materialets innehåll och syfte har tolkats väl. Diskussionen med materialet är smidig och materialet har använts ändamålsenligt. Examinandens egen röst och rösterna i materialet åtskiljs från varandra. Hänvisningarna fungerar. Diskussionen är relativt mångsidig.  Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt kommer fram och motiveras.  

Texten har en välfungerande struktur och utgör en tydlig helhet. Ordningsföljden och styckeindelningen fungerar mestadels. Styckena binds ihop på ett fungerande sätt. Textens inledning och avslut­ning tjänar texten syfte. Rubriken fungerar. 

Budskapet förmedlas mödo­löst. Satsstrukturen och meningsbyggnaden fungerar. Examinanden behärskar huvudsakligen normerna för standardsvenska, enstaka lapsusar förekommer. Ordvalen och stilen är ändamåls­enliga med tanke på textens syfte.  

30 p. 

Nöjaktig 

Texten vittnar om en nöjak­tig förmåga att skapa en omfattande och sammanhållen text. Examinanden behärskar normerna för standardsvenska relativt väl och besitter en relativt god förmåga att klä sina tankar i ord.  

Texten motsvarar uppgiften nöjaktigt. Texten uppfyller nöjaktigt de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Perspektivet kan skönjas. Texten har tillräckligt med innehåll och den håller sig huvudsakligen till ämnet. Texten kan innehålla enstaka sakfel. Valet av material stöder i viss mån perspektivet i texten och textens syfte.  

Det valda materialet har huvud­sakligen tolkats väl. Diskussionen med materialet kan vara knapp, ytlig eller mekanisk. Examinandens egen röst och rösterna i materialet åtskiljs ställvis svagt från varandra. Hänvisningstekniken fungerar mestadels. Diskussionen är knapp eller ensidig.  Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt kan vara oklar, men försök att motivera påståenden kan skönjas. 

Texten utgör en helhet, men strukturen är något bristfällig. Ordningsföljden fungerar mestadels, men den kan vara mekanisk. Bindningen mellan styckena kan vara svag. Inga större problem förekommer i styckenas inre struktur. Det kan finnas brister i textens inledning och avslutning. Rubriken är konventionell men fungerande. 

Budskapet förmedlas mestadels utan svårigheter. Satsstrukturen och menings- byggnaden är huvudsak­ligen riktiga. Normerna för standardsvenska behärskas relativt väl. Ordvalet är ändamålsenligt. Det kan förekomma stilistiska brister. 

20 p. 

Försvarlig 

Texten vittnar om en försvarlig förmåga att skapa en omfattande och sammanhållen text. Behärskningen av normerna för standardsvenska vacklar och examinanden uppvisar bristfällig förmåga att klä sina tankar i ord.   

Texten motsvarar uppgiften försvarligt. Texten uppfyller delvis de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Perspektivet är otydligt, snävt eller splittrat. Innehållet är ytligt, knapphändigt eller svävar ut onödigt mycket. Texten innehåller sakfel.Valet av material är summariskt eller ensidigt och stöder inte perspektivet och syftet i texten särskilt väl.  

Examinanden har problem att tolka det valda materialet. Texten har kontakt med materialet, men diskussionen kan vara knapp, mekanisk eller refererande. Examinandens egen röst och rösterna i materialet kan inte åtskiljas. Hänvisningarna till materialet är klumpiga eller bristfälliga. Diskussionen är knapp eller ytlig. Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt framgår inte tydligt. Påståenden motiveras inte alltid.  

Texten utgör något slags helhet, men strukturen är ställvis otydlig. Skillnaden mellan huvudsaker och bisaker är ställvis otydlig. Det kan förekomma problem med ordningsföljden och bindningen mellan styckena kan vara svag. Styckenas inre struktur fungerar inte alltid. Textens inledning och avslutning är inte särskilt lyckade. Förhållandet mellan rubriken och texten är löst eller otydligt.  

Budskapet förmedlas någorlunda. Satsstrukturen och meningsbyggnaden är ensidiga eller uppenbart bristfälliga. Examinanden är osäker på normerna för standardsvenska och det förekommer flera olika feltyper. Ordvalet är inte alltid träffande och stilen är trevande. 

10 p. 

Svag 

Texten vittnar om en svag förmåga att skapa en omfattande och sammanhållen text. Examinanden uppvisar svag behärskning av normerna för standardsvenska och svag förmåga att klä sina tankar i ord.   

Texten motsvarar uppgiften bara delvis. Texten uppfyller i huvudsak inte de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Perspektivet är oklart. Innehållet är mycket knapphändigt, slumpartat eller motsägelsefullt. Texten innehåller uppenbara sakfel. Valet av material är slumpartat och stöder inte textens syfte. 

Examinanden har till stora delar tolkat materialet fel.  Texten har svag eller konstlad kontakt med materialet. Examinandens egen röst och rösterna i materialet kan inte åtskiljas. En del av hänvisningarna saknas eller det finns klara brister i dem. Diskussion saknas nästan helt. Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt kommer inte fram eller motiveras inte.  

Textens struktur är lös eller ologisk. Det är svårt att skapa sig ett helhetsintryck av texten. Det förekommer problem i ordningsföljden och den kan vara ologisk. Styckenas inre struktur är otydlig. Rubriken saknas eller sambandet mellan rubrik och text är svårt att förstå.  

Det är svårt att förstå budskapet. Satsstrukturen och meningsbyggnaden är klumpiga och uppvisar allvarliga brister. Texten tyder på att examinanden inte behärskar normerna för standardsvenska. Ordförrådet är knappt eller ensidigt och de stilistiska valen är misslyckade.  

0 p. 

Otillräcklig 

Texten vittnar om en otill­räcklig förmåga att skapa en omfattande och sammanhållen text. Examinanden behärskar inte normerna för standardsvenska och klarar inte av att klä sina tankar i ord.   

Texten motsvarar inte uppgiften och uppfyller inte de förväntningar som ställs på en text som är diskuterande eller ställningstagande. Perspektivet är oklart. Innehållet är irrelevant med tanke på uppgiften eller examinanden har helt missförstått uppgiften. Materialet har inte alls använts eller har använts på ett misslyckat sätt. Materialet stöder inte textens syfte.  

Texten saknar anknytning till materialet eller består till stora delar av kopierat material. Examinandens egen röst och rösterna i materialet kan inte åtskiljas. Texten innehåller inte hänvisningar till materialet. Diskussion saknas. Examinandens egen uppfattning eller ståndpunkt kommer inte fram eller den har inte något samband med uppgiften. 

Texten är odisponerad och det är svårt att följa examinandens tankegångar. Det finns tydliga brister i ordningsföljden, textbindningen mellan styckena och i styckenas inre struktur. Rubriken är vilseledande eller saknas.  

Budskapet förmedlas inte.  Det finns allvarliga brister i satsstrukturen och meningsbyggnaden. Texten tyder på att examinanden inte behärskar normer och strukturer i standardsvenska. Examinandens ordförråd är knappt. Hen uttrycker sig inexakt och de stilistiska valen är misslyckade.  

 

Tabealla 3 b: Eatnigiella ja girjjálašvuohta. Čállinmáhtu iskosa árvvoštallankriterat.

 

Oppalaš govva čállinmáhtu birra 

Geahččanguovlu, sisdoalu ja ávdnasiid válljen  

Ávdnasiid geavaheapmi  

Teavstta ráhkadus

Giella ja stiila

60 č. 

Erenoamáš buorre / Válljugas

Teaksta čájeha erenoamáš buori máhtu viiddes ja oktilis teavstta ráhkadeamis, čállojuvvon giela hálddašeamis ja áššiid ovdanbuktimis gielalaččat.

Teaksta čuovvu erenoamáš bures bargorávvagiid ja ollašuhttá suokkardeaddji dahje oaivilteavstta vuordámušaid. Geahččanguovlu lea čielggas, ákkastallojuvvon ja fihtolaš. Sisdoalloválljemat čájehit iehčanas jurddašeami, áššedovdamuša ja hutkáivuođa. Ávdnasiid válljen lea deaivil ja doarju erenoamáš bures teavstta geahččanguovllu ja ulbmila.     Válljejuvvon ávdnasiid sisdoallu, ulbmil ja šládja leat áddejuvvon, ja ávdnasiid ávkinatnin lea lihkostuvvan. Gulahallan ávdnasiiguin lea lunddolaš ja fihtolaš. Iežas jietna ja ávdnasiid jienat leat čielgasit earuheamis. Čujuhusat ávdnasiidda leat lunddolaččat ja čielgasat. Suokkardallan čájeha áššedovdamuša ja rahpá geahččanguovlluid. Iežas oaidnu dahje oaivil boahtá čielgasit ovdan ja lea jáhkehahtti láhkai ákkastallojuvvon.   Teavstta ráhkadus lea čielggas ja systemáhtalaš. Teavstta lea álki čuovvut, sirdašumit áššis nubbái leat čielgasat ja lunddolaččat. Teavstta juohkin bihtáide lea vuogas ja bihtát laktásit lunddolaččat oktii. Teavstta álggahus ja loahpahus leat deaivilat. Bajilčálus vástida geahččanguovllu ja lea sihke stiilla ja sisdoalu dáfus deaivil. 

Sisdoallu boahtá ovdan erenoamáš bures. Cealkagat leat čehpet ráhkaduvvon. Čállojuvvon giela norpmaid hálddašeapmi lea láitemeahttun, muhto ovttaskas bajildusdási meattáhusat leat vejolaččat. Sátnerádju lea máŋggabealát, ja stiila lea teavstta ulbmila ja teakstašlája dáfus lihkostuvvan.

50 č. 

Hui buorre   

Teaksta čájeha hui buori máhtu viiddes ja oktilis teavstta ráhkadeamis, čállojuvvon giela hálddašeamis ja áššiid ovdanbuktimis gielalaččat.  

Teaksta čuovvu hui bures bargorávvagiid ja ollašuhttá suokkardeaddji dahje oaivilteavstta vuordámušaid. Geahččanguovlu lea čielggas, ákkastallojuvvon. Sisdoalu dáfus teaksta lea máŋggabealát ja čavddis oppalašvuohta. Ávdnasiid válljen lea lihkostuvvan ja doarju bures teavstta geahččanguovllu ja ulbmila.    Válljejuvvon ávdnasiid sisdoallu, ulbmil ja šládja leat áddejuvvon bures. Gulahallan ávdnasiiguin lea lunddolaš, ja ávdnasat leat geavahuvvon válljejuvvon ulbmila mielde. Iežas jietna ja ávdnasiid jienat leat čielgasit earuheamis, ja čujuhusat ávdnasii leat lunddolaččat. Suokkardallan lea máŋggabealát ja rahpá geahččanguovlluid. Iežas oaidnu dahje oaivil boahtá čielgasit ovdan ja lea ákkastallojuvvon jáhkehahtti láhkai ákkastallojuvvon.  Teavstta ráhkadus doaibmá, ja teaksta lea čielga ollisvuohta. Teavstta juohkin lea vuogas ja bihtáid ráhkadus lea ortnegis. Bihtát laktásit njuovžilit oktii. Teavstta álggahus, loahpahus ja bajilčálus leat lihkostuvvan.

Sisdoallu boahtá ovdan hui bures. Cealkagat leat njuovžilat ja lunddolaččat. Čállojuvvon giela norpmaid hálddašeamis eai leat olus váttisvuođat, muhto ovttaskas bajildusdási meattáhusat leat vejolaččat. Sátnerádju lea máŋggabealát ja stiila oktilaš.

40 č. 

Buorre

   

Teaksta čájeha buori máhtu viiddes ja oktilis teavstta ráhkadeamis, čállojuvvon giela hálddašeamis ja áššiid ovdanbuktimis gielalaččat.   

Teaksta čuovvu bures bargorávvagiid ja ollašuhttá suokkardeaddji dahje oaivilteavstta vuordámušaid. Geahččanguovlu lea čielggas. Sisdoalloválljemat leat heivejit oktii válljejuvvon geahččanguovlluin. Ávdnasiidválljemat leat ákkastallojuvvan ja dorjot teavstta geahččanguovllu ja ulbmila. Válljejuvvon ávdnasiid sisdoallu ja ulbmil leat áddejuvvon. Gulahallan ávdnasiiguin lea lunddolaš, ja ávdnasat leat geavahuvvon válljejuvvon ulbmila mielde. Iežas jietna ja ávdnasiid jienat leat earuheamis, ja čujuhusat ávdnasiidda leat dorjot ulbmila. Suokkardallan lea viehka máŋggabealát. Iežas oaidnu dahje oaivil boahtá ovdan ja čuoččuhusat leat ákkastallojuvvon.  Teaksta lea bures čohkkejuvvon, ja teaksta lea čielga ollisvuohta.  Teavstta bihttájuohku lea eanaš ortnegis. Bihtát laktásit njuovžilit oktii. Teavstta álggahus ja loahpahus bálvalit teavstta ulbmila. Bajilčálus lea heivvolaš.  Sisdoallu boahtá ovdan bures. Cealkagat leat vuohkkasat. Čállojuvvon giela norpmaid hálddašeapmi lea eanaš buorre, ovttaskas meattáhusat leat vejolaččat. Sátneválljemat ja stiila heivejit teavstta ulbmilii.  

30 č. 

Duđahahtti   

Teaksta čájeha duđahahtti máhtu viiddes ja oktilis teavstta ráhkadeamis, čállojuvvon giela hálddašeamis ja áššiid ovdanbuktimis gielalaččat.  

Teaksta čuovvu duđahahtti láhkai bargorávvagiid ja ollašuhttá suokkardeaddji dahje oaivilteavstta vuordámušaid. Geahččanguovlu lea áicamis. Sisdoallu lea doarvái, ja teaksta bissu eanaš áššis. Teavsttas sáhttet leat muhtun áššemeattáhusat. Ávdnasiid válljen doarju muhtun mahtái teavstta geahččanguovllu ja ulbmila. Válljejuvvon ávdnasat leat eanaš ipmirduvvon. Gulahallan ávdnasiiguin sáhttá leat vánis, coagis  dahje mekánanaš. Iežas jietna ja ávdnasiid jienat leat gaskkohagaid funet earuheamis, muhto čujuhusat ávdnasiidda leat eanaš teknihkalaččat heivvolaččat. Suokkardallan lea vánis, dahje dat lea ovttabealát. Iežas oaidnu dahje oaivil sáhttá leat eahpečielggas, muhto čuoččuhusat leat geahččaluvvon ákkastallojuvvot.  Teaksta ráhkada ollisvuođa, muhto ráhkadusas leat smávva váilevašvuođat. Bihttájuohku lea eanaš ortnegis, muhto dat sáhttá leat mekánalaš. Čanastagat bihtáid gaskkas sáhttet leat heajut. Bihtáid siskkáldas ráhkadusas eai leat stuorra čuolmmat. Teavstta álggahusas dahje loahpahusas sáhttet leat váttisvuođat. Bajilčálus lea dábálaš muhto liikká heivvolaš. Sisdoallu sáhttá áddet stuorábuš váttisvuođaid haga. Cealkkaráhkadusat lea eanaš ortnegis. Čállojuvvon giela norpmat leat oalle bures hálddus. Sátneválljemat leat heivvolaččat. Stiila soaitá suoibut.   

20 č. 

Dohkkehahtti   

Teaksta čájeha dohkkehahtti máhtu viiddes ja oktilis teavstta ráhkadeamis, čállojuvvon giela hálddašeamis ja áššiid ovdanbuktimis gielalaččat.  

Teaksta čuovvu dohkkehahtti láhkai bargorávvagiid ja ollašuhttá suokkardeaddji dahje oaivilteavstta vuordámušaid. Geahččanguovlu lea eahpečielggas, gárži dahje bieđggus. Sisdoallu lea geahpas, vánis dahje sahtedohko. Teavsttas leat čielga áššemeattáhusat. Ávdnasat leat válljejuvvon fuollameahttumit dahje ovttabealagit eaige dat doarjjo nu bures teavstta geahččanguovllu ja ulbmila Válljejuvvon ávdnasiid áddemis leat váttisvuođat. Teavsttas lea oktavuohta válljejuvvon ávdnasiidda, muhto gulahallan daiguin leat vánis, mekánalaš dahje čilgejeaddji. Iežas jietna ja ávdnasiid jienat seahkanit, ja čujuhusat ávdnasiidda leat gággadat dahje váilevaččat. Suokkardallan lea uhccán dahje ovttabealát. Iežas oaidnu dahje oaivil ii boađe čielgasit ovdan, dahje muhtun čuoččuhusat eai ákkastallojuvvon.  

Teaksta ráhkada juoga nu lágan ollisvuođa, muhto gaskkohagaid ráhkadus lea eahpečielggas dahje moivvas. Oaive- ja oalgeáššiid lea váttis earuhit. Bihtáide juohkimis sáhttet leat váttisvuođat, ja čanastagat bihtáid gaskkas lea heajut. Bihtáid ráhkadus ii álo leat vuogas. Álggahus ja loahpahus eai leat nu bures lihkostuvvan. Bajilčállosa ja teavstta gaskavuohta lea loaččas dahje eahpečielggas.

Sisdoalu sáhttá leat báikkuid váttis áddet. Cealkkaráhkadusat leat ovttageardánat, dahje dain sáhttet leat čielga váilevašvuođat. Giela norpmaid hálddašeapmi suoibu, ja meattáhusat leat iešguđetláganat. Sátneválljemat eai leat álot deaivilat, ja stiila molsašuddá. 

10 č. 

Heittot   

Teaksta čájeha heittogis máhtu viiddes ja oktilis teavstta ráhkadeamis, čállojuvvon giela hálddašeamis ja áššiid ovdanbuktima gielalaččat.  

Teaksta čuovvu funet bargorávvagiid ja ollašuhttá suokkardeaddji dahje oaivilteavstta vuordámušaid. Geahččanguovlu lea eahpečielggas. Sisdoallu lea hui vánis, ruossalas dahje sahtedohko. Teavsttas leat čielga áššemeattáhusat. Ávdnasat leat válljejuvvon sahtedohko eaige dat doarjjo teavstta ulbmiliid. Válljejuvvon ávdnasat leat eanaš dulkojuvvon boastut. Teavsttas lea uhccán oktavuohta ávdnasiidda dahje oktavuohta ii leat duođalaš. Iežas jietna ja ávdnasiid jienat seahkanit. Oassi čujuhusain váilu, dahje čujuhusvugiin leat čielga váillit. Suokkardallan ii olus leat. Iežas oaidnu dahje oaivil ii boađe ovdan, dahje dat ii leat ákkastallojuvvon.  

Teavstta oppalaš ráhkadus lea loažžat dahje eahpelogalaš. Oppalašvuođa lea váttis fáhtet. Áššiid ovdanbuktinortnegis leat váttisvuođat. Bihtájuohku lea sahtedohko. Bihtáid ráhkadus bieđganaddá. Bajilčálus váilu dahje dan oktavuođa tekstii lea váttis áddet.

Sisdoalu lea váttis áddet. Cealkkaráhkadusat leat gággadat, ja dain leat čielga meattáhusat. Čállojuvvon giela norpmaid hálddašeapmi lea heittot. Sátnerádju lea gárži dahje ovttabeallásaš, ja stiilaválljemat leat eahpelihkostuvvan.  

0 č. 

Váilevaš  

Teaksta čájeha váilevaš máhtu viiddes ja oktilis teavstta ráhkadeami, čállojuvvon giela hálddašeami ja áššiid ovdanbuktima gielalaččat.  

Teaksta ii čuovo bargorávvagiid iige deavdde suokkardeaddji dahje oaivilteavstta vuordámušaid. Geahččanguovlu lea eahpečielggas. Teavsttas ii leat bargorávvagiid ektui áššáigullevaš sisdoallu, dahje sisdoallu lea čielgasit boastut. Ávdnasat eai leat geavahuvvon, dahje ávdnasiid válljen lea eahpelihkostuvvan iige doarjjo teavstta ulbmiliid.  

Ávdnasat eai leat oppanassiige adnon ávkin, dahje teaksta dahje oasit das leat eanaš kopierejuvvon. Iežas jietna ii leat earuheames ávdnasiid jienas. Teavsttas ii čujuhuvvo ávdnasiidda. Suokkardallan váilu. Iežas oaidnu dahje oaivil ii boađe ovdan, dahje dat ii laktás bargobihttái.

Teaksta ii leat juhkkojuvvon bihtáide, ášši gieđahallama lea váttis čuovvut. Bihtáide juohkimis, bihtáid gaskasaš čanastagain ja bihtáid siskkáldas ráhkadusain leat čielga váilevašvuođat. Bajilčálus čádjidahttá, dahje dat ii leat addojuvvon.

Sisdoallu ii leat áddemis. Cealkkaráhkadusain leat stuorra váttisvuođat. Čállojuvvon giela ráhkadusat ja norpmat eai leat hálddus. Sátnerádju lea gárži, ovdanbuktin eahpestáđis ja  stiilaválljemat leat eahpelihkostuvvan. 
arvvostallankriterat.pdf (pdf, 91.75 KB)